Egenansvar och Hjälpmedel Uppdraget är att inom hjälpmedelsprojektet utarbeta ett underlag för beslut gällande hur tolkningen ska göras beträffande brukarnas egenansvar.   Av arbetet ska framgå vilka produkter som ska bekostas av den enskilde etiska överväganden för vilka produktgrupper begränsningar ska göras gällande antal samt tillvägagångssätt vid behov därutöver förtydligande gällande förskrivning av hjälpmedel i samband med fritid och fritidsaktiviteter Uppdraget innefattar även förtydligande av och riktlinjer gällande förskrivarens ansvar vid rekommendation av produkt som bekostas av den enskilde vilket ansvar som följer försäljning av produkter Anna Frisk Hjälpmedelscentralen 090921

Omvärldsanalys Vid en omvärldsanalys framkommer det att övriga landsting i regionen samt nationellt har gjort en tydligare gränsdragning när det gäller vilka produkter som ska finnas tillgängliga som hjälpmedel. Utveckling med bra produkter som finns tillhands ute i samhället ger att synen på vad som är att betrakta som hjälpmedel eller inte ständigt förändras. Att Jämtlands läns landsting och kommuner gör denna tydliga gränsdragning ligger helt i linje med den utveckling som sker i landet. Det nya i detta är att belysa de i Hjälpmedelspolicyn redan fastslagna ställningstagandena som Hjälpmedelsprojektet sedan har haft som vägledande i sitt uppdrag att se över sortimentskatalogerna samt att en likriktning bland länets sjukvårdhuvudmän eftersträvas. Anna Frisk Hjälpmedelscentralen 090921

Nuläge – Egenansvar och Hjälpmedel Grupp med representation från Östersunds Kommun Strömsunds Kommun DHR RBU Reuma Primärvård Krokom Arbetsterapi /Sjukgymnastikenheten BUH Träffas för att uppnå gemensam kunskapsbas för att därefter kunna ge konkreta förslag inkl etiska överväganden och kommentarer kring förslagen som presenteras som beslutsunderlag ”Sortimentsöversikt 2009” i utredningen. Alla förslag delges även brukarråd för hjälpmedel som ges möjlighet att komma med synpunkter och förslag. Anna Frisk Hjälpmedelscentralen 090921

Förskrivning av hjälpmedel Hjälpmedelsbehovet hos den enskilde brukaren bedöms i enlighet med förskrivarmodellens fastslagna prioriteringsnivåer , kriterier och förskrivardirektiv Hjälpmedlet förskrivs i enlighet med fastslagna rutiner som skall följas vid all förskrivning av hjälpmedel inom Hjälpmedelsverksamheten Hjälpmedel ska vara en del av hälso- och sjukvårdens insatser och ska ha den plats som dessa produkter är tilldelade av hälso- och sjukvårdslagen och i prioriteringsordningen antagen av riksdagen Anna Frisk Hjälpmedelscentralen 090921

förskrivarmetod Steg 1 ATT TÄNKA FRÅN ENKELT TILL KOMPLICERAT Hjälpmedel ska förskrivas på ett för patienten funktionellt och för kommuner och landsting ekonomiskt effektivt sätt. För att komma fram till rätt hjälpmedel ska man börja med de enkla lösningarna och först därefter om dessa inte fungerar gå vidare till de mer komplexa.   Steg 2 HUR ÄR BEHOVET PRIORITERAT Förskrivaren bedömer i vilken aktivitet hjälpmedlet ska användas och kontrollerar därefter om det ryms i länets prioritering för hjälpmedel. En mer basal och grundläggande aktivitet/behov ska prioriteras före en mer utåtriktad aktivitet Steg 3 ANGELÄGENHET/KONSEKVENS- EFFEKT/NYTTOBEDÖMNING Steg 4 BEDÖMNING AV UPPFÖLJNINGSBEHOV UTIFRÅN GENOMFÖRD MÅL- OCH RISKANALYS Anna Frisk Hjälpmedelscentralen 090921

Förslag till direktiv för avgifter och egenansvar , definition av begrepp Direktiv när ett hjälpmedel kan vara ett egenansvar i Jämtlands län: Inget behov av hälso- och sjukvårdens kompetens i individuell utprovning Hjälpmedlet behöver inte följas upp Sannolikt ingen risk för skada eller tillbud Hjälpmedlet behöver ingen anpassning Medborgaren/brukaren kan själv se nyttan av att införskaffa produkten, eftersom produkten sannolikt kan kompensera ett aktivitetshinder Produkten finns tillgängligt på den allmänna marknaden Ska inte finnas i hjälpmedelscentralens sortiment   Exempel på produkter: burköppnare, bestick, antiglidunderlägg, nålpåträdare, badborste m förlängt skaft, väckarklocka med hög ringsignal Anna Frisk Hjälpmedelscentralen 090921

forts: Förslag till direktiv för avgifter och egenansvar , definition av begrepp Egenansvar med kostnadstak Direktiv när ett hjälpmedel kan vara ett egenansvar med kostnadstak i Jämtlands län: Behov av hälso- och sjukvårdens kompetens i individuell utprovning Hjälpmedlet behöver inte följas upp Sannolikt ingen risk för skada eller tillbud Hjälpmedlet behöver ingen anpassning Brukaren betalar en fastställd avgift Brukaren äger hjälpmedlet – ingen återlämning/återanvändning Ska finnas tillgängligt i hjälpmedelscentralens sortiment   Ex Kryckkäppar – kostnaden för återtagande och rekonditionering är för kostsamt i förhållande till produktens pris. Anna Frisk Hjälpmedelscentralen 090921

forts: förslag till direktiv för avgifter och egenansvar , definition av begrepp Egenavgift Direktiv när ett hjälpmedel kan ha en egenavgift i Jämtlands län: Behov av hälso- och sjukvårdens kompetens i individuell utprovning Hjälpmedelsbehovet kan tillgodoses utifrån funktion och nytta (utvärdering) Hjälpmedlet kan ha fortsatt behov av uppföljning (riskanalys) Hjälpmedlet återlämnas när behovet upphör – återanvänds Ska finnas tillgängligt i hjälpmedelscentralens sortiment Egenavgift kan vara på hjälpmedel som är ersättningsprodukter som gränsar till liknande produkter på öppna marknaden eller där ett grundläggande behov av hjälpmedel är tillgodosett och personen har behov av dubbel- eller trippelutrustning. Speciella regler för dubbelutrusning för barn, då barn naturligt kan ha två boenden om föräldrarna inte bor ihop eller om det finns behov av avlastning. Egenavgift kan också innebära att betala en årsavgift eller serviceavgift på hjälpmedel som är kostsamma för landstinget/kommun. Ex Eldriven rullstol för utomhusbruk   Anna Frisk Hjälpmedelscentralen 090921

forts: Förslag till direktiv för avgifter och egenansvar , definition av begrepp Deponeringsavgift Direktiv när ett hjälpmedel kan ha en deponeringsavgift i Jämtlands län: Behov av hälso- och sjukvårdens kompetens i individuell utprovning Hjälpmedelsbehovet kan tillgodoses utifrån funktion och nytta (utvärdering) Hjälpmedlet kan ha fortsatt behov av uppföljning (riskanalys) Brukaren deponerar (lämnar som pant) en fastställd summa pengar Pengarna återbetalas när hjälpmedlet återlämnas Ska finnas tillgängligt i hjälpmedelscentralens sortiment eller som lån från klinik   Deponeringsavgift kan gälla för kostsamma hjälpmedel i landstinget/kommunen. Exempel på produkter: C-pap Anna Frisk Hjälpmedelscentralen 090921

Fyra begrepp Egenansvar Egenansvar med kostnadstak Egenavgift Tas bort ur sortimentet Inget behov av hälso- och sjukvårdens kompetens för utprovning/uppföljning och sannolikt ingen risk för skada. Finns tillgänglig på öppna marknaden och brukaren kan själv se sitt behov av produkten. Egenansvar med kostnadstak Kvar i sortimentet Kräver hälso- och sjukvårdskompetens vid utprovning. Max kostnad 300kr/hjälpmedel Brukaren äger hjälpmedlet Egenavgift Kvar i sortimentet Kräver hälso- och sjukvårdens kompetens vid första utprovning och därefter vid uppföljning. Vid dubbel-/trippelutrustning Fastställd avgift istället för debitering av materialkostnad (ex däck och slang) Deposition Kräver hälso- och sjukvårdskompetens vid utprovning och eventuellt vid uppföljning. Kostsamma hjälpmedel Anna Frisk Hjälpmedelscentralen 090921

Revidering av sortimentskatalog Revideringen av sortimentskatalogen styrs av direktiven kring de fyra begreppen samt av följande ställningstaganden: Endast produkter som förutsätter hälso- och sjukvårdens kunskap för att tillhandahållas ska vara tillgängliga som hjälpmedel i Jämtlands län. Egenansvarsprodukter, det vill säga produkter som ej kräver hälso- och sjukvårdens kunskap för att tillhandahållas ska ej vara hjälpmedel. Produkterna som plockas bort från sortimentskatalogerna finns vanligtvis tillgängliga på öppna marknaden via butiker, postorder eller webb baserade försäljningsställen. Anna Frisk Hjälpmedelscentralen 090921

Prioriteringsnivåer för hjälpmedel Hjälpmedel för livsuppehållande insatser som är ändamålsenliga och meningsfulla Hjälpmedel för att klara dagliga aktiviteter som personlig vård, förflyttning, måltider, klädsel, relationer och vardagskommunikation. Hjälpmedel för att barn ska kunna leka och utvecklas Hjälpmedel för vardagsaktiviteter med syfte att klara ett självständigt och aktivt liv i relation med sin omgivning och närmiljö Hjälpmedel för aktiviteter som inte kan hänföras till vardagsaktiviteter i bostaden och närmiljön Anna Frisk Hjälpmedelscentralen 090921

”Fritidshjälpmedel” I gällande regelverket ”Regler och Rutiner i Jämtlands Län” sedan 1992 och som finns som grund för fortsatta ställningstaganden sägs det:   ”Sjukvårdshuvudmannens ansvar omfattar inte produkter eller anpassade produkter som behövs för att utöva sport, friluftsliv eller hobbyverksamhet. Utevistelse i bostadens närhet anses dock ingå i det dagliga livets normala aktiviteter” Inom hjälpmedelsverksamheten i Jämtlands län arbetas också utifrån att detta inte är sjukvårdshuvudmannens ansvar och har således i praktiken redan anammat att prioriteringsgrupp 4 ej tillgodoses, detta har också fastslagits politiskt sedan tidigare i andra län ( 2004 i Västerbotten.) Dock har inget formellt politiskt beslut fattats i Jämtlands läns landsting eller länets kommuner i frågan Anna Frisk Hjälpmedelscentralen 090921

Förslag till länsövergripande direktiv Att hjälpmedel i prioriteringsgrupp 4 inte ska kunna förskrivas som personligt hjälpmedel utan betraktas som egenasvar och att detta fastställs politiskt att gälla för Jämtlands läns kommuner och landsting, med nedanstående förtydligande ´exempel gällande vilka aktiviteter som avses; Hjälpmedel för aktiviteter som inte kan hänföras till vardagsaktiviteter i bostaden eller närmiljön. Hjälpmedel som ger förutsättningar för eller möjliggör en ökad delaktighet i att: Kunna vistas i fritidshus, husvagn, båt mm Kunna utföra hobby, sport, motion och andra fritidsaktiviteter Kunna genomföra fritidsresor Exempel: Friluftsliv, t. ex. utflykter, fiske. Trädgård, fritidshus, koloni Djur t.ex. hund, katt, häst. Kultur, t.ex. konsert, utställning Föreningsliv, t.ex. fack, politik, hobby . Idrott, t.ex. fotboll, jogging, friidrott, bowling, boccia Musik, spela, sjunga. Nöjen, t.ex. restaurang, dans, idrottsåskådare (Under denna grupp avses hjälpmedel för att specifikt kunna utöva sitt fritidsintresse. Hjälpmedel som utprovats avseende behov inom grupp 2-3 kan även användas för att ta sig till plats där fritidsintresset utövas samt även för de fritidsaktiviteter där utprovat hjälpmedel kan underlätta) Anna Frisk Hjälpmedelscentralen 090921

Förslag till beslut - att fastställa föreslagna direktiv för avgifter och egenansvar samt därtill föreslagna definitioner av begrepp att föreslagna produkter avförs från sortimentskatalogen och är efter den 1 juli 2010 egenvårdsprodukter föreslagna begränsningar gällande antal hjälpmedel samt tillvägagångssätt vid behov utöver begränsat antal att förslag till länsövergripande regel gällande hjälpmedel för aktiviteter som inte kan hänföras till vardagsaktiviteter i bostaden eller närmiljön fastslås och att beslut därigenom tas att hjälpmedel för aktiviteter i prioriteringsgrupp 4 inte ska kunna förskrivas som personligt hjälpmedel utan betraktas som egenansvar att ovanstående produkter som är utlämnade före 1 juli 2010 är att betrakta som hjälpmedel och skall återlämnas när behovet har upphört samt att beredningsgrupp till Gemensam upphandlingsnämnd (Hjälpmedelsnämnd) med underlag från Hjälpmedelscentralen årligen ska gå igenom sortimentskatalogerna med ovanstående ställningstagande som grund och att Hjälpmedelsnämnden får i uppdrag att fastslå revideringar av sortimentet utifrån ovanstående ställningstaganden  att ge Hjälpmedelscentralen i uppdrag att inneha informations och lotsfunktion för hjälpmedelsfrågor även gällande egenansvarsprodukter   Anna Frisk Hjälpmedelscentralen 090921