Kan färre avhopp från gymnasiet förbättre folkhälsan?

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Carina Begquist Palm, 12 april
Advertisements

Målstyrning utifrån Lag om skydd mot olyckor

Folkhälsan i Sverige: Årsrapport 2012
Folkhälsoarbete i Munkedal
För drygt 30 år sedan - i mitten av 70-talet - kostade sjukvården i USA och Sverige mest i världen som andel av BNP - ca 9 %.
diabetes prevention kungssten – dpk
Lokala åldershierarkier och varierande fysiska krav
Oväntade utgifter – något att räkna med Ingela Gabrielsson, privatekonom
Rökfria skolgårdar - när når vi dit?
Genomförd av Samhällsmedicinska enheten, Örebro läns landsting.
Inklusion av placerade barn Nyborg 28 augusti 2012
Länsresultat.
Bilder från rapporten: Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten 2008/2009 Annika Nordstrand utredare folkhälsa Norrbottens läns landsting
Plug In riktar sig till elever som avbrutit eller riskerar att av bryta gymnasieskolan. Nationellt är frånvaron hög, närmare 30 %, för Västerbotten ligger.
Studenter Lär Av Studenter ”SLAS”
Brukarenkät IFF Brukarundersökning individ, familj och funktionshinder (IFF) hösten Sammanlagt svarade 185 brukare på enkäten. För IF så var.
SkolPlus Skol- Positivt Lärande Utifrån Samarbete.
Plug In - europeisk satsning för enskilda framgångar.
Folkhälsorapporten 2009 Landstingsstyrelsen 28/4 2009
Landstingsstyrelsens utbildningsdag , K Sandberg Att vara barn, ungdom, vuxen eller äldre i Norrbotten? Hälsosamtalen åk 4, åk 7 och gymnasium.
UNIONEN - tillgänglighet under semestern 2014
Genomförd av Samhällsmedicinska enheten, Örebro läns landsting.
Arbetsmarknadsutsikter Gävleborgs län
Bertil Almgren.
Rapport till Örebro läns landsting om Medarbetarundersökning
Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och levnadsvaneprojektet Raija Lenné Raija Lenné 2014.
Fastighetsbyrån Konjunkturundersökning Oktober 2012.
Akutflöden VGR Område uppföljning och analys Catarina Karlberg
Enkätresultat för Grundskolan Elever 2014 Skola:Hällby skola.
Social hållbarhet. En prioriterad fråga
Bakgrund! Piteå kommun skall lägga om strukturen i det befintliga nätverket. Det kommer att gå från tre system som löper paralellt med varandra till ett.
(2) Avvikelse från std. kostnad (5) Andel inv 65+ med insats (4) Andel 80+ i befolkningen (1) Kronor/ invånare (65+) (3) Kronor/ brukare (6) Ytterfall.
© Synovate Ungas attityder till rökning
Fakta om undersökningen
Europeiska socialfonden
Funktionshinder i tiden 1-2 april, Stockholm Samling för social hållbarhet – åtgärder för jämlik hälsa i Västra Götaland.
Hjärta och kärl Vad blir konsekvenserna av hur vi har det?
1 Bakgrund & Genomförande MÅLGRUPP Män och kvinnor år, dvs ca 7 miljoner Riksrepresentativt urval från Novus Sverigepanel som är slumpmässigt rekryterad.
Forskarnas syn på normbrytande beteende Martin Karlberg Uppsala Universitet.
Folkhälsan blir allt bättre….eller…?
ÖREBRO LÄNS LANDSTING Målområde 4: Ökad hälsa i arbetslivet Trender och förändringar  Saknar indikator: Att få ett arbete är en viktig del i etableringen.
Stadsledningskontoret Brukarundersökning inom äldreomsorgen 2013
Personligt 2012 En undersökning bland eleverna i skolår 7, 9
Så ser det ut i Skåne – problem och möjligheter, Att välja jämställdhet Christian Lindell
Novus Unga om vården Vårdförbundet Lina Lidell 1718.
SKOP Rapport till Örebro läns landsting om Medarbetarundersökning 2011 SKOP:s arkivnummer: S21DEC11 Psykiatri PPH - Läkare, tillsvidareanställd, spec.komp.
Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014
Basinkomst En realistisk möjlighet?
Levnadsvanor Levnadsvanor handlar om specifikt mänskliga beteenden i vardagliga aktiviteter som individen själv kan påverka, som exempelvis, fysisk aktivitet,
HÄLSA Föreläsning om HÄLSA Av och med Stefan Lindström
Förslag till resultatmål från och med Den sårbara familjen -Andelen som är behöriga att söka till gymnasieutbildning efter avslutad årskurs 9, ska.
Övergång skola - och sen?. Ny nordisk definition dövblindhet Dövblindhet är ett särskilt funktionshinder. Dövblindhet är en kombination av funktionsnedsättningarna.
Nordiska Undersökningsgruppen /2005 års brukarundersökning Hemtjänsten och Äldreboendet Nacka kommun
En undersökning om hälsa och livsvillkor Norrland 2010.
Varför börjar alla prata om ”Drop outs” ?
Hälsa.
Hälsa på lika villor? Befolkningsundersökning Norrland - Norrbotten 2010 Sandberg, K
”Hur mår den äldre värmlänningen?” Lisa Brunzell, utvecklingsledare ”Bättre liv för sjuka äldre” i Värmland 11 maj 2012.
A TT FÖRHINDRA UTSLAGNING BLAND UNGDOMAR Hotell Vallonia Vasa Göte Winé Mail: Mobil:
Vara kommun Grundskoleundersökning 2014 Föräldrar 2 Levene skola årskurs 5 Antal svar 2014 för aktuell årskurs i skola: 12 Antal svar 2014 för årskurs.
Stockholmsenkäten Stockholmsenkäten 2014 Syfte - Kartlägga drogvanor, kriminalitet, skolk, mobbning samt.
Förskoleenkät Föräldrar 2012 Förskoleenkät – Föräldrar Enhet:Hattmakarns förskola.
Källa: Hälsa på lika villkor 2010 Sju av tio norrbottningar tycker sig ha bra hälsa –en av tio tycker sig ha dåligt hälsotillstånd Andel med gott hälsotillstånd.
Aborter i Norden 2013 Anna Heino Mika Gissler.
Hälsoprat. Hur står till med hälsan?  Astma & Allergier  Cancersjukdomar  Diabetssjukdomar  Förhöjt blodtryck  Inkontinensbesvär.
Strategi för hälsa Skola Socialtjänst Vård och omsorg
Strategi för hälsa Skola Socialtjänst Vård och omsorg
Rapport till Örebro läns landsting om Medarbetarundersökning
Strategi för hälsa Skola Socialtjänst Vård och omsorg
Presentationens avskrift:

Kan färre avhopp från gymnasiet förbättre folkhälsan? Lars Lindholm

Disposition: Problemet – ojämlik hälsa Utbildning och hälsa Skulle minskade avhopp från gymnasiet förbättra folkhälsan?

Vad kostar ojämliket i hälsa i VG under ett år? ..1600 dödsfall i förtid, 27000 förlorade levnadsår, ett produktionsbortfall på 2,2 miljarder och en förlust av hälsa på 13,9 miljarder kronor.

Hälsa och utbildning Hälsa och utbildning korrelerar, dvs de som har bra utbildning har god hälsa och tvärtom.

30-34 år 80-84 Universitet 1 Gymnasium 1,7 1,2 Grundskola 4,6 1,4 Relativ dödlighet beroende på utbildning och ålder. Män 1999-03 30-34 år 80-84 Universitet 1 Gymnasium 1,7 1,2 Grundskola 4,6 1,4

Andel kvinnor i åldern 25-34 som rapporterar ”inte god hälsa” Grundskola 60% Gymnasium 30% Universitet 22%

HRLK 1 År

Livstidshälsa för sex kohorter (från 16 till 100 år) Kvinnor grundskola Män grundskola Kvinnor gymnasium Män gymnasium Kvinnor universitet Män universitet

EQ5D frågeformulär Rörlighet: 1. Jag går utan svårighet 2. Jag kan gå med viss svårighet 3. Jag är sängliggande Hygien: 1. Jag behöver ingen hjälp med min dagliga hygien, mat eller påklädning 2. Jag har vissa problem att tvätta eller klä mig själv 3. Jag kan inte tvätta eller klä mig själv Huvudsakliga aktiviteter (t ex arbete, studier, hushållssysslor, familje- och fritidsaktiviteter 1. Jag klarar av mina huvudsakliga aktiviteter 2. Jag har vissa problem med att klara av mina huvudsakliga aktiviteter 3. Jag klarar inte av mina huvudsakliga aktiviteter Smärtor/besvär: 1. Jag har varken smärtor eller besvär 2. Jag har måttliga smärtor eller besvär 3. Jag har svåra smärtor eller besvär Oro/nedstämdhet: 1. Jag är inte orolig eller nedstämd 2. Jag är orolig eller nedstämd i viss utsträckning 3. Jag är i högsta grad orolig eller nedstämd

”God hälsa” ”Ganska god” ”Inte god” ”Död” 1000 År 0

Definition av ”states” ”God hälsa”=1-0,9 ”Ganska god hälsa”=0,8-0,89 ”Inte god hälsa”< 0,8 ”Död” = 0

”God hälsa” ”Ganska god” ”Inte god” ”Död” 1000 16 år ? ? ? ? 17 år

Källor: Dödlighet SCB Övriga övergångssannolikheter från ”Hälsa på lika villkor” 2010 (Norrland)

QALYs män kvin Grund 47,8 46,3 Gym 50,5 +2,7 49,5 +3,2 Univ 54,0 +3,5 Förväntade QALYs (16-100 år) efter utbildning och kön QALYs män kvin Grund 47,8 46,3 Gym 50,5 +2,7 49,5 +3,2 Univ 54,0 +3,5 53,8 +4,3

Kan vi (och vill vi) minska gapen?

Det beror främst på hur vi ser på kausaliteten! Utbildning ger bra hälsa Bra hälsa leder till god utbildning En tredje ”faktor” bestämmer både utbildning och hälsa

Utbildning ger bra hälsa. Utbildning ger möjlighet till bra jobb med hög lön, stort eget besluts-utrymmen och god fysisk arbetsmiljö.

Utbildning ger bra hälsa. God utbildning gör det lättare att förstå relevant information, och underlättar kommunikation med vårdanställda.

Utbildning ger bra hälsa. God utbildning ändrar synen på risker. Nästan alla riskabla beteenden (rökning, fysisk passivitet, dåliga matvanor, köra utan bilbälte etc) är ovanligare hos sådana med god utbildning.

Utbildning ger bra hälsa. God utbildning ger hög status. Status är hälsofrämjande. Symboler för status blir som regel mer hälso-vänliga ju bättre utbildning en grupp har.

Utbildning är en determinant (bestämmningsfaktor) för hälsa!!! Slutsats: Utbildning är en determinant (bestämmningsfaktor) för hälsa!!!

Minska avhoppen från gymnasieskolan! Andelen som fullföljer varierar betydligt mellan olika kommuner men också mellan enskilda år i samma kommun. Kommuner som ”tar tag” i problemet har ökat andelen som fullföljer med 10-15 %-enheter på ett år!

Motverka studieavbrott SKL 2012 Vad kan göras? Motverka studieavbrott SKL 2012

Bra bemötande är avgörande Vad kan göras? Bra bemötande är avgörande

Vad kan göras? Bra bemötande är avgörande Tydliga mål och betoning på resultat gör skillnad

Vad kan göras? Bra bemötande är avgörande Tydliga mål och betoning på resultat gör skillnad Att vara på rätt utbildning

Vad kan göras? Bra bemötande är avgörande Tydliga mål och betoning på resultat gör skillnad Att vara på rätt utbildning Kvalitet genom samarbete och delaktighet

Vad kan göras? Bra bemötande är avgörande Tydliga mål och betoning på resultat gör skillnad Att vara på rätt utbildning Kvalitet genom samarbete och delaktighet Förmåga att upptäcka och tillgodose behov

Ett exempel! Två lärare i klassrummet 50% av tiden skulle kosta ca 8 mkr per år per 1000 elever

”Exempel -interventionsresultat” ”Före” ”Efter” Grundskola 30% 20% Gymnasium 40% 50% Universitet QALY 64,74 65,01 ”Shortfall” 3260 per 1000 2990 per 1000

Ca 90 000 SEK/QALY (gränsvärde 500 000) Kostnadseffektivt? Ca 90 000 SEK/QALY (gränsvärde 500 000)

Den ”riktiga” studien kommer att bygga på ”Plug in” erfarenheter

AC har haft ”Plug-in” men inte grannarna → bättre betyg → hälsa i AC

”Hälsa på lika villkor” 2010 och 2014 i bl.a norra Sverige Jämföra hälsa (EQ5D) i åldersgruppen 16-20 år i AC och ”kontrollområde”

Sammanfattning: Utbildning avgörande betydelse för hälsan! Färre avhopp skulle sannolikt minska gapen till en högst rimlig kostnad! Hälsa är ändå bara en ”biprodukt”! Kausaliteten är den springande punkten för beslutsfattare och forskare! Är det värt att ta en chans?