18 maj 2009 Esbjörn Hellström, Lund

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Meningsbyggnad.
Advertisements

Ledningsdeklaration Länna/Rialaenheten 2009
2-årigt samverkansprojekt
Här kommer några bilder från platsen där mysteriet hände en gång…
”Jag är vinden som blåser”
Kort genomgång utifrån grundskolans styrdokument
Skollagen 3 kap 3§ ”ska elever ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och i sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna.
Välkomna.
Till vem riktar sig utvecklingspaketet?
Förskolor och skolor i Nacka – i en klass för sig
Innovativ användning av IKT i skolor i olika europeiska länder Ulf Fredriksson, Stockholms universitet Gunilla Jedeskog, Linköpings universitet 1.
Ulla Wiklund Musiker/kompositör Rytmiklärare Kungl. Musikhögskolan
Att utveckla barns förståelse med hjälp av återberättande
Textrespons Vad är bra i berättelsen? En händelse? En formulering
Från utredning till ny skollag - elevhälsa för att främja lärande
Hög kvalitet?? Hög kvalitet – förutsättning för barns lärande och utveckling – vad är hög kvalitet i förskolan? Barns bästa – en god start i livet! Internationellt.
Ulf P Andersson GMV
Ulla Wiklund 2013/Reflektum AB
”Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade
Storyline Storyline är en pedagogisk metod och ett pedagogiskt förhållningssätt som ursprungligen utvecklades i Skottland 1965 fick Skottland en ny läroplan.
Flexibla Lärmiljöer! ”Förskolan ska erbjuda en trygg, miljö som samtidigt utmanar och lockar till lek och aktivitet. Den ska inspirera barnen att utforska.
- Konsten att ge feed-back
Arbetsplan för skolbiblioteket
ATT PRODUCERA EN UNDERSÖKNING
Elevinflytande i planeringen av undervisningen
Den uppsats ni är på väg att skriva skall en vacker dag presenteras muntligt. I betygskriterierna för Svenska C står det att eleven, skall använda sig.
The big 5 1.
Projektet IT-coacher 2013 Enkäter angående intresset av IT-utbildning för seniorer gjordes i kommunerna Lidköping, Götene och Munkedal. De som svarade.
Otulp Rymdvarelsen som kom till klassen
Läroplansträff Välkomna!.
Lokal Pedagogisk Planering
Växjö kommun,  Kommunala högstadieskolor, Växjö kommun  Administratörer, kulturaktörer, koordinatorer och elever  Delaktighet som värde och praktik.
IKT i nöd och lust! Hur får man eleverna att ta eget ansvar? Hur får man dem att samarbeta? Och hur får man lärare att vilja jobba ämnesövergripande?
En PowerPoint om PowerPoint
Förskolor och skolor i Nacka – i en klass för sig Gymnasieutbildning Kvalitetsredovisning för förskoleverksamhet och utbildning i Nacka kommun år 2008,
Blandstaden - en undersökning av begreppets ursprung, användning och innebörd i svensk stadsplanering Kandidatarbete i landskapsarkitektur Jessica Jansson.
Kick Off 16 september 2014 Kl 8.30 Ankomstfika med macka
Den individuella utvecklingsplanen
Del 1: Naturvetenskap s. 6-7
Hållbar utveckling Vad är det för något? Vad handlar det om?
- fortsatt arbete med de nya läroplanen med tillhörande kursplaner
Minskad elevdokumentation Lagändring 19 nov 2013 Utvecklingssamtalet Minst en gång varje termin ska läraren, eleven och elevens vårdnadshavare.
En dag på. Läser en bok Bygga med tågbanan Rita Mysan – rollekar Lyssnar på musik eller en saga på CD:n Väver Syr Praktiska hyllan; tvätta golv, skruva,
Läroplansträff fritidshem
Ämnesdidaktik vid GU Att undervisa är att välja
Välkomna hit! Film – på vilket sätt är bedömning en (liten) del av all vår verksamhet? Kursplanens uppbyggnad. Skillnad strävansmål / uppnåendemål? Kunskapssynen.
Läroplansträff fritidshem
Hur gör man en debattartikel?
Entreprenörskap + Studie- och yrkesvägledning
Gnesta – stadens lugn och landets puls Ett språkutvecklande projekt med syfte att utveckla elevernas SO-texter Anna, Desiré, Hanna, Jannike, Mats, Micaela.
Verksamhetsstöd Fristående gymnasieskolor 24 april SIDAN 1.
Projekt A Från teori till praktik Vad hände med Projekt A? Och varför?
BETYGSKRITERIER I GEOGRAFI
ÖREBRO LÄNS LANDSTING Spridning och användande Liv & hälsa ung Enkätundersökning rektorer och gymnasiechefer 2010 Svarsfrekvens 71%.
Demokratibegreppet Det offentliga skolväsendet vilar på demokratins grund. Skolans uppgift är att låta varje elev finna sin unika egenart och därigenom.
SCHOOL OF HUMAN SCIENCES Värdepedagogiskt forskningsfält på HiK Utgår från den del av den pedagogiska praktiken som leder till att barn och unga utvecklar.
Från riktlinjer och evidens till förebyggande i praktiken Matti Leijon, MPH, PhD Forskningskoordinator Centrum för primärvårdsforskning (CPF) Region Skåne.
Lite skolhistorik?.
Ideologier.
EN DEL AV VÅRT SAMHÄLLSENGAGEMANG
Lgr 11 - fortsatt arbete med de nya läroplanen med tillhörande kursplaner.
Kunskap och värden – måste vi välja? Sven-Eric Liedman.
Mobila Skolteamet Sjöbo
Hållbar utveckling - förmåga 1 i biologi.
Sävja Danmark- vår plats i världen -barns inflytande och delaktighet
Vår syn på Universum Universum kan inte vara oändligt stort & oändligt gammalt! - Då skulle det inte vara mörkt på natten….
Handledarutbildning för Läslyftet ht15-vt16 Handledning – Ewa Wictor
Skolförordningen 5 kap 4§.  Studiehandledningen regleras i Skolförordningen 5 kap 4§. - En elev ska få studiehandledning på modersmålet om eleven behöver.
Vem ska rädda världen? Exempel på undervisning för hållbar utveckling
Hållbar framtid Hopp och framtidstro Avdelning: År:
Presentationens avskrift:

18 maj 2009 Esbjörn Hellström, Lund LABORATORIESKOLA 2.0 18 maj 2009 Esbjörn Hellström, Lund

LABORATORIESKOLA 2.0 Laboratorieskola (1.0) utvecklades av John Dewey och Alice Chipman Dewey i början av 1900-talet och har sedan dess, via Ellen Key och andra reformpedagoger, även inspirerat till nu gällande läroplan. En Laboratorieskola kännetecknas av erfarenhetsbaserat lärande som grund för kunskapsutvecklingen (learning by doing).

LABORATORIESKOLA 2.0 SYFTE - ”hållbar pedagogisk praxis” (Dewey, 1928) Jfr. ”hållbart lärande” (2005); ”Decade of Education for Sustainable Development”. Malmö-Lund som första nordiska region för hållbart lärande.

LABORATORIESKOLA 2.0 RESULTAT (1928) Vad händer med eleverna när de kommer till college eller ut i livet? Erfarenheten visar att de klarar sig bra.

LABORATORIESKOLA 2.0 RESULTAT Erfarenheten visar att de klarar sig bra. (Illeris 1991, Dahlin 2003)

LABORATORIESKOLA 2.0 SKILLNADER …olika pedagogiska vetenskaper inte bara möjliga utan också behövliga.

LABORATORIESKOLA 2.0 VARIATION På samma sätt som skolornas arbetsmetoder skiftar, så måste de intellektuella teorier som man slutit sig till av dessa arbetsmetoder variera.

LABORATORIESKOLA 2.0 …progressiva skolor utgör ett avsteg från gamla ideal, som när det gäller betoningen av -frihet,

LABORATORIESKOLA 2.0 …progressiva skolor utgör ett avsteg från gamla ideal, som när det gäller betoningen av -frihet, -individcentrering,

LABORATORIESKOLA 2.0 …progressiva skolor utgör ett avsteg från gamla ideal, som när det gäller betoningen av -frihet, -individcentrering, -aktivitet och

LABORATORIESKOLA 2.0 …progressiva skolor utgör ett avsteg från gamla ideal, som när det gäller betoningen av -frihet, -individcentrering, -aktivitet och -samarbete som socialt medium.

LABORATORIESKOLA 2.0 - - där man värdesätter skillnader i förmåga och erfarenhet i stället för likriktning.

LABORATORIESKOLA 2.0 OLIKA MÄTSYSTEM Kunskapsmätningarnas plats i en pedagogisk teori är mycket annorlunda i ett statiskt utbildningssystem jämfört med i ett dynamiskt.

LABORATORIESKOLA 2.0 LÄRA AV ALLT Det finns inget speciellt lärostoff som alla skolor måste använda…

LABORATORIESKOLA 2.0 …men i varje skola borde det finnas någonting i lärostoffet som är signifikant och som utvecklas och formas.

LABORATORIESKOLA 2.0 En aktivitet eller ett projekt måste naturligtvis hålla sig inom ramen för elevernas erfarenhet och knyta an till deras behov –

LABORATORIESKOLA 2.0 En aktivitet eller ett projekt måste naturligtvis hålla sig inom ramen för elevernas erfarenhet och knyta an till deras behov – - kännetecknet på ett bra projekt att det är tillräckligt rikt och komplext för att kräva en rad olika insatser från olika barn…

LABORATORIESKOLA 2.0 UPPTÄCKANDETS VÄG … kännetecken på en bra aktivitet är att den tar tillräckligt lång tid…

LABORATORIESKOLA 2.0 … tar tillräckligt lång tid, - så att en rad bemödanden och undersökningar ryms i den på ett sådant sätt att varje steg

LABORATORIESKOLA 2.0 … tar tillräckligt lång tid, - så att en rad bemödanden och undersökningar ryms i den på ett sådant sätt att varje steg - öppnar ett nytt fält,

LABORATORIESKOLA 2.0 … tar tillräckligt lång tid, - så att en rad bemödanden och undersökningar ryms i den på ett sådant sätt att varje steg - öppnar ett nytt fält, - ställer nya frågor,

LABORATORIESKOLA 2.0 … tar tillräckligt lång tid, - så att en rad bemödanden och undersökningar ryms i den på ett sådant sätt att varje steg - öppnar ett nytt fält, - ställer nya frågor, - väcker behov av ytterligare kunskaper.

LABORATORIESKOLA 2.0 Man kan leda en häst till vattnet, men man kan inte tvinga honom att dricka.

LABORATORIESKOLA 2.0 HÄRMNING – PÅVERKAN …varifrån kommer elevens idé om vad han skall göra? Den måste komma från det han redan har hört eller sett - - från omgivningen.

LABORATORIESKOLA 2.0 LÄRARROLLEN Progressiva lärare kan arbeta fram avgörande och systematiserade kunskapsområden.

LABORATORIESKOLA 2.0 …materialet ska hänga samman med och ha uppstått ur aktiviteter och längre projekt…

LABORATORIESKOLA 2.0 …materialet ska hänga samman med och ha uppstått ur aktiviteter och längre projekt… …ska vara uppgifter grundade på omsorgsfulla observationer av de frågor som uppstått i samband med aktiviteterna…

LABORATORIESKOLA 2.0 …materialet ska hänga samman med och ha uppstått ur aktiviteter och längre projekt… …ska vara uppgifter grundade på omsorgsfulla observationer av de frågor som uppstått i samband med aktiviteterna… …ska kunna läggas till en stor men ändå fristående samling av sammanhängande stoff, byggas upp steg för steg…

LABORATORIESKOLA 2.0 LÄRA AV LIVET … eleverna skall komma fram till sådana svar, som har inlärning som en oundviklig konsekvens.

LABORATORIESKOLA 2.0 För läraren gäller att hitta förutsättningar - - och att samverka med elevernas aktiviteter så att de får inlärning som en konsekvens

LABORATORIESKOLA 2.0 UNDERVISNINGSKONST Är inte den progressiva rörelsen nu tillräckligt väletablerad för att kunna tänka igenom det intellektuella bidrag den skulle kunna ge till undervis­ ningskonsten, till den konstart som är den svåraste och den viktigaste av alla mänskliga konster?

LABORATORIESKOLA 2.0 En hel del kan sägas om barnets studier, men skolan är inte det ställe där barnet lever. Den förändring som nu äger rum i vår undervisning är en ändring av gravitationspunkten, en revolution inte olik den som Copernicus presenterade när astronomins centrum skiftade från jorden till solen. I detta fall blir barnet solen omkring vilket undervisningsmetoderna kretsar. Barnet är det centrum kring vilket de organiseras (The School and Society. John Dewey, 1899).

LABORATORIESKOLA 2.0 Text: John Dewey Urval: Esbjörn Hellström Slut