Hur och när lär elever? – forskningsperspektiv på undervisning och lärande Lund 4 juni 2013 Grundantaganden om undervisning och lärande – hur har de förändrats över tid? Vad påverkar elevers lärande? Undervisning och lärande vilka samband finns? jan.hakansson@lnu.se 0708-342498

Från förmedling till social och verbal interaktion Förändringar i grundläggande antaganden om undervisning utifrån forskning 1990-2011: Erfarenheter viktigare än utvecklingsstadier! Kvaliteten på kommunikationen avgörande! Varierad undervisning viktigare än anpassning till olika lärstilar! Kollektiva erfarenheter särskilt viktiga för yngre elever! (Alexander, 2010)

Vad studeras inom fältet Educational Psychology? Hur implicit, informellt och formellt lärande går till hos enskilda individer utifrån hjärnans arbete, uppfattningar av kunskapsobjekt hos den enskilde samt olika känslomässiga aspekter. Undervisningsstrategier som stödjer elevers lärande. Elevers motivation och handlingsorienteringar inför olika skoluppgifter, men också engagemang och känsla av tillhörighet i grupper, skolor och klassrum. Motivation och engagemang som resultat av skolans arbete. Motivationspotentialer i klassrumsinteraktion och kommunikation (jfr (Håkansson & Sundberg, 2012).

LIFE-centret vid Stanford om lärande Lärande för förståelse är centralt! Novisen fokuserar på de direkt framträdande, ytliga dragen av de aktuella begreppen och lärandeobjekten. ”Den kunnige” känner igen djupstrukturerna bakom en idé eller situation, det vill säga en förståelse för ”varför” och ”hur” och inte bara ”att”. Den avgörande frågan är inte om eleven lär sig eller inte, utan om vad och hur lärandet bidrar till en rikare och mer nyanserad förståelse (jfr Håkansson & Sundberg, 2012).

Mer om lärande från Stanford Lärande handlar om ”en anpassad omorganisering i ett komplext kognitivt system” (Bransford et al., 2006, s. 220). Genom att förändra de filter som vi betraktar omvärlden med kan vi̊ successivt utveckla en alltmer komplex och fördjupad förståelse för vår omvärld. Undvik fixering vid vissa åldrar och utvecklingsstadier, fokusera undervisningens utformning och hur denna kan stödja och utmana alltmer nyanserade och fördjupade kunskapsstrukturer.

Vad påverkar elevers lärande – på individnivå? Viktiga påverkansfaktorer som successivt kan påverkas i hemmet, förskolan och skolan. - Intellektuellt engagemang - Positiva attityder till lärande - Betydelsen av ansträngning - Känslan av att vara en ”lärande individ” Lägg märke till! Effekter av självskattning (d=1.44), kön (d=0.12), motivation (d=0.48) samt tidigare kunskaper (d=0,67), effekter av hemmiljö (d=0.57) (jfr Hattie, 2009)

Elevers motivation – viktiga frågor Den sociala miljön: Hur påverkar klassrumsklimatet, olika incitament för skoluppgifter i kompisgruppen, lärarens samspel med eleverna etc.? Den enskildes motivation: Vilka är mina chanser att lyckas med denna uppgift, i detta ämne i denna klass etc.? Värden: Varför skulle jag bry mig om detta? Vad får jag ut av att engagera mig etc? (jfr Brophy, 2008; Håkansson & Sundberg, 2012)

Vilken typ av undervisning påverkar elevernas utveckling av lärandekapaciteter? Strukturerade uppgifter med fokus på metakognitiva strategier Utbyte mellan lärare och elever om syftet med aktiviteten Smågruppsinteraktion Uppgifter som gynnar ömsesidig återkoppling mellan elever och mellan lärare och elev Diagnostisk återkoppling kopplad till uppgiften (jfr Higgins m.fl. 2007)

Vad är god undervisning? – en generell referensram Fem dimensioner av undervisning som bygger på samtalets fulla potential: en kollektiv en ömsesidig en stödjande en målinriktad och en kumulativ dimension (jfr Alexander, 2010)

Specifika undervisningsstrategier som gynnar utveckling av lärandekapacitet och studieresultat Några exempel: Strukturerad undervisning Studiemetoder – metakognitiva strategier Samarbetslärande – smågruppsinteraktion Återkoppling Kamratbedömning (jfr Hattie, 2009)

Formativ bedömning i kombination med lämplig återkoppling Men inte vilken återkoppling som helst! Viktigt att lärare söker återkoppling från eleverna likaväl som lärare ger återkoppling till eleverna Från eleverna om vad de vet, kan, förstår, var de gör fel, missförstår, inte är engagerade i etcetera. Till eleverna om vad de behöver utveckla/arbeta med för att nå målen (jfr Hattie, 2009)

Återkopplingens olika nivåer Uppgiftsnivån (t.ex. korrekta eller felaktiga lösningar, behov av ytterligare information). Processnivån (t.ex. strategier för HUR uppgifter ska lösas och effektivare informationssökning). Självregleringsnivån (t.ex. stöd till den egna förmågan och viljan att lösa uppgiften). Individnivån (t.ex. omedelbart beröm från läraren). OBS! Den minst effektiva formen!

Några (kritiska) frågor! Effektiv undervisning – riktad mot vad: Mätbara kunskaper, grundläggande värden, demokratiska förmågor? Undervisning och/eller elevers lärande i fokus? Kan fokus på internationella kunskapsmätningar och ”strömlinjeformad” undervisning hämma verklig skolutveckling?