Skolelederes faglige skj ø nn og rettslige standarer i skolen. Några eftertankar från svensken. Mats Ekholm Karlstads universitet

Skolledaryrkets domäner oSkapa överblick oTa ansvar oFörstå lärande oOrganisera oOmfatta och hävda idéerna bakom skolans verksamheter oPlanera och hushålla oBedöma och utveckla kvalitet

I Sverige säger Skollagen §5 Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

Vetenskapligt grundad kunskap o Systematisk och jämförande o Kontrollerbar o Ofärdig

Den lärande organisationen oFöretar sig aktioner – inåt och utåt oIakttar sig själv och andras reaktioner oBearbetar iakttagelserna och analyserar oOrdnar vad man lärt oUtövar minne - lagrar, plockar fram, översätter till nya lägen

Systematiserade iakttagelser som grund för granskning och värdering Uppföljning – att fortlöpande iaktta det mesta som händer och sker, omgående bedömning av kvalitet, snabba insatser Utvärdering – att välja ut delar av det som händer och sker, eftertänksam bedömning av kvalitet, djupgående insatser

Använd det som görs fortlöpande oLärare-elever-föräldrar håller utvecklingssamtal varje halvår oSkolledare-lärare håller utvecklings- samtal varje eller vart annat år oSkolor möter statens utbildnings- inspektörer då och då oKompetensutvecklingstiden

Att bedöma kvaliteten på den pedagogiska verksamheten oKräver systematiserade iakttagelser oKräver överblick oKostar analys, bedömning och värdering oLeder till ställningstaganden om att bevara, lägga ned, förbättra

Kvalitetsbedömningen av den egna skolan ger lokal kunskap. Basera kvalitetsbedömningen på idéer om förklaringar. Använd den för att förbättra.

Vanliga förklaringar till skolresultat oElevernas bakgrund, motivation, begåvning oLäromedel oLärare oArbetsklimatet

Orsaker till lärande på skolnivå. Elevers och lärares arbete. Umgänge mellan elever och lärare kognitiv och emotionell utveckling social och fysisk utveckling trivsel och gemenskap engagemang

Orsaker till lärande på skolnivå. Elevers och lärares arbete. Umgänge mellan elever och lärare Målmedvetenhet Kommunikationssystem Normer Granskningssystem Belöningssystem Öppenhet mot omvärlden Grupperingar Penningbudget kognitiv och emotionell utveckling social och fysisk utveckling trivsel och gemenskap engagemang Tidsbudget

Kvaliteterna behöver fångas – ska du använda dig av  Mått?  Indikatorer?  Bilder?

Exempel på bild - Självständighetsfråga oI undervisningen får du i uppgift av läraren att så snabbt som möjligt ta reda på hur en sak tillverkas. Du ska läsa om det i en bok i biblioteket. Men på väg till biblioteket kommer du på att en granne till dig kan mycket om denna sak. Det vore enklast att ringa och fråga honom. Hur gör du?

Svarsalternativ: 1.Går till biblioteket som läraren sagt 2.Frågar läraren om du får göra som du själv tänkt 3.Gör som du själv tänkt utan att fråga läraren

Självständighet under skolåren

Strategiska val när kvaliteter bedöms oResultatstudier eller sannolikhetsbedömningar? oAbsolut eller relativ måttstock?

Resultatstudie Matematik kunskaper i klass A år 4 år 6 förändring Medelvärde Spridning

Sannolikhetsbedömning

Absolut måttstock Skollagen 4 kap. Kvalitet och inflytande Inflytande och samråd.Allmänt om barnens och elevernas inflytande 9 § Barn och elever ska ges inflytande över utbildningen. De ska fortlöpande stimuleras att ta aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen och hållas informerade i frågor som rör dem. Informationen och formerna för barnens och elevernas inflytande ska anpassas efter deras ålder och mognad. Eleverna ska alltid ha möjlighet att ta initiativ till frågor som ska behandlas inom ramen för deras inflytande över utbildningen. Elevernas och deras sammanslutningars arbete med inflytandefrågor ska även i övrigt stödjas och underlättas.

Elevinflytande år 9,

Relativ måttstock De arbetssätt som används i skolarbetet ska varieras i sådan utsträckning att alla elever kan finna sig tillrätta med dem och så att deras intresse för att lära stimuleras genom den variation som används.

Planeringsunderlag GranskaVärdera

Planeringsunderlag GranskaVärdera Vad? Hur? Vem? När?

Planeringsunderlag GranskaVärdera Vad? Svara för att eleve arbetssätt och arb rna får pröva olika etsformer Hur? ObservationerÄr blandningen OK? Vem? Elever i år 4-12Rektor+lärare När? V 43 och V44V 6

Elevers observationer av två veckors arbete – % av antal femtonminuters-perioder. år 4-6år 7-9år Lyssnar på lärare22 Enskilt arbete50 Grupparbete20 Diskussion38 Undersöker26 Vid datorn10

Elevers observationer av två veckors arbete – % av antal femtonminuters-perioder. år 4-6år 7-9år Lyssnar på lärare2213 Enskilt arbete5058 Grupparbete2010 Diskussion3839 Undersöker2628 Vid datorn109

Elevers observationer av två veckors arbete – % av antal femtonminuters-perioder. år 4-6år 7-9år Lyssnar på lärare Enskilt arbete Grupparbete Diskussion Undersöker26287 Vid datorn10916

I skolan har du många olika ämnen och lärare. Klassen arbetar på många olika sätt. Hur ofta brukar de olika arbetssätt som finns uppräknade här förekomma i din klass? Flera gånger per dag Enstaka gånger per dag Enstaka gånger i veckan Någon gång i månaden Aldrig eller nästan aldrig Klassen sitter och lyssnar, läraren pratar  Läraren pratar och ställer frågor. Enskilda elever svarar.  Läraren och klassen diskuterar gemensamt.  Grupparbete med speciella uppgifter.  Eleverna arbetar var för sig med speciella arbetsuppgifter. 

I skolan har du många olika ämnen och lärare. Klas- sen arbetar på många olika sätt. Hur ofta brukar de olika arbetssätt som finns uppräknade här förekomma i din klass? Flera gånger per dag Enstaka gånger per dag Enstaka gånger veckan Någon gång i månaden Aldrig eller Nästan aldrig Klassen sitter och lyssnar, läraren pratar  Läraren pratar och ställer frågor. En- skilda elever svarar  Läraren och klassen diskuterar gemensamt  Grupparbete med speciella uppgifter  Eleverna arbetar var för sig med speci- ella arbetsuppgifter 

Nationella utvärderingar 1992, 1995 och 2003

Kunskapens helhet byggs upp av VETSKAP

Kunskapens helhet byggs upp av VETSKAP REDSKAP

Kunskapens helhet byggs upp av VETSKAP REDSKAP KONVENTIONER

Kunskapens helhet byggs upp av VETSKAP REDSKAP KONVENTIONER SAMMANHANG

Kunskapens helhet byggs upp av VETSKAP REDSKAP KONVENTIONER SAMMANHANGSTÄLLNINGSTAGANDE

Vad proven innehåller VetRedÖverStäSamUppg Pr/est187 Språk340 NO560 SO561 Tot1648

Vad proven innehåller VetRedÖverStäSamUppg Pr/est187 Språk NO560 SO561 Tot1648

Vad proven innehåller VetRedÖverStäSamUppg Pr/est187 Språk NO SO561 Tot1648

Vad proven innehåller VetRedÖverStäSamUppg Pr/est187 Språk NO SO Tot1648

Vad proven innehåller VetRedÖverStäSamUppg Pr/est Språk NO SO Tot1648

Vad proven innehåller VetRedÖverStäSamUppg Pr/est Språk NO SO Tot

Skoleledere trenger å oSkape oversikt oTa ansvar oForstå lærning oOrganisere oDekke og hevde ideene bak skolens virksomhet oPlanlegge og økonomisere oVurdere og utvikle kvalitet