Jakten på ett nytt Google - och på akademiskt entreprenörskap Mats Benner Lunds universitet

Vad är utmaningen? •Global kunskapsdriven ekonomi… •Strukturomvandling, mellan sektorer och mellan företag •Universiteten drivande miljöer i omvandlingen (i kluster, eller system) •Men fungerar de som de skall? •För få Google??

Nationella egenheter och trögheter? •Svenska universitet överorganiserade •Svenska forskare passiviserade •Disciplinär kultur •Polarisering mellan ”fina” universitet och ”nyttiga” slöjdskolor •Resultat på nationell nivå: svensk paradox •På organisatorisk nivå: svaga och polariserade universitet •På individuell nivå: missade möjligheter

Suedosclerosis? •Från rikedom till ”normal” plats? Behov av nya styrinstrument?

Prop. 2004/2005:80 Stimulera entreprenörskap: Handlingsplaner och avskaffat lärarundantag

Behov av struktur och planering av kommersialisering ” Ett avskaffande av lärarundantaget är ett huvudalternativ för regeringen i frågan om rätten till forskningsresultaten” “Lärosätena bör sträva efter att skapa tydliga strukturer för kommersialisering av forskningsresultat där det finns tydliga ingångar för både forskare och studenter samt externa aktörer såsom finansiärer, rådgivare och affärsutvecklare, forskningsinstitut, inkubatorer, teknikparker etc”

Prop. 2008/09:50 •Lärarundantag avskaffat (på sikt) och Innovationskontor

•Lärarundantaget - ”vänta och se”: ”Många universitet och högskolor har i dagsläget inte system och kompetens att ta över ansvaret för kommersialisering när det t.ex. gäller patentering och licensiering. Det finns inte heller något tydligt alternativ till hur ekonomiska incitament för forskare att medverka i kommersialiseringsarbetet skulle kunna utformas om lärarundantaget avskaffades.” Dock anmälningsskyldighet för enskild lärare

•Innovationskontoren skall ”ge kvalificerat stöd i frågor om nyttiggörande av forskningsresultat bl.a. inom kommersialisering inklusive patentering och licensiering, kunskapsutbyte och principer för kontraktsforskning. Vidare bör innovationskontoren inspirera, informera och stimulera forskare m.fl. till innovationer.”

Bilden av den (potentiellt) entreprenöriella forskaren •Begåvningsreserven måste mobiliseras •Inlåsning av resurser i ”fel” områden och miljöer •Entreprenörskap slumpmässigt och personbundet snarare än systematiskt •Förändring av attityder och ”mind-set” nödvändiga

Bilden av det svenska universitetet/forskning •Passiva universitet med för mycket garanterad finansiering •Kommersiell hållning slumpmässig snarare än systematisk •Polarisering mellan Humboldtuniversitet och slöjdskola •Underkritisk (entreprenörs-)kompetens •Hög kvalitet, men vikande - bäst inom ”samproduktionsmiljöer” och -”områden”

Valet: •Elfenbenstorn eller innovationsfabrik?

Recept •Starkare befogenheter åt ledningen skapar mer dynamiska - och innovativa - universitet •Skapa FOI-miljöer och nätverk med samplanerad verksamhet mellan universitet, näringsliv och stat ingår •Skapa incitament ” så att individer som aktivt samverkar, på ena eller andra sättet, med näringsliv och samhälle premieras” (IVA/VINNOVA 2007)

IVA/Vinnova 2007 ”Oberoendet skapar flexibla förutsättningar för samverkan med näringslivet och med andra lärosäten, både inom och utom landet. Forskning och utbildning blir mer orienterad mot avnämarnas behov, vilket medför att näringslivets intresse för den akademiska forskningen ökar”.

FOI-miljöer som lösning? Tvärvetenskapliga, problemdrivna, samverkansorienterade ”Miljöer med hög attraktionskraft för FoU- investeringar, hög absorptionsförmåga för ny kunskap samt effektiva processer och mekanismer för kommersialisering och nyttiggörande av FoU har blivit allt viktigare för nationell konkurrenskraft.”

Alltför svaga rektorer?

Miljöerna finns - men styrs och utvecklas mer spontant •Långa rötter, komplex utveckling…

Svenska universitet passiva?

Saknar Sverige entreprenöriella forskare?

Saknas incitament? •60-95 procent av forskare inom teknikvetenskap och medicin har erfarenheter av företagssamverkan •Över hälften av forskare positiva till patentering och nyföretagade •Bara drygt en tiondel av fakultetsmedel går till ”ren” grundforskning •Basfinansiering av professur begränsad till cirka en tredjedel; resten konkurrensutsatt

Globala utmaningar? •Lösligare, men också mindre sårbart än ”konkurrenter”

Slutsatser •Svenska forskare samverkansorienterade och konkurrensutsatta •Svenska universitet i allmänhet djupt kommersiellt engagerade •Behov av negativa beskrivning och hotbilder - motivera ingrepp och styrning •Men riskerar att skapa spänningar och ”överplanering” •avsaknad av Google pga mindre aggressiv tradition av tech-transfer, annat samhällsklimat, skilda belöningssystem etc.

Vidare läsning