SCB i Almedalen 2012 Statistikens betydelse för samhället Arbetar vi för lite? Hur mycket arbetar vi i ett Europeiskt perspektiv? Krister Näsén Arbetskraftsundersökningarna, SCB Almedalen 3 juli SCB i Almedalen 2012 Statistikens betydelse för samhället

Krister Näsén Statistiska centralbyrån, Arbetskraftsundersökningarna Disposition Bakgrund Arbetad tid – begrepp Arbetstid i Europa Arbetstidens utveckling i Sverige Mäns och kvinnors arbetstid Sammanfattning Krister Näsén Statistiska centralbyrån, Arbetskraftsundersökningarna

Krister Näsén Statistiska centralbyrån, Arbetskraftsundersökningarna Bakgrund I den allmänna samhällsdebatten har det diskuterats att vi arbetar för lite i Sverige Jämförelser har gjorts mot de övriga Europeiska medlemsländerna Arbetad tid är inte alltid lätt att jämföra Arbetsmarknadens och samhällets organisation skiljer sig mellan de olika länderna Krister Näsén Statistiska centralbyrån, Arbetskraftsundersökningarna

Krister Näsén Statistiska centralbyrån, Arbetskraftsundersökningarna Bakgrund I ett europeiskt perspektiv har Sverige och de övriga nordiska länderna en tradition av jämförelsevis hög sysselsättningsgrad bland kvinnor Det som jämförs är arbetstiden bland de sysselsatta Måttet genomsnittligt arbetad tid tar ingen hänsyn till hur många som faktiskt arbetar Krister Näsén Statistiska centralbyrån, Arbetskraftsundersökningarna

Krister Näsén Statistiska centralbyrån, Arbetskraftsundersökningarna Begrepp Vanligen arbetad tid Den arbetstid som en person generellt arbetar Faktiskt arbetad tid Hur mycket arbetade personen under den specifika veckan? Variabler Genomsnittlig vanligen arbetad tid Genomsnittlig faktiskt arbetad tid Krister Näsén Statistiska centralbyrån, Arbetskraftsundersökningarna

Krister Näsén Statistiska centralbyrån, Arbetskraftsundersökningarna Begrepp Genomsnittlig vanligen arbetad tid - Vanligen arbetad tid/sysselsatt – per vecka Genomsnittlig faktiskt arbetad tid - Vanligen arbetad tid + mertid/övertid – frånvaro - redovisas ofta som faktiskt arbetad tid/sysselsatt – per vecka Krister Näsén Statistiska centralbyrån, Arbetskraftsundersökningarna

Problem med jämförelsen Jämförelsen grundas på de som faktiskt är sysselsatta Medlemsländerna ser mycket olika ut vad gäller kvinnors deltagande i arbetskraften Sysselsättningsgraden måste tas med för att ge en mer rättvisande bild Krister Näsén Statistiska centralbyrån, Arbetskraftsundersökningarna

Genomsnittlig faktiskt arbetad tid per vecka i huvudsysslan Timmar Genomsnittlig arbetad tid / sysselsatt 15-74 år, kvartal 1 2011 Krister Näsén Statistiska centralbyrån, Arbetskraftsundersökningarna

Sverige har hög andel sysselsatta Sysselsättningsgraden i Sverige är bland de högsta i Europa Har en inverkan på arbetstiden Om båda i ett hushåll arbetar påverkar det hur mycket de kan delta på arbetsmarknaden Krister Näsén Statistiska centralbyrån, Arbetskraftsundersökningarna

Sysselsättningsgraden i medlemsländerna Procent Andelen sysselsatta i åldern 15-74 år, kvartal 1 2011 Krister Näsén Statistiska centralbyrån, Arbetskraftsundersökningarna

Hög sysselsättningsgrad – kortare arbetstid Det finns ett samband mellan en hög sysselsättningsgrad och kortare genomsnittlig arbetstid Fördelningen av tiden mellan arbete i hemmet och på arbetsmarknaden påverkas av andelen sysselsatta Det intressanta ur ett ekonomiskt perspektiv är antalet timmar som produceras per invånare Krister Näsén Statistiska centralbyrån, Arbetskraftsundersökningarna

Sambandet mellan arbetstid och sysselsättningsgrad Genomsnittlig faktiskt arbetad tid och andel sysselsatta, kvartal 1 2011 Procent Timmar Krister Näsén Statistiska centralbyrån, Arbetskraftsundersökningarna

Sambandet mellan arbetstid och sysselsättningsgrad Timmar Krister Näsén Statistiska centralbyrån, Arbetskraftsundersökningarna

Arbetstid – befolkningsgenomsnitt För att komma runt skillnaderna mellan de olika länderna kan man se på arbetstid i relation till befolkningen Även om Sverige, likt andra länder med hög sysselsättningsgrad, delar tendensen med kortare arbetstid arbetar vi i befolkningen inte mindre Krister Näsén Statistiska centralbyrån, Arbetskraftsundersökningarna

Arbetstid – befolkningsgenomsnitt Den totala arbetstiden i landet är alltså högre än i länder med en högre genomsnittlig arbetstid Fler timmar produceras i ekonomin jämfört med många länder som har en längre genomsnittlig arbetstid Krister Näsén Statistiska centralbyrån, Arbetskraftsundersökningarna

Arbetstid – befolkningsgenomsnitt Timmar Genomsnittlig faktiskt arbetad tid befolkningsgenomsnitt, kvartal 1 2011 Krister Näsén Statistiska centralbyrån, Arbetskraftsundersökningarna

Arbetstiden över tid – i Sverige Män och kvinnor närmar sig varandra vad gäller arbetstid Långsam process Delvis beroende av konjunkturen Krister Näsén Statistiska centralbyrån, Arbetskraftsundersökningarna

Arbetstiden över tid – i Sverige Timmar Genomsnittlig faktiskt arbetad tid per vecka, 16-64 år, länkade data t.o.m. 2005 Krister Näsén Statistiska centralbyrån, Arbetskraftsundersökningarna

Skillnad män och kvinnor Kvinnor har generellt en kortare arbetstid Högre andel deltidsarbetande kvinnor Skillnaden mellan kvinnor och män är som störst bland de som lever i ett förhållande Bland ensamstående är skillnaden som minst En nedåtgående trend – män och kvinnor närmar sig varandra vad gäller skillnad i arbetstid Krister Näsén Statistiska centralbyrån, Arbetskraftsundersökningarna

Skillnad män och kvinnor Differens mellan kvinnors och mäns faktiska genomsnittliga arbetstid, 16-64 år, länkade data t.o.m. 2005 Timmar Krister Näsén Statistiska centralbyrån, Arbetskraftsundersökningarna

Krister Näsén Statistiska centralbyrån, Arbetskraftsundersökningarna Familjeförhållanden Familjeförhållanden spelar en stor roll för kvinnors arbetstid I hushåll med hemmaboende barn har kvinnor väsentligt kortare arbetstid – särskilt om det finns småbarn Just bland småbarnsföräldrarna har största förändringen skett Störst skillnad mellan könen – men även den största förändringen Krister Näsén Statistiska centralbyrån, Arbetskraftsundersökningarna

Krister Näsén Statistiska centralbyrån, Arbetskraftsundersökningarna Familjeförhållanden Differens mellan kvinnors och mäns faktiska genomsnittliga arbetstid, 16-64 år, länkade data t.o.m. 2005 Timmar Krister Näsén Statistiska centralbyrån, Arbetskraftsundersökningarna

Krister Näsén Statistiska centralbyrån, Arbetskraftsundersökningarna Sammanfattning Den faktiska arbetstiden är generellt kortare i Sverige än i övriga medlemsländer Sysselsättningsgraden är bland den högsta i Europa Den faktiska arbetstiden som ett genomsnitt i befolkningen är högre än de flesta europeiska länder Krister Näsén Statistiska centralbyrån, Arbetskraftsundersökningarna

Krister Näsén Statistiska centralbyrån, Arbetskraftsundersökningarna Sammanfattning Stor skillnad mellan kvinnor och män i arbetstid Familjeförhållanden spelar en stor roll för kvinnors arbetstid Skillnaderna minskar över tid då män närmar sig kvinnors arbetstid Krister Näsén Statistiska centralbyrån, Arbetskraftsundersökningarna

SCB i Almedalen 2012 Statistikens betydelse för samhället Krister Näsén krister.nasen@scb.se 08-5069 49 08 www.scb.se/aku