Hälsar alla välkomna till seminariet ”Göteborg samverkar för framtiden” 2014-03-03

De gemensamma delarna under detta seminarium kommer att videofilmas och göras tillgängliga på http://Centerforskolutveckling.Goteborg.se samt http://Saco.se/goteborg

Program ”Göteborg samverkar för framtiden” måndagen den 3 mars 2014 PROGRAM kl. 13.00 Inledning Vrångö (1+2) Göran Arrius, ordförande Saco Johannes Danielsson, ordförande i Sacos studentråd Från miljonprogram till högskoleprogram Mats Widigson, CUL-doktor Göteborgs Stad kl. 14.10 Miniseminarier pass 1 Seminarium anges på namnbrickan (1-7). Plats: se särskilt program 14.40 Kaffe 15.00 Miniseminarier pass 2 15.45 Att samverka för en bättre rustad skola (Vrångö 1+2) Samtal med de som medverkat under dagen. Helena Lindholm Schulz, prorektor Göteborgs universitet 16.30 Hålla bollen rullande för en fortsatt samverkan Bengt Delang, stadsdirektör Avslutning samt Mingelbuffé Koordinator Jan Mellgren, Center för skolutveckling Göteborgs Stad

Miniseminarier 1. Music College - Att i praktiken bredda rekrytering. Konferensrum: Brännö (en trappa upp) 2. Teknikstöd i skolan - Att nå målen med hjälp av små medel och enkel teknik. Konferensrum: Hönö (en trappa upp) 3. Handslagsprojektet - Att samverka företag och gymnasium, med framtida studier och jobb i sikte. Konferensrum: Knippla 4. Advokatfirman Vinges Mångfaldsprojekt- Att i praktiken verka för mångfaldsarbete. Konferensrum: Styrsö (en trappa upp) 5. Mathivation- Att verka för ett kunskapslyft i matematik. Konferensrum: Hälsö (En trappa upp) 6. Intize- Att genom mentorskap öka viljan till högre studier. Konferensrum: Björkö (en trappa upp) 7. Handelshögskolans jämlikhetsarbete - Att från universitetet omsätta policy till handling. Konferensrum: Donsö

Alla våra medverkande har bidragit till en Unicefs ”School in a box” En av de viktigaste insatserna för barn i katastrofområden är att få igång skolundervisningen. Att skapa trygghet och rutiner i en kaotisk tillvaro är avgörande för barn som varit med om hemska upplevelser. UNICEFs school-in-a-box innehåller allt material som behövs för att en lärare ska kunna undervisa upp till 40 barn. Boxen innehåller pennor, suddgummin, kritor, saxar, skrivböcker och till och med en solcellsdriven radio. Lockets insida fungerar som en svart tavla att skriva på

Elever i marginaliserade förorter går i lägre grad vidare till högskolestudier. Men vissa gör det, och det är de senares berättelser som utgör avhandlingens underlag. Avhandlingen är skriven utifrån ett intresse för frågor om social inkludering och platsens betydelse. Det behövs mer kunskap inte bara om villkor som hindrar, utan även om hur steget från förort till högskola är möjligt.

Hur skulle du vilja att din verksamhet och utbildningssystemet fungerade? (Fritt efter John Rawls En teori om rättvisa) Du vet att varken det genetiska eller det social arvet är rättvist fördelat…. Du vet inte förutsättningar som förmågor, kön, etnicitet, plats eller sociala positioner. Bilder från Colourbox.com

Likvärdighet… Alla barn och ungdomar skall ha tillgång till en likvärdig skola, oberoende av kön, geografisk hemvist, sociala och ekonomiska förhållanden samt ursprung. (Skollagen: SFS 2010:800) Lika tillgång på utbildning Lika kvalitet på utbildning Utbildningsresultat som inte reproducerar skillnader i elevers bakgrund och utgångsläge Skolverket (2012) Likvärdig utbildning i svensk grundskola?

Ursprung Destination Meritokrati: Talang, Föds in i sociala strukturer flit och vilja avgör utvecklandet av förmågor och vår position Men, om vi ser förmågor som socialt medierade – så utmanas den meritokratiska principen och tanken om individuella förmågor, av skolans kontext, samhällsutvecklingen och skillnader i elevernas bakgrund Lärare Elev Undervisnings - innehåll Föds in i sociala strukturer Klass (Position /emotion) Plats Etnicitet Kön Genetiskt och socialt arv är ojämlikt fördelat Tanken med ett meritokratiskt system har historiskt varit att positioner som ett utslag av begåvning och flit skall allokeras på basis av visad kompetens snarare än att vara ett resultat av nepotism, mutor och ekonomi. Meritokrati: ”[…] the doctrine of meritocracy is based on the idea of giving everyone an equal chance to be unequal.” (Halsey, 1997: 13) Lämnar individen ”moraliskt naken” (Andrew Sayer).

Förväntan på kompensatorisk skoleffekt Grundskola = 1 700 skoldagar eller 13 000 timmar… + 500 timmar i förskoleklass (Pettersson L. 2011)

Ett dilemma Hur skall skolan förhålla sig till följande paradox: Skall skolan blunda för kontexten? - med risk att skolan fortsätter att producera resultat som avspeglar elevers sociala bakgrund, blir irrelevant och missar att ta vara på det positiva. Skall skolan se kontexten? - med risk att hänvisa till socioekonomisk bakgrund när resultaten är låga. Erkännandets dilemma, att åberopa särart.

Ökad rekrytering – Var skall fler studenter komma ifrån? Breddad rekrytering innebär ökad rekrytering av socialt och etniskt underrepresenterade grupper Absolut mobilitet ökat/ relativ mobilitet vidgas ”Andelen studenter med lågutbildade föräldrar är låg och den har tydligt minskat under 00-talet, medan andelen med högutbildade föräldrar ökar. Andelen studenter med utländsk bakgrund i Göteborg är lägre än snittet för lärosäten i Sverige.” Handlingsplan för breddad rekrytering (GU Styrdokument Dnr V 2013/315) Studenter komma ifrån? Inkluderande perspektiv: För förlägger inte ansvar och brister till individer. Utan vänder blicken mot att utveckla verksamheten.. Vi vet att ”sorteringen” är som störst tidigt i systemet Halsey/SOU… På senare tid Espen Andersson… förskolans betydelse Breddad rekrytering: Endast om människors utbildning är oberoende av deras sociala ursprung föreligger ingen snedrekrytering eller social selektion Breddad rekrytering handlar om ett demokratiskt arbete som skall öka jämlikheten för samhällets medborgare genom att rekrytera underrepresenterade grupper till högskolan. Blir viktigt vad som hindrar, men också vilka framgångsfaktorerna är.

Meritvärde i poäng åk 9 Källa: SIRIS

Göteborg- skillnad i slutbetyg åk 9, (2012/2013) i poäng Skillnad pga. föräldrars utbildningsbakgrund (högst grundskola/eftergymn. Utb.) Riket 73,7 Gbg 81,7 80 p = C istället för E i alla ämnen Källa: SIRIS

Åk 9, Föräldrars högsta utbildningsnivå 2012 Vilka konsekvenser får detta i den pedagogiska verksamheten? 2010 24,6 % 2005 21,2 % Källa: SIRIS

Åk 9, Föräldrars högsta utbildningsnivå 2012 Vilka konsekvenser får detta i den pedagogiska verksamheten? 2010 24,6 % 2005 21,2 %

Från miljonprogram till högskoleprogram Från miljonprogram till högskoleprogram - Plats, agentskap och villkorad valfrihet Frågeställningar Vilken betydelse har plats med villkorande strukturer som klass, kön och etnicitet för förortsungdomars val att högskoleutbilda sig? Vad stärker och begränsar dessa ungdomars agentskap? Hur har dessa ungdomar upplevt sin skolgång i förorten och mötet med högskolan? Vilka mekanismer har försvårat respektive möjliggjort övergången från förortsskola till högskola?

Mötet med högskolan Högskolan framstår som ett främmande socialt fält att träda in i. Studenter som vuxit upp i den underprivilegierade förorten känner sig initialt inte hemma. Informanterna upplever högskolan som en mycket "svensk" plats där marginaliserad och "svenskgles" bakgrund blir synlig. Snedrekryteringen och högskolan som ett socialt fält som inte speglar samhällets sammansättning blir synligt. Inledningsvis sker kraftiga grupperingar. Studenter med förorts- och/eller utländsk bakgrund söker sig snabbt till varandra. Liknande jargong/ skrattar åt samma/ känner att man kan vara ”sig själv”. Risk för inlåsningseffekter i form av en praxis präglad av andrafiering, deklassering och påverkade förväntningar. Mötet med högskolan har inneburit ambivalens, identitetsarbete och inte sällan en känsloladdad "resa". Studenttiden har oftast inneburit att man tappat kontakten med sina barndomsvänner och att man känt sig som en social kameleont. När medelklassen söker sig till högskolan handlar det om att förbli den man är, att göra mer av sig själv, medan det för arbetarklassen handlar om att bli en annan människa på en annan plats, om vem du kan bli men också om vad du måste ge upp (Reay et al., 2005 s161).

Citat om plats […] väldigt, väldigt fint område med en oerhört vacker natur först och främst./ Angered, alltså Angered det är, för mig är Angered hemma./ Det är oerhört nostalgiskt. […] Det väcker ju en del känslor också. Så fort jag kommer till Hjällbo, åh det är så mycket människor de är öppna och det blir att man blir så här öppen och mer glad på något sätt. Det skapas väldigt mycket kontakter här över huvud taget som är kulturöverskridande och nationsöverskridande det tycker jag är väldigt spännande. Alla har ju någonting gemensamt här, alla har ju lämnat sitt land någon gång i tiden för den ena eller andra anledningen. Det ansågs lite exotiskt, ja att jag kom från Gårdsten.

Citat om plats […] åh invandrare, de är dåliga, de kan inte svenska och man skämdes på något sätt./ Helt plötsligt då så började han liksom se mig som nått nedre, alltså jag skojar inte alltså, det var verkligen så. när jag växte upp så var det aldrig någon i min krets som pratade om det här universitet och högskola och så vidare och så vidare. Det var inte vanligt att prata om det. Mest var det så här att efter skolan, de flesta var inriktade på att jobba. [Om arbetslivet] - alla gör på samma vis, utom jag. vissa får ju mer ta hand om sin familj än att faktiskt fokusera på skolan. […] men jag sökte mig bort mot något annat i huvudet. Min bror gjorde inte det, han var helt integrerad.

Vilken betydelse har plats Vilken betydelse har plats? - med villkorande strukturer som klass, kön och etnicitet för förortsungdomars val att högskoleutbilda sig. Plats fungerar som ett intersektionellt perspektiv. Strukturellt villkorad valfrihet, då agentskap begränsas av ”platsade” processer som deklassering och andrafiering. Platskänsla – hembygd, stolthet. Erfarenhet av polykulturell kultur har stärkt specifik form av kulturellt kapital (som dock inte alltid sedan fungerar som symboliskt kapital). Det har krävts emotionsarbete att hantera hur platsen ses av andra, ambivalens, skam. Utbildningsbarriären är mångfacetterad och ömsesidigt förstärkande: Problemet ligger inte bara på ”utbudssidan”. Krävs emotionsarbete för att utveckla identitet som medger handlingsutrymme där högre utbildning efterfrågas och omsätts i handling.

Livshistorier - concerns och agentskap Sara Ayla Isaias: ”Ehh, det som har hjälpt mig har alltid varit så här nyfikenhet, jag är nyfiken på att veta om saker och ting. Och, att jag har alltid varit så här… vilja efter kunskap.” Concerns föregår uthållig praktik Lärarengagemangets formativa betydelse för elevens concerns….

Citat om agentskap Alltså hela min uppväxt i Angered har ju format mig till att vara en väldigt öppen person/ hur värdefullt som helst/ jag känner mig på ett sätt ganska självsäker och ganska fri att välja väg liksom. Men, nä men vi har nog pushat varandra, man hittar ju liksom dom som man själv passar bra ihop med som var mer lik en själv. [Föräldrarna] har ju alltid lärt mig det eller att, haft inställningen att man måste jobba i livet./ ”hon är ganska så här motiverad/ hon är positiv och just det här att hon kämpade verkligen/ det är väl de egenskaperna som jag sökte lite efter. Lite intresserade, pratat lite om det sådär/ Men jag känner på dom att dom vill att jag skall liksom lyckas med någonting/ För att atmosfären är sådan i familjen. Min mamma hade alltid velat att gå, men hennes pappa sa att dom inte hade förmögenhet till det/ De har sagt, vi fick inte möjligheten att plugga vidare, men du har möjligheten här nu, så passa på. Sociologin som intellektuell position kan anklagas för ett synsätt där individen blir översocialiserad och ekonomernas teoretiska utgångspunkt förutsätter rationella val och kan anklagas för att underskatta kontextens och emotionernas betydelse för individens val.

Vad stärker dessa ungdomars agentskap? Viktigt att se att informanter skapar egna högpresterande referensgrupper. Mål i form av självkänsla, trygghet och framtida valfrihet. Målen har inte varit särkilt specifika och inriktade mot yttre motivation. Sociala mål, inte sällan hämtat kraft från klasserfarenhet. Grupptillhörighet, etnisk grupptillhörighet förknippad med stolthet. Familjeatmosfär, föräldrar utan högre utbildning har tillhandhållit uppmuntrande, mer lärande- än prestationsperspektiv. - Föräldraförebilder, i form av deras egenskaper och inställning. - Push- faktorer, ex. ojämställdhet och föräldrar som inte fått studera. Lärares engagemang, har formativ betydelse för vad elever bryr sig om, ’concerns’.

Göteborg Samverkar - Breddad rekrytering i ett större sammanhang KAIROS - Kunskap om och arbetssätt i rättvisa och socialt hållbara städer Globalisering, migration och urbaniseringen är utmaningar som städer står inför, de är komplexa och påverkar varandra. Dessa utmaningar tillsammans med ökade inkomst- och hälsoklyftor samt segregation skapar sociala spänningar, det är något som städer runt om i världen brottas med. Istället för att bli en nod för en globalt hållbar samhällsutveckling riskerar många städer att utvecklas till slagfält för sociala konflikter. Göteborg är inget undantag, Staden håller på att glida isär. Deltagande parter i projektet: Göteborgs Stad, Göteborgs Universitet, Länsstyrelsen Västra Götalands län och Västra Götalandsregionen. Hans Abrahamsson Globala studier/ Social hållbarhet - Sammanfallande intressen. ”City branding”/ Näringsliv/ GU, Chalmers… GU: 33 % av studenterna från Göteborgsregionen. (Studentbarometern, 2010)

Kollektivt välstånd – ökad social ojämlikhet Ekonomisk dynamik - lönearbetet förändras då enklare jobb försvinner ”Valet av utbildning är ett av de mest betydelsefulla vägval vi gör i vårt liv”. SACO (2013) Framtidsutsikter: arbetsmarknad för akademiker år 2018. Allt högre krav på utbildning och meriter för att komma ut på arbetsmarknaden. (Jfr villkorad valfrihet)

Kollektivt välstånd – ökad social ojämlikhet Ekonomisk dynamik - lönearbetet förändras då enklare jobb försvinner Politisk dynamik - välfärdsstaten försvagas, riktade program får liten verkan Bostadspolitisk spatial dynamik - områden i ny spatial ordning präglas av social deprivation Lo’ic Wacquant (2003) Urban outcasts: towards a sociology of advanced marginality

Social inkludering- kunskapssamhälle & segregation Kunskapsintensivt och meritkrävande samhälle samtidigt med urban utveckling som innebär ökande etnisk och socioekonomisk segregation i storstäderna Var för sig/tillsammans… skolan i ny situation.. Viktigt för Gbg, inte bara för skolan…

Varför breddad rekrytering? - Jämlikhetsargumentet Rättighetsperspektiv: Rätten till utbildning (Artikel 26 i konventionen om mänskliga rättigheter / artikel 28 i konventionen om barnets rättigheter.) Självständighetsperspektiv: Tillgång till makt över sitt eget liv och i samhället Mångfaldsperspektiv: Olikheter är en tillgång i samhället. Värde i att exempelvis myndigheters och beslutsorgans sammansättning speglar befolkningens. Resursperspektiv. Med ett inkluderande synsätt ses olikheter som en resurs. Läser vidare inte trots, utan med sin bakgrund…. http://www.government.se/content/1/c6/02/98/06/3942ed96.pdf

Varför breddad rekrytering? - Det ekonomiska argumentet ”Mismatch” om inte de mest begåvade eleverna går längst. En förlust i humankapital för hela samhället. (Humankapitalteori: ”begåvningsreserv” – outnyttjad resurs.) Behov av ”kunskapsarbetare” i global konkurrens. Krav på omställningsförmåga möts bäst med hög utbildningsnivå, (generellt/spets). Utbildningsnivå och arbetslöshet står i ett omvänt förhållande till varandra. (Globaliseringsrådet, EU). Storstadsområdens ekonomiska utveckling gynnas av mångfald, kreativitet och tolerans. ”City branding”. (Richard Florida) En ökad mångfald både bland studenter och anställda bidrar till en högre kvalitet i verksamheten. (GU)

Ursprung Destination Kan skolan/ din verksamhet göra skillnad? Kan vi genom samverkan bidra till ett socialt inkluderande Göteborg? Whether you think you can or you think you can’t, you’re right. Henry Ford Jfr: En elev som inte Vare sig man gör ngt eller inte gör något så har det betydelse… Välkomnar olikheter i bakgrund och där det finns plats för alla. Tror - omsätter i görande: ”miniseminarier” Varken GU, andra institutioner i samhället eller näringsliv är neutrala aktörer i den stad de verkar.

Utbildningshorisont Anekdot: Vad såg du däruppe: ”Nu ser jag allt!” William Davis Primary School. Borough of Tower Hamlets

Skola och kontext En inkluderande skola behöver förstå (41v-6v lovdagar = 35v á 30h/v =1050h i skola av 24x7=168h/v x52v= 8736 dygnstimmar/år. 1050 av 8736 = 12%.) Skolan behöver krafter utifrån (samhällsproblem) En inkluderande skola behöver förstå samspelet mellan den miljö vi föds in i och vad vi eftersträvar och uppnår - Skolan är för att lyckas med sitt uppdrag beroende av goda krafter i skolans kontext

Vägar in i vårt gemensamma kunskapssamhälle När man betänker att det inte är individer, skolor eller områden som är segregerade - utan Göteborg - så vilar ansvaret för vägledning, inkludering och kompensatoriskt arbete på många aktörer Elever är rättighetsbärare Vi är skyldighetsbärare Inte trots, utan med sin bakgrund…. (s287, slutord i avhandlingen)

Möjligheternas geografi – social inkludering Key words: urban marginalization, educational barriers, social mobility, social inclusion, equity in education, place identity, critical realism, agency, sociology of emotions, sociology of education.

Social inkludering - Utbildningssystemet befinner sig i en kontext av ett segregerat samhälle. Skolan är inte bara en neutral aktör som kan förlägga ansvaret till ”samhället”, eller till elever och ungdomar som individer. Alla former av elevers olikheter utmanar skolans struktur, kultur och dess kompetens att fungera för alla elever, oavsett deras bakgrund. Elevers olikheter förhandlas i sociala processer. Inkludering innebär att man identifierar barriärer och försöker anpassa verksamheten så att hinder får mindre betydelse. (har behov/är i behov) Pedagogiska lösningar på det som underprivilegierade elever upplever som hinder, har stor potential till att även gynna de flesta elever och att generera pedagogisk utveckling. (i behov av särskilt god undervisning…)

Lärarengagemangets formativa betydelse Vilja och engagemang- ”då vill dom att man lyckas”, ”så har de pushat en framåt”, ”så länge man har haft lärare som brytt sig”, att de faktiskt kollade att vi lärde oss något” Socialt engagemang- ”dom var liksom socialt inriktade, dom hade valt att jobba i dom här då ganska nya förortsskolorna”, ”visa en värld som man inte självklart har tillgång till” Ämnet- ”det här är viktigt att ni lär er”, ”som ger sig hän i sitt jobb som lärare till hundratio procent” Närhet- ”som kunde ta en åt sidan och säga att, nä nu har du börjat slappa lite, nu får du skärpa dig. Är det något problem? Har det hänt någonting?” Snällhet ”när en lärare ser att jag kämpar då skall de säga så här positiva ord till dig […] ”Han var lite snål med sådant. Och då kände man sig otrygg, eller jag vet inte… otillräcklig på något sätt” Framtid ”Det här behöver ni när ni går på gymnasiet”