Föreläsning 2 om Marknad & Organisation Dagens mål: Hur skapas ordning i samhället? Förslag på olika samordningsmekanismer Genom marknad Genom organisation (hierarki) Genom kultur Genom våld Varför har vi utbyten? Varför behövs samordning? Transaktionskostnader och frågan ”Köpa eller göra själv?” Förslag på hur samordning inom organisationer kan gå till Idealtyper – vad är det och vad ska vi med dem till? 1

Ordning i samhället Via marknad Via organisering Via kultur Via våld 2 Organisationer som ska motverka våld, polis, försvarsmakt. 2

Att människor strävar efter trygghet Att människor söker stabilitet Ordning skapas genom Att människor strävar efter trygghet Att människor söker stabilitet Att människor vill ha en ”rättvis” utveckling, när: Deras behov tillfredsställs, När arbetsinsatser samordnas och Resurser fördelas Vi vill ha ordning… företag, människor….. Man vill ha en ordning som minskar risken för att allting rämnar. Vi vill göra allt detta under så stabila former som möjligt. Ex: olika grupperingar tycker att våld är den enda lösningen se Georgien. EU är ett försök att undgå detta. FN största ordningsskapande försöket i världen… 3

Ordning via marknad Behovsuppfyllelse och samordning genom att någon gör något som någon annan köper! Köpare och säljare av varor och tjänster Pris och förtroende avgörande för val av vara, tjänst och leverantör Traditionell bild av ordning via marknad. Naturlig koordinering ”Den starke överlever”. 4

Behovstillfredsställelse, samordning och fördelning via köp Individuella köp Företagsköp Köp mellan företag Upprättande av kontrakt Förhandling om villkor Handslag Betalning över disk Avtal Köp är grundläggande för att en marknad ska fungera men kan inte tillfredställa alla behov 5

Behovstillfredsställelse, samordning och fördelning utan köp Personliga tjänster Infrastruktur Samhällsservice 6

Ordning via organisering (hierarki) överordnad bestämmer vilka behov som ska tillfredställas och hur detta ska ske, hur arbetsuppgifter samordnas och hur resurser fördelas. 7

Marknad och organisation 8 HHS som anordnare av skräddarsydd respektive Bolognakurs. Bra att kunna sortera mellan de olika modeller för hur samordning går till…. 8

Varför behövs utbyten? Självhushållning vanligare förr Tekniska genombrott -> industrialisering med ökad arbetsdelning/specialisering (division of labour) och framväxt av ekonomiskt system med pengar för köp och försäljning av varor och tjänster. Adam Smith 1777: ökad arbetsdelning -> ökad specialisering -> ökad produktivitet -> ökad välfärd Specialiseringens följder: - varje individ/organisation får ett allt snävare arbetsområde - kräver att man har utbyten med andra för att få allt man behöver och önskar (dvs samordning behövs) Kronologiskt beskrivning…. Före industrialiseringen var det vanligare med självhushållning och man behövde inte samordna på samma sätt. 1700-1800 talet fabriker ledde till minskad möjlighet för sjhushållning dvs. köp är nödvändigt för basbehoven. 9

Specialisering och samordning via marknad Alltså: ökad arbetsdelning och specialisering i samhället leder till att oändligt många ekonomiska transaktioner ständigt äger rum i vårt samhälle (vi har utbyten med andra för det vi behöver och inte själva är specialiserade på) Nationalekonomers klassiska svar på frågan om hur dessa utbyten/transaktioner går till: genom marknaden med prismekanismer som avgör exakt vilka transaktioner som verkligen utförs. Idealtypiska marknaden saknar alla former av regleringar via överordnad enhet; marknadslogiken sköter sig själv och de ”bästa” överlever i konkurrensen. Ett effektivt system för hur samhället samordnas och hur dess resurser fördelas på olika aktörer! Personlig kontakt saknas mellan parterna, aktiehandel är exempel på detta…. 10

Ronald Coase (1937): Undran: Varför sker inte alla utbyten genom marknaden med ständigt ökande specialisering och pris som avgörande samordningsmekanism? Vi kan se att det finns en mängd olika organisationer, dvs individer som inte alls utnyttjar marknaden för alla sina behov (skapar en organisation och anställer folk i.s.f. att ta in arbetskraft vid behov, tillverkar en hel del själva). Inom dessa organisationer styrs inte utbyten genom pris- och marknadsmekanismer, utan i stället genom order! Varför behövs dessa organisationer? Är det verkligen effektivt att inte utnyttja marknaden? Varför finns det marknader, varför hanteras inte allting inom en stor organisation. Vi anställer ofta t.ex. konsulter vi har en personlig relation med. Det finns en kostnad av att använda marknaden, transaktionskostnader. 1981 fick han Nobellpriset… 11

Transaktionskostnader (Coase, Williamson, m.fl.) Priset på varan eller tjänsten är bara en del av kostnaden! Det kostar tid att ta reda på olika marknadspriser, specificera produkten Det kostar tid och kraft att upprätta kontrakt mellan de parter som har utbyten ->Det ekonomiska argumentet till varför organisationer uppstår: När transaktionskostnaderna är höga, blir det mer effektivt att sköta samordning genom organisation (dvs skapa en, eller utöka en existerande, organisation och tillverka själv). 12

Samordning mellan och inom organisationer Samordning genom marknad: priset avgör transaktioner mellan aktörer på marknaden Samordning genom organisation: samordning sker genom att organisationers ledningar ger order och därmed styr hur samordning sker inom organisationer. Central fråga: När passar marknad? När är det mer effektivt med organisation? Svar: organisation uppstår som en lösning på informationsproblem (dvs höga transaktionskostnader) 13

Köpa eller göra? Om någon annan kan erbjuda en vara eller en tjänst till ett lägre pris än man kan göra varan eller tjänsten själv, samt att det inte ”kostar” för mycket att hitta/inhandla varan eller tjänsten - då köper man (samordning genom marknad) Om andra erbjuder varor eller tjänster till ett högre pris än man kan göra det själv, samt att det kostar mycket att hitta/inhandla varan eller tjänsten - då gör man (samordning genom organisation) 14

Tre argument för att bilda organisationer Det ekonomiska argumentet Besparing av tid och energi Det tekniska argumentet Beroenden som kräver kontroll, behov av förutsägbarhet Det juridiska argumentet Krav på ansvarstagande, önskan om fördelning av risker STAFFAN Transaktionskostnadsargumentet om varför vi har marknader och organisationer ger dock inte hela bilden. Ekonomiskt kan det gå att föra resonemanget om arbetsdelning i all oändlighet, men när sådana processer studerats mer ingående, dvs när man undersökt vad som händer när arbete delas upp, har det konstaterats att oändlig arbetsdelning inte är möjlig p.g.a. Bla. fysiska och känslomässiga hinder) dvs att förutom att det finns transaktionskostnader, så finns det faktiskt vissa fysiska och känslomässiga hinder till att förverkliga arbetsdelning och specialisering in absurdum. Det kan alltså vara praktiskt omöjligt och dessutom alltför monotont för arbetare att göra alltför snäva arbetsuppgifter (hög specialisering). Så även om besparingar kan vara ett skäl till organisering så finns det fler: Det tekniska och det juridiska nämns exempelvis som ytterligare argument av Forssell & Ivarsson VI SKULLE KUNNA NÄMNA ATT VI TIPSAR OM FLER ARGUMENT SOM MAN KAN LÄSA OM I F&IW-BOKEN, MEN VI GÅR INTE IN MER PÅ DETTA JUST NU EFTERSOM DET RELATERAR TILL EN AV INSTUDERINGSFRÅGORNA TILL S2 :) Ur Forssell & Ivarsson-Westerberg, figur 2.4 15

Andra skäl till organisering - varför har vi organisationer? Vi vill uppnå: Effektivitet i arbetsdelning, samordning, koordinering, informationshantering… Rationalitet i form av kontroll och styrning av orsak/verkan-samband Förutsägbarhet genom planering inför framtiden Resultat i form av att uppnå något (göra skillnad) Gemenskap vi gillar att göra saker med andra… STAFFAN Man kan också tänka sig fler argument, dvs det handlar inte bara om ekonomi, teknik och juridik, utan också om att vi vill saker. -Vi vill ha trygghet och stabilitet och vi vill ha utveckling. Vi vill att det ska gå framåt, hända något nytt. Företag vill kanske expandera, bli större, etablera sig på nya marknader och man vill inte detta bara för att det kan generera mer vinst utan för att det är möjligt, man själv och företaget kan ”bli” något. Varför vill man t.ex bli bäst i världen på brottning. Klä på sig en märklig trikå och kräla runt på en matta? Eller gång, eller höjdhopp? Varför etblerar sig IKEA på nya marknader hela tiden, i nya städer? Folk behöver möbler, men familjen Kamprad behöver knappast mer pengar för att klara sig? Varför startar man en idrottsklubb, eller varför lägger man ned hela sin skäl i att dra igång ett spex och involvera hundratals människor på ideell basis. Varför börjar en god vän till mig sälja slipstvättlappar och försöka få hela världen att inse vilken genialisk idé han kommit på? Från början var det en idé, men med tiden har han märkt att det verkar kunna gå att försörja sig och leva gott på att tillverka och sälja slipstvättlappar. GÅR DETTA ATT FÖRTYDLIGA NÅGOT? (HUR DET SKILJER SIG FRÅN VAD SOM HITTILLS SAGTS?) 16

Varför har vi organisationer (forts) The principal mechanism by which, in a highly differentiated society, it is possible to: ”get things done”, Achieve goals beyond the reach of individuals …in a world characterized by a high division of labour, in which we are all specialized, organization are the principal means to co-ordinate for collective action. We can hardly imagine a world in which individuals would have only the market mechanism to co-ordinate their actions. Douma & Schreuder, s, 36 17

Samordning genom organisation forts. Summering: Arbetsdelning och specialisering i samhället är ett faktum och det leder till att vi har utbyten (jfr Adam Smith). Ibland samordnas utbyten genom marknad, men ibland sker det genom organisation. Men hur skiljer sig samordning inom organisation från samordning på marknad? Coase konstaterade 1937: Koordinering sker utan prismekanismer Order är en icke-pris mekanism för samordning (order är ett substitut till pris som samordningsmekanism) 18

Order är dock inte enda samordnings- mekanismen inom organisationer… 6 samordningsmekanismer (jfr Mintzberg 1989): Ömsesidig anpassning (informell kommunikation) Direkt övervakning (order) Standardisering av arbetsprocedurer Standardisering av output (resultat- och målstyrning) Standardisering av färdigheter och kunskap Standardisering av normer (kultur, föreställningar, trosuppfattningar) Douma & Schreuder 19

Marknad och organisation - en summering Alternativ/komplement till våld när det gäller ordningsskapande i samhället Alternativ, men också komplement till varandra som former för ordningsskapande Transaktionskostnader (ekonomiska), men också tekniska, juridiska och personliga/sociala skäl till att organisering väljs Organisation inte bara hierarki (order) Grundläggande gmg. Småföretagare kontra revision/redovisning….. Out- /insourcing…. 20

Marknad och organisation som idealtyper Marknad och organisation, som vi pratar om det här och som är vanligt i allmän debatt, är idealtyper! Vad är då en idealtyp och varför har vi ägnat två timmar åt att prata om ideal, dvs något som mer har karaktären av idé än praktik? Används som referenser men är ej exakta mått 21

Vad är en idealtyp? ”Idealtypen är ett instrument för renodling och tydliggöranden. Idealtypen strukturerar och sammanfattar något av det väsentliga i ett fenomen. Den är således varken någon statistiskt genomsnitt eller någon syntes av egenskaper hos alla objekt i en klass. Idealtyper är teoretiskt härledda och frilagda tankebilder som lyfter fram någonting som är fundamentalt”. (Sjöstrand, s 70-72) Definition som torde vara vettig att lära in…. 22

Vad händer härnäst? F3 i morgon kl 10-12 om Organisationssamhället S2 litteraturseminarium början av nästa vecka (instuderingsfrågor under downloads!) Alla måste vara med i en arbetsgrupp! Fundera på vilken (vilka) organisation(-er) ni vill undersöka i projektarbetet och fundera över varför frågorna blir intressanta att ställa mot studieobjekten ni väljer! 23