SVENSK EKONOMISK TILLVÄXT Klas Eklund SNS, 8 september 2003

INNEHÅLL Vad är ekonomisk tillväxt? Tillväxtens för- och nackdelar Internationella data Sveriges tillväxt Tillväxtteorier Vad har styrt de senaste decenniernas upp- och nedgångar? Framtidens utmaningar

UTGÅNGSPUNKT DEFINITIONER Ekonomisk tillväxt: Ökning av BNP över tiden Ej tillfälliga konjunktursvängningar (svängningar i graden av kapacitetets-utnyttjande) Utan förändring av ”potentiell” BNP

POTENTIELL TILLVÄXT OCH KONJUNKTURSVÄNGNINGAR BNP Tid

DEFINITIONER BNP från produktionssidan: BNP = värdet av alla färdiga varor och tjänster = summan av alla förädlingsvärden BNP från användningssidan: BNP = Privat konsumtion + offentlig konsumtion + investeringar + export - import

HÅLL TUNGAN RÄTT I MUN! Skilj på BNP och BNP/capita Skilj på löpande och fasta priser (svårare än det låter!) Skilj på BNP och NNP Skilj på BNP och BNI Korrigering (PPP) för att mäta köpkraft Notera att BNP kan öka genom Fler arbetade timmar Eller ökad produktion/timme (ökad produktivitet) Eller pris- och valutaändringar etc etc och att valet av mätperiod är viktigt

MÄT- OCH TOLKNINGSPROBLEM Vad ingår och vad saknas? Vad är produktion och vad är förutsättning för produktion? Hushållsarbete Svart sektor Hur mäta offentlig sektor? Hur mäta miljöeffekter? Fördelning, hälsa etc ingår inte BNP mäter m.a.o inte välfärd i vid mening Alternativa mått?

FÖRDELAR MED TILLVÄXT Högre materiell standard Privat konsumtion Offentlig konsumtion Utrymme för investeringar Förbättrade icke-materiella villkor Ökad livslängd Folkhälsa Social trygghet Utrymme för kortare arbetstid Slutsats: Även om tillväxt ej är liktydigt med välfärd, så finns ett samband

RISKER MED TILLVÄXT Social utarmning Miljöproblem Stress och hets Nya folksjukdomar Arbetslöshet? Miljöproblem Resursförbrukning Utsläpp Ekonomernas motargument Tillväxt ger köpkraft som kan ge jobb Tillväxt ger resurser som kan användas för miljön Tillväxt som kommer från ökad effektivitet kan minska resursåtgång Ekonomiska styrmedel begränsar effekterna

EKONOMISK-POLITISK REALITET Alla länder och regeringar har ekonomisk tillväxt som prioriterat mål För att häva fattigdom, skapa resurser till reformer etc Utgångspunkt här: Tillväxt är önskvärd … i synnerhet om den kommer från ökad produktivitet “En hög inkomst är det bästa recept på lycka jag hört” Jane Austen

HUR HAR DET GÅTT? GLOBAL TILLVÄXT 0-2000, BNP/cap Period Tillväxt, procent Fördubb-lingstid, år 0-1000 1000-1820 0,05 1400 1820-1998 1,2 58 Källa: Angus Maddison, 2001: The World Economy: A Millenial Perspective”, OECD

HUR HAR DET GÅTT? GLOBAL TILLVÄXT 1820-2000, BNP/cap Period Tillväxt, procent Fördubb-lingstid, år 1820-1870 0,53 132 1870-1913 1,30 53 1913-1950 0,91 77 1950-1973 2,93 24 1973-1998 1,33 Källa: Angus Maddison, 2001: The World Economy: A Millenial Perspective”, OECD

HUR HAR DET GÅTT? REGIONAL TILLVÄXT 1970-1998, BNP/cap Tillväxt, procent Fördubblingstid, år Asien exkl Japan 3,54 20 Japan 2,34 30 USA, Canada 1,94 36 Västeuropa 1,78 39 Latinamerika 0,99 71 Afrika 0,01 7000 Ryssland/Öst -1,10 Källa: Angus Maddison, 2001: The World Economy: A Millenial Perspective”, OECD

SVERIGES TILLVÄXT SEDAN 1870 Årlig BNP-tillväxt, procent, femårsgenomsnitt

TILLVÄXTANALYS Tillväxt (högre BNP) genereras av Ökade arbetsinsatser Ökade insatser av kapital (investeringar) Ökad produktivitet Håll isär: Partiell produktivitet (en insats hålls konstant), ex arbetsproduktivitet Ökad totalfaktorproduktivitet

1. NEOKLASSISK TILLVÄXT; INVESTERINGARNA AVGÖR

”GROWTH ACCOUNTING” Produktionsfunktion: DBNP = wDA + (1-w)DK + Dtfp där tfp är ”teknisk utveckling” Investeringar lyfter tillväxten till ny långsiktig bana Men det är TFP som avgör den... ...och TFP kan ej fångas av neoklassisk teori (”ett mått på vår okunskap”)

2. “ENDOGEN” TILLVÄXT; HUMANKAPITALET AVGÖR

HUMANKAPITALET KAN BÅDE LYFTA TIILVÄXTBANAN OCH HÖJA TAKTEN Utbildning Bredd och spets Incitamentsstrukturen Utbildningspremien Samverkan human- och realkapital Externa effekter

3. INSTITUTIONELLA FAKTORER: VIKTIGAST PÅ LÅNG SIKT Real- och humankapitalbildning stimuleras av goda och stabila incitament Öppenhet mot omvärlden, konkurrens och omvandlingstryck Lagar som stimulerar produktion, sparande och investeringar Stabilitet i social och politisk infrastruktur ”Företagarklimat”

4. SCHUMPETER OCH DE LÅNGA VÅGORNA Industriella revolutioner sätter igång vågor av innovationer, utvecklingsblock och kreditutvidgning Tre stora revolutioner: Ångmaskinen – manuellt arbete ersätts av maskiner, järnvägen El- och explosionsmotorerna – bilismen, smidig elkraftdistribution Informationsteknologin den tredje? Djupa recessioner mellan dem, finansiella kriser

5. EMPIRISKA STUDIER: HAR BLIVIT VANLIGARE Tvärsnittsanalys Jämför olika länder Långa serier Samma land över tiden Datamodeller matas med stora faktamängder om human- och realkapitalbildning Relativ position: Upphinnarfaktorn

SVENSK RELATIV TILLVÄXT Ökning av BNP/arbetad timme i Sverige och 16 i-länder 1970-1988 Period 1870-1880 1880-1890 1890-1900 1900-1913 1913-1929 1929-1938 1938-1950 1950-1960 1960-1970 1970-1979 1979-1988 Sverige/snitt 1,1 1,4 1,7 1,2 1,9 2,2 0,9 1 0,8 Källa: Angus Maddison, 1982: Phases of Capitalist Development”

VARFÖR VÄXTE SVERIGE SÅ SNABBT FRAM TILL 1950? Upphinnarfaktorn - sen industrialisering Gynnsam industristruktur God utbildning Frihandel och avregleringar Stor kapitalimport fram till 1914 Fred

VAD LÅG BAKOM DEN GODA TILLVÄXTEN EFTER KRIGET? Återuppbyggnad Handelsliberalisering Stabila växelkursrelationer Stabila råvarupriser Viktiga industriella utvecklingsblock mognade ut Stora investeringar Överflyttningsvinster Sverige kunde imitera USA - men Europa och Japan växte ännu snabbare

SVENSK TILLVÄXT JÄMFÖRT MED OMVÄRLDEN SEDAN 1970 BNP volymtillväxt, logskala

SVENSK KÖPKRAFT I INTERNATIONELL JÄMFÖRELSE BNP/cap, köpkraftsjusterad, procent av OECD-snittet 1970 1 Schweiz 154 2 USA 148 3 Luxemburg 134 4 Sverige 115 5 Kanada 108 6 Danmark 107 7 Frankrike 106 Holland 106 9 Australien 104 2001 1 Luxemburg 199 2 Norge 150 3 USA 144 4 Irland 123 Schweiz 123 6 Danmark 120 Island 120 Holland 120 9 Kanada 119 18 Sverige 106

TILLVÄXTJÄMFÖRELSE 1960-1997 BNP/timme och BNP/cap, procent/år Tillväxt i 1960-75 1975-97 BNP/timme Sverige 4,3 1,4 Västeuropa 4,9 2,5 USA 2,0 0,5 BNP/capita 3,6 1,1 3,3 2,2 1,6 Källa: Långtidsutredningen 1999/2000

SVENSK TILLVÄXT 1960-1997 Uppdelning av BNP/cap, procent/år Tillväxt i 1960-75 1975-97 1. BNP/timme 4,3 1,4 2. Medelarbetstid -1,1 0,1 3. Sysselsättningsgrad 0,4 -0,4 4. Andel arbetsför befolkning -0,2 5. Totala antalet arbetade timmar per inv (2+3+4) -0,9 -0,3 6. BNP/capita (1+5) 3,4 1,1 Källa: Långtidsutredningen 1999/2000

VARFÖR STAGNERADE TILLVÄXTEN UNDER 70- OCH 80-TALEN? Effekterna av återuppbyggnaden klingade av Störningar – olja, inflation, dollarkris – bromsade investeringar Försvagade drivkrafter för realkapitalbildning Försvagade drivkrafter för humankapitalbildning Försvagat omvandlingstryck

REALKAPITALBILDNINGEN HÄMMADES Tillväxten i kapitalintensiteten bromsade in Osäkerheten om den ekonomiska politiken Sviktande lönsamhet Devalveringspolitik Skattesystemet Långsammare teknisk utveckling

HUMANKAPITALBILDNINGEN HÄMMADES Sverige tappade försprånget inom utbildningen Transfereringssystemen minskade drivkrafterna att arbeta Skattesystemet försvagade drivkrafterna att arbeta och utbilda sig Kraftigt krympande löneskillnader

FÖRSVAGAT OMVANDLINGSTRYCK Snabbt växande offentlig sektor Svårmätt produktivitetsutveckling Men lågt omvandlingstryck Anslags- och budgetstyrning Stigande skattetryck Näringspolitiken Bevarande av gamla strukturer Devalveringspolitiken Förändrade relativa faktorpriser Gratisvinster

GRÄLET OM KONJUNKTUR OCH STABILISERINGSPOLITIK Korpi mfl: Eftersläpningen kom vid mitten av 70-talet och början av 90-talet En följd av misslyckad stabiliseringspolitik Lindbeck, Eklund mfl: Men cykliska uppsving mellan dess kriser saknas Och de akuta kriserna var en följd av andra missgrepp Slutsats: Både strukturproblem och stabiliseringspolitik bakom den låga tillväxten

SVENSK TILLVÄXT 1970-95 Enligt neoklassisk respektive endogen tillväxtteori BNP BNP 1970 1970

1990-TALET: DEN STORA U-SVÄNGEN 1990-talsdepressionen bekräftade tillväxtproblemen Men drev också fram ett uppvaknande Stålbadet tvingade fram en omorientering Både skärpt omvandlingstryck, förbättrade drivkrafter för kapital-bildning samt ny stabiliseringspolitik

SKÄRPT OMVANDLINGSTRYCK EU-medlemskap gav skärpt konkurrens, ökade direktinvesteringar Skärpt inhemsk konkurrenslagstiftning Avregleringar i flera sektorer Gradvis öppnande av offentlig sektor Stramare finansiella ramar i offentlig sektorn Växande allmänt tryck från globaliseringen

BÄTTRE DRIVKRAFTER FÖR HUMANKAPITALBILDNING “Århundradets skattereform” 1991 Decentraliserad lönebildning Stigande utbildningspremie Något lägre ersättningsnivåer i socialförsäkringarna Nytt pensionssystem

BÄTTRE DRIVKRAFTER FÖR REALKAPITALBILDNING Enklare och mer likformig kapitalbeskattning Kraftigt stigande avkastning på investeringar Utbyggd infrastruktur Inflationsbekämpning och lägre räntor EU-medlemskap

EN STABIL STABILISERINGSPOLITIK Högre prioritet för inflationsbekämpning Självständig Riksbank Mer stringent statlig budgetprocess Längre mandatperioder EU-medlemskap och EMU-förberedelser

STUDS AV PRODUKTIVITETEN Årlig produktivitetsökning i industrin, genomsnitt 1971-1980 Belgien 7,1 Holland 6,2 Danmark 5,6 Italien 5,4 Japan 5,4 Frankrike 4,5 Tyskland 4,1 Sverige 3,5 Kanada 2,9 Norge 2,8 1981-1990 UK 5,1 Japan 4,1 Belgien 4,0 Holland 3,7 Frankrike 3,5 USA 3,3 Sverige 2,6 Italien 2,6 Kanada 2,6 Tyskland 2,5 1991-2000 Sverige 4,9 Frankrike 4,1 USA 3,8 Holland 3,2 Belgien 3,0 Japan 2,9 UK 2,8 Tyskland 2,5 Kanada 2,0 Italien 1,7 Källa: US BLS

VARFÖR? Utslagningen under 1991-93 rensade bort de svaga företagen Kronfallet och det cykliska uppsvinget 1993-1995 höjde kapacitets-utnyttjandet Omlagd ekonomisk politik och strukturreformer höjde den potentiella tillväxten från 1993 “Den nya ekonomin”?

DEN ”NYA EKONOMIN” Globalisering Minskade handelshinder Friare kapitalrörelser Snabb teknisk utveckling Snabbare kommunikation Lägre transaktionskostnader Lägre distributionskostnader Lägre sökkostnader Mindre lager Nya affärsmodeller

PRODUKTIVITETSTILLVÄXTEN I USA 1960-2003 Kvartalsvis förändring, näringslivet

SEX SEKTORER FÖRKLARAR UPPGÅNGEN 1994-2000, enligt McKinsey Another way to look at the contribution is with a productivity sunrise diagram. SEX SEKTORER FÖRKLARAR UPPGÅNGEN 1994-2000, enligt McKinsey 0,2 0,4 0,6 0,8 1,0 1,2 1,4 1,6 1,8 2,0 Kumulerat bidrag till produk-tivitets-ökningen 1,32 Telekom 1,33 Datortillverkning Halvledartillverkning Värdepappershandel Detaljhandel Partihandel 31 20 40 60 80 100 Kumulativ andel av BNP GDP

INTERNET-EFFEKTER ENLIGT BROOKINGS Årlig kostnadsbesparing i olika sektorer 2005 (mrd USD) Utbildning Osäkert Finansiella tjänster 19 (“seems low”) Offentlig administration Minst 12 Hälsovård 41 Tillverkningsindustri 50-100 Detaljhandel Osäkert Transporter 3-79 Totalt 125-251 Vilket motsvarar 0,25-0,5% per år

DÄRUTÖVER Ytterligare tekniska genombrott kan höja siffrorna Icke mätbara kvalitetsvinster Folkhälsa Bekvämlighet Valfrihet Distansarbete Distansundervisning Sociala nätverk Offentlig sektor

MEN SVERIGE OCH EUROPA HAR SÄMRE FÖRUTSÄTTNINGAR Sverige långt framme på telekom, av historiska skäl Och GSM-harmoniseringen gav stor marknad Men i övrigt sämre förutsättningar än USA att ta till sig den nya tekniken: Mindre flexibel arbetsmarknad Stelare priser Mer reglerade produktmarknader Utbildning och hälsovård i offentlig sektor Betydligt svårare att etablera nya företag Mindre utvecklad riskkapitalmarknad

HUR RANKAS SVERIGE I DAG? Högt på teknisk kompetens, kvinnors arbetsdeltagande, breddutbildning, infrastruktur, miljö, management, FoU Långt framme på IT-specialindex Medium på produktmarknader, finansiell sektor Lågt på skatter, lönebildning, arbetsvilja, spetsutbildning Summa: En tudelad bild. Kan viktas samman på olika sätt

KOMMANDE UTMANINGAR Ökat demografiskt tryck ”Baumols sjuka” Blir besvärande från 2010 ”Baumols sjuka” Ett problem då en så stor del av tjänstesektorn ligger i offentlig sektor Globalisering sätter press på skattesystemet Både skattebaser och utgiftsbaser blir rörliga Vad betyder EMU? Handel, pristransparens, investeringar

VAD KAN GÖRAS? Öka antalet arbetade timmar Höj produktiviteten Förbättrade drivkrafter för arbete Skatter, transfereringar, pensioner Arbetskraftsinvandring Höj produktiviteten Håll uppe omvandlingstrycket Både för privat och offentlig sektor Åtgärder för att stimulera kapitalintensiteten Skatter Handel Bättre spetsutbildning