Välfärdsstaten som ett upplysningsprojekt - och dess framtid Joakim Palme Uppsala universitet

Vad är upplysning? (Kant) Upplysning är människans utträde ur hennes självförvållade omyndighet. Omyndighet är oförmåga att göra bruk av sitt förstånd utan någon anledning. Självförvållad är denna omyndighet om orsaken till densamma inte ligger i brist på förstånd, utan i brist på beslutsamhet och mod att göra bruk av det utan någon annan anledning. Sapere aude! Hav mod att göra bruk av ditt eget förstånd lyder alltså upplysningens valspråk.

Rowntrees fattigdomscykel - 100 år sedan

Generationskontrakt Legenden om hur barnet övertygar sin förälder att ta hand om sin mor/far-förälder i utbyte mot att barnet lovar att ta hand om sin förälder på livets höst Myter och verklighet Vårt gemensamma generationskontrakt

Välfärdsstaten och samhällssutvecklingen I K Marx – fördelningskonflikt M Weber – rationaliseringsprocess E Durkheim – social kontroll

Välfärdsstaten och samhällssutvecklingen II 1930-talskriserna och välfärdsstaten: Keynes – depressionen och den ekonomiska politikens modernisering Myrdals - ’Kris i befolkningsfrågan’ och den moderna socialpolitikens grunder

Välfärdsstaten och samhällssutvecklingen III R H Tawney – strategi för jämlikhet, civilisationsprocess T H Marshall – det civila, politiska och sociala medborgarskapet R A Titmusss – ett samhället baserat på andra värden än egenintresset

Välfärdsstaten och samhällsutvecklingen IV J Rawls – rättvisa S Johansson – resurser och handlingsutrymmen A Sen – ’capability’ (förmågor)

Välfärd Individers resurser, som gör det möjligt att styra livsvillkoren och öka handlingsutrymmet Flera dimensioner: hälsa, arbete, inkomst, utbildning, social förankring och trygghet, politiskt deltagande Lättare enas om vad som är ofärd, än vad som utgör det goda livet

Välfärd ≠ Välfärdsstat

Ofärd i välfärdssamhället Framstegstanke i förfall? Ojämlikhet Livskvalitet Miljöförstörelse

Framtidsstudierna I det kalla krigets skugga sökte vetenskapsmän och intellektuella alternativen i de stora politiska frågorna Svenska demokratiska framtidsstudier som en del av grundforskningen om samhällets långsiktiga utveckling Forma framtiden!

Kritiken mot välfärdsstaten Nymarxismen – exploateringen och den sociala kontrollen Nyliberalismen – statens illegitima, destruktiva expansion

Välfärdspolitikens medel Stat - kommun, marknad, tredje sektorn, familjen Resurs för individen som brukare Försäkring inför framtida behov Investering i framtiden Tillgänglighet och kvalitet i resurser, försäkringar och investeringar avgör värdet

Den globala finanskrisen går över i en realekonomisk kris med negativ tillväxt, hög arbetslöshet och urholkade statsfinanser….

Sveriges befolkning år 2006 fördelad på ålder och kön Män Kv

Brundtland Rapporten 1987 Vår gemensamma framtid: ‘Hållbar utveckling... tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov’

Hållbara lösningar kräver politiskt mod Intellektuellt mod att kritiskt granska de existerande institutionerna Politiskt mod att genomföra nödvändiga och angelägna reformer Politiskt mod att ta ut tillräckligt höga skatter för att investera i den framtida skattebasen Politiskt mod att engagera sig i governance: globalt, EU, nationellt, lokalt

Europa

Lissabon agendan 2000-2010 - det gemensamma målet för EU ” Den mest konkurrenskraftiga och dynamiska kunskapsbaserade ekonomin i världen, kapabel till hållbar utveckling med fler och bättre jobb och bättre social sammanhållning.”

Den sociala investeringsagendan Gå bortom direkta responser på den nuvarande krisen för att undvika upprepa gamla misstag Globala finankrisen ändrar synen på vad som är möjligt Hur kan ‘rethink’ den europeiska framtiden – post-Lisbon – med en av klimatfrågan förlängd tidshorisont? Humankapitalinvesteringar har inte fått så stort utrymme I debatten

sociala investeringar handlar om att förbättra situationen för svaga grupper i samhället genom att förbättra deras livschanser, framförallt i relation till arbetsmarknaden

Den nya framtidsagendan EU2020 lyfter tre prioriteringar: Smart tillväxt: utveckla en ekonomi baserad på kunskap och innovation Hållbar tillväxt: främja en mer resurseffektiv effektiv, grönare och mer konkurrrenskraftig ekonomi Inkluderande tillväxt: främja hög-sysselsättnings ekonomi för social sammanhållning

Fyra problem med EU2020 agendan Fokus på utgiftsminskningar istället för intäkter, kan blockera en investeringsansats Saknas: mål för gymnasie- och yrkesutbildning Hållbarhet för de sociala trygghetssystemen Fattigdomsfokus utan meningsfulla mål

Hur ser den ekonomiska livscykeln ut? I varje samhälle måste det finnas ett intergenerationellt överföringssystem: Genom familjen och andra sociala nätverk Genom sparande i produktivt kapital eller andra tillgångar Genom den offentliga sektorn

Omfördelningar per capita 2003

Investera i människors förmågor: ett livscykelperspektiv Offentligt finansierade barnomsorg Kvaliteten i obligatorisk skolgång Kraven på yrkeskunnande för unga Den ”lärande ekonomin” - företag och anställda behöver ständigt förbättra kompetenser

Policy Press 2012

Nelson and Stephens: Länderjämförelser Utfall: Lägsta 20% ”läskunnighet” Medel “läskunnighet” Sysselsättningsnivå Sysselsättning i “lärande” jobb Insatser: Resurser till ECEC (dagis och förskola) Resurser till skola, yrkesutbildning och högskola Resurser till aktiv arbetsmaknadspolitik Generösa trygghetssystem

Den sociala investeringsagendan Investeringar idag innebär mindre konsumtion idag Utan skatter inga offentliga investeringar ‘Lärande’ som en komponent i den europeiska integrationen – outnyttjad potential

Ändra räkenskaperna och utvärderingskriterierna bortom ett år bortom inkomst – välfärd resurser i flera dimensioner inkludera investeringar behov av nya sociala indikatorer bortom BNP

Sverige

Åldrandet föryngrar 40-talisternas uttåg ger yngre arbetskraft 90-boomen träder in på arbetsmarknaden 60-talisterna ersätter 40-talisterna Utbildningsnivån höjs

Vår tids fattigdomscykel

Framtidskommissionens utmaningar En åldrande befolkning Delaktighet och jämställdhet Grön tillväxt Rättvisa och sammanhållning

Den politiska agendan Social sammanhållning

Den politiska agendan Social sammanhållning Socialt kapital Social inkludering Sociala investeringar Socialt medborgarskap

Dialogos förlag, 2011

Om vi vill motverka utanförskap måste vi bygga relationer: i familj, bland vänner, i föreningar, på arbetsmarknaden, genom de offentliga institutionerna Och bekämpa riskfaktorerna: låg inkomst, dålig utbildning, dålig hälsa, dåligt boende

Fattigdom och sociala problem under uppväxten får negativa effekter på arbetsmarknaden långt in i framtiden. Effekterna av både utbildningsframgångar och riskexponering i vuxen ålder är starkare för dem som en gång gått in på en negativ karriär Utbildningsframgångar är avgörande för möjligheterna att lämna en exkluderad position. Den möjligheten står öppen över hela livscykeln We knew that, but int this analysis we show what these negative pathways might look like We find 3 important pathways by which the intitial risk factors are mediated: educational acheivement, health and delinquency Changes of resources (both positive and negative changes) appear to affect more disadvantaged groups stronger Contrary to what is sometimes claimed (e.g. Esping-Andersen) resource attainment is effective through the life course (Sampson and Laub)

Framtidsstudier

Framtidens politik på upplysningens grund? Rationalitet och tolerans Universella värden och konkurrerande visioner - handlingsalternativen uttömda? Målstyrning och framtiden som managementfråga

Framtidsstudier på agendan Upprätthålla de vetenskapliga kraven Samarbeten över disciplingränserna Former för samverkan mellan akademi, framtidsstudier, beslutsfattare och samhällsdebatt

Pluralism Hypoteser om framtiden på välgrundade uppfattningar om hur världen fungerar Historia som en paradoxal nyckel till framtiden, och förändring! Mot prognostisering! Klimatfrågan kräver samarbeten Metoddiskussion – vaksamhet mot framtidskommunikation

Framtidsstudierna har en framtid! Avmystifiera framtiden genom att studera den Ogynnsamma trender kräver handling Osäkerheten stor globalt, EU, nationellt – möjligheter till påverkan också stora Förmågan att analyser samspelet mellan olika trender i samhällsutvecklingen allt viktigare

Dialogos förlag

Verkligheten sätter gränser för vad som faktiskt låter sig göras. Vi behöver ständigt förbättra kunskapsunderlaget om de begränsningar som i praktiken karaktäriserar våra förutsättningar att forma framtiden. Först då kan vi utnyttja det handlingsutrymme som faktiskt finns.