Intervju – Kvalitativ metod

Syftet med kvalitativ metod “Den kvalitativa forskningsintervjun söker förstå världen från undersökningspersonernas synvinkel, utveckla mening ur deras erfarenheter, avslöja deras levda värld som den var före de vetenskapliga förklaringarna” (Kvale & Brinkmann s. 17, 2009). Att klargöra ett fenomens karaktär eller egenskaper Forskningsintervjun bygger på vardagens samtal –dock, ett professionellt samtal som har en struktur och ett syfte Man använder sig av det direkta mötet mellan forskare och intervjuperson och det unika samtal som uppstår i just denna kontext (Widerberg, 2002) Anette Erikson 23 oktober, 2009

Definition Definition av halvstrukturerad intervju: En intervju med målet att erhålla beskrivningar av intervjupersonens livsvärld i syfte att tolka innebörden av de beskrivna fenomenen. (Kvale & Brinkmann, 2009, s. 19) Namn Efternamn 3 april 2017

Inte ett samtal mellan likställda parter Forts. Inte ett samtal mellan likställda parter Forskaren definierar och kontrollerar situationen Forskaren introducerar ämnet för intervjun – följer kritiskt upp svaren under intervjun.

Olika angreppssätt i kval. o kvant. forskning Kvalitativa forskaren ställer frågor som: Vad något (det studerade fenomenet) betyder Att klargöra vad det (det studerade fenomenet) innebär Till skillnad mot: Kvantitativ forskning som har syftet att fastställa mängder, dvs förekomst eller frekvens Namn Efternamn 3 april 2017

Positivism Hermeneutik Kvantitativ forskning Kvalitativ forskning Enhetsvetenskap Mångfald Förklaring Förståelse Objektiv Subjektiv Deduktiv Induktiv Siffror Ord Representativitet Variation Namn Efternamn 3 april 2017

Kvalitativa forskningsdesigner T.ex. Grounded Theory Narrativ metod Fenomenologi Fenomenografi Etnografisk metod Hermeneutisk metod Stud. (15hp) använder: En beskrivande (deskriptiv) kvalitativ metod. Namn Efternamn 3 april 2017

Olika former av kvalitativ intervju Kvalitativ intervjuer kallas ibland för ostrukturerad eller icke-standardiserad Strukturerad intervju (välorganiserad, följer en rad standardfrågor) Halvstrukturerad intervju – genomförs med en intervjuguide – Förslag till frågor (berättande) som ska täcka ämnet, det studerade fenomenet (lämplig intervjuform för stud.) Öppen intervju (specifika teman, frågornas formulering och ordningsföljd är ej bestämda i förväg Krävs van intervjuare Namn Efternamn 3 april 2017

Förberedelse En väsentlig del av undersökningen bör ha ägt rum innan bandspelaren sätts på iden faktiska intervjusituationen Nyckelfrågor vid planeringen: Vad, Varför, Hur: Vad: Att skaffa sig förkunskap om det ämne som ska undersökas Varför: Att klargöra syftet med undersökningen (vad är forskningsfrågan) Hur: Att förvärva kunskap om olika intervju– och analystekniker, och att avgöra vilka som är lämpligast för studien Anette Erikson 23 oktober, 2009

Ge en ram åt intervjun ”Intervjun är en scen på vilken kunskap byggs upp genom samspelet Mellan intervjuare och intervjuperson” (Kvale, 1997) ”Intervjuforskning är ett hantverk som, om det utförs väl, kan bli en konst” (Kvale & Brinkmann, 2009, s. 32) Förbered intervjupersonerna: Ge bakgrund till intervjun (både före och efter intervjun) Berätta om syftet med intervjun Användning av bandspelare Finns några frågor/oklarheter Namn Efternamn 3 april 2017

Intervjun Uppföljning efter intervjun: Inledningen viktig: Skapa förtroende för att få respondenten att berätta det innersta, erfarenheter och känslor Skapa god kontakt, HUR, disk? Uppföljning efter intervjun: Komplettera information Ge respondenten möjlighet att ställa ev. ytterligare frågor t.ex. hur materialet ska användas Ev.fältanteckningar efter intervjun t.e.x om det mellanmänskliga samspelet eller värdefull information till analysarbetet. Anette Erikson 23 oktober, 2009

Intervjun kan vara berikande T.ex. - kan bearbeta saker under intervjun - kan få insikter Ex. (FUP-projektet 1.1) ”Det känns bra att prata om dom, det är därför jag ställer upp här, det känns som att det är bra för mig, jag måste ha en helhetsbild av hurdan jag är, jag måste se hurdan jag är för att kunna hantera verkligheten runt omkring mig och att göra det är att prata om det, då får jag en slags relation till mig själv så att man ser under gången hr det var innan, det är bättre att ha sådana bilder klart för mig än at inte ha det”. Anette Erikson 23 oktober, 2009

Intervjuguide (består av vissa teman samt förslag till frågor) ”En intervjuguide är ett manus som mer eller mindre strukturerar Intervjuns förlopp” (Kvale & Brinkman, 2009, s. 146) Börja med att klargöra syftet med intervjun Guiden måste täcka in ämnet så att intervjun kan ge svar på syftet Tänk på både temat och dynamiken i intervjun: Temat – frågorna relateras till ämnet (syftet) - ju spontanare intervjuprocess desto mer spontana och rika beskrivningar - ju mer strukturerad intervju desto lättare att strukturera svaren under analysen Dynamiken -Frågorna bör stimulera till ett positivt samspel -Göra respondenten motiverad till att tala om upplevelser, känslor Namn Efternamn 3 april 2017

Intervjufrågor Konversation med ett specifikt syfte och struktur Korta enkla frågor Olika typer av intervjufrågor: Inledande frågor – Huvudfrågor i intervjuguiden (den inledande frågan kan leda hela intervjun) Få igång berättandet: Ex. Kan du berätta om…… Kan du beskriva…. Hur har det varit för dig efter insjuknandet? Berätta! Eftersträvar utförliga och rika beskrivningar Anette Erikson 23 oktober, 2009

Forts. Olika typer av intervjufrågor Uppföljningsfrågor Exempel: -Direkta frågor om vad som har sagts: -Nickande -”Mm” (instämmande) -Paus -En upprepning av något betydelsefullt -Lära sig iaktta – ovanliga termer, stark betoning, affekterad osv. Viktigt att lyssna till vad som är viktigt för respondenten samt att återkoppla till syftet med intervjun – vad vill jag veta (kan skriva ner syftet på intervjuguiden) Namn Efternamn 3 april 2017

Specificerande frågor (operationaliserande frågor) Forts. intervjufrågor Sonderande frågor Exempel: -Du nämnde….., kan du beskriva hur du menar -Kan du exemplifiera med något -Är det så du upplever det… -Känner du dig så…. -Kan du ge fler exempel på……. Specificerande frågor (operationaliserande frågor) Vad tänkte du då Vad tänkte du egentligen Vad gjorde du egentligen Hur reagerade din kropp Har du själv upplevt detta Vad är det som är besvärligt, svårt osv. Namn Efternamn 3 april 2017

Forts. intervjufrågor Direkta frågor (Ställ direkta frågor sist, resp. ska först ge spontana svar) Exempel: -Har du någonsin fått pengar som belöning för bra betyg -När du nämner konkurrens, tänker du då på en sportsmannamässig eller en destruktiv konkurrens Indirekta frågor (Andras inställning eller indirekt uttryck. Krävs fler frågor för att kunna tolka svaret) -Hur tror du andra elever ser på betygskonkurrens? Strukturerande frågor (Ett långt svar som inte är relevant för ämnet kan avbrytar) -Jag skulle nu vilja ta upp ett annat ämne Namn Efternamn 3 april 2017

Tystnad Tolkande frågor Att lyssna Forts. intervjufrågor -Utnyttja tystnaden för att driva intervjun vidare -Ge respondenten rikligt med tid för att associera och reflektera Tolkande frågor Kan innebära omformulering av ett svar Exempel: -Du menar att….. -Är det så att du upplever att……(klargörande) Att lyssna -Aktiv lyssnare – kan vara viktigare än att behärska frågetekniken -Lyssna utan förutfattade meningar -Avbryt ej – låt respondenten beskriva sina upplevelser Anette Erikson 23 oktober, 2009 10

Exempel på olika typer av frågor Från uppföljningsfrågor till sonderande frågor Resp.: När jag var frisk kunde jag sortera bort det där. l Nu har jag fått åka hem på nätterna och det är mycket bättre så jag får vara ifred och får göra som jag vill och lägga mig och se på TV och göra precis som jag brukar och så känns det också som jag är något friskare på det viset. Int.: Känner du dig så (uppföljningsfråga) Resp.: Ja Int.: Kan du beskriva hur du känner dig (sonderande fråga) Resp.: Jag har tänkt på det där du sa om att beskriva sjukdomen….. Anette Erikson 23 oktober, 2009

Forts. ex. på olika typer av frågor Från specificerande fråga till sonderande fråga Resp.: Man är nästan innesluten i sig själv och ju mindre man gör ju mera får man den där känslan av att innesluta. Int.: Kan du beskriva lite närmare hur du upplever att vara innesluten (specificerande fråga) Resp.: Det är ungefär som att……man når inte ut till världen riktigt Int.: Kan du berätta (sonderande fråga) Resp.: Det är lite svårt att berätta sådana där känslor Namn Efternamn 3 april 2017

Forts. ex. på olika typer av frågor Tolkande fråga Ex. 1 Resp.: Jag blir trött, man blir det av den här sjukdomen fast ibland märker jag inte att jag är trött, det är någon annan som ser det, så jag har inskrivet på schemat att vila Int.: Är det så att du måste skriva ner det för att komma ihåg? Resp.: Ja Ex. 2 Resp.: Jag har gjort så här att när jag kommer hem så har jag väskan full med en massa prylar, de lägger jag upp på köksbordet efter varann, medicinen också, det har jag aldrig haft förr, så att jag inte glömmer den, när jag tar en grej då ser jag det, och när den är borta ser jag det. Int.: Så du får en bild framför dig Resp.: Ja just det Anette Erikson 23 oktober, 2009

Forts. ex. på olika typer av intervjuer Minnesgod intervjuare Int.: Kan du beskriva någon konkret aktivitetssituation, du sade att du inte får glömma Resp.: Ja en aktivitet är att laga mat, då sätter man på plattan, sen måste plattan vara avstängd. Namn Efternamn 3 april 2017

Intervjuarens kvalifikationer Intervjuaren är själva forskningsverktyget – Intervjuare och intervjuperson producerar kunskap genom sin relation – ett socialt sammanhang. Att lära sig att bli en bra intervjuare sker genom att intervjua (ett hantverk) Provintervju – om möjligt Kvalifikationskriterier för intervjuaren DISK!

Etiska frågor under en intervjuundersökning Tematisering – syftet med undersökningen Planering – deltagarnas samtycke – skriftligt avtal Intervjusituation – personliga konsekvenser, ex. stress i int.situation Utskrift – konfidentialitet, t.e.x utskriven text lojal med deras uttalanden Analys – hur djupt kan datan analyseras - trovärdighet Verifiering – forskarens etiska skyldighet att redovisa kunskap som är säkrad och verifierad så långt som möjligt. Hur kritiska frågor kan man t.ex ställa till intervjupersonen Rapportering – konfidentialitet – vilka konsekvenser kan rapporteringen få.

Referenser Kvale, S. Brinkman, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. 2 upp. Studentlitteratur AB, Lund. Widerberg, K. (2002). Kvalitativ forskning i praktiken. Studentlitteratur AB, Lund. Erikson, A. Tham, K. intervjuer, forskningsprojekt (FUP) Artikel med ex. på följdfrågor: Carlsson, G., Dahlberg, K., Ekebergh, M., & Dahlberg, H. (2006). Patients longing for authentic personal care: A Phenomenological study of violent encounters in psychiatric settings. Issues in Mental Health Nursing, 27, 287-305. Namn Efternamn 3 april 2017