Partnerskap i forskning, policy och praktik för att förbättra vården för äldre personer och deras anhöriga Installationsföreläsning Elizabeth Hanson, professor.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Att förstå anonymiteten (översättning från
Advertisements

Vad är eHälsa? Nationell strategi för tillgänglig och säker information inom vård och omsorg sedan Sedan 2010 är socialtjänsten med fullt ut. Vision:
Äldreomsorg på distans Högskolan på Åland
Vad säger lagen? – om projekt När barn är anhöriga
Om stöd till anhöriga.
CLAVIS Delaktighet i samhället SKL Varför CLAVIS? 2007 års översyn av insatser visade tydligt att brukare i Halmstad tyckte att det viktigaste.
TRAVEL PLANplus Arbetsgruppsmöte 28 maj 2009
Välfärdsteknologi inom äldreomsorgen – erfarenheter från Sverige
“Healthy Cities holds the key to delivering Health 2020 at the local level” (Zsuzsanna Jakab, Regional Director WHO Regional Office for Europe)
/ L.Ring Erfarenheter från olika utsiktspunkter Lennart Ring Forums aktiviteter ska stimulera nätverksbyggande bland företrädare för vårdbyggnadsplanering,
Vad säger WHO? Birgitta Brännström Forss Kristianstads kommun
Viktiga utgångspunkter
Christina Jansson
Vuxna barn som vårdar och hjälper sjuka föräldrar
Tre attitydkomponenter som påverkar våra bilder av äldre
Utveckling av familjecentraler i ett nationellt perspektiv
Modern äldrepsykiatri
Vad betyder en låst dörr för vårdmiljön?
Svenskt demenscentrum
Socialstyrelsens nationella riktlinjer för god vård och omsorg
Kostnads-nyttoanalys inom CAFE – metod och preliminära resultat
ÄldreVäst Sjuhärad FoU Sjuhärad Välfärd -utvidgning av verksamheten - fr o m 1 januari 2009 FoU Sjuhärad Välfärd.
Införande i Landstinget Gävleborg
Alkoholpolicy och hälsofrämjande arbete i Sverige: vad fungerar?
Hur blev det så här? Anders Thorstensson, Hälso- och sjukvårdskansliet Borås ( )
Ny lag - Nytt läge Ny start för anhörigstödet! Lennarth Johansson.
Piteå kommun som samhällsbyggare Piteå – det är hit man kommer när man kommer hem.
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014 Resultat för Hemtjänst Centrum (minst 7 svarande) Hemtjänst.
1 Vad sägs i Socialstyrelsens tillsynsutredningar om missbruks- och beroendevården och vad visar Kunskap till praktiks uppföljning? Remisskonferens 2011.
Familjehemsenheten Angered
Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap initierar och finansierar grundläggande och behovsstyrd forskning för.
1 ACTION – en modell för anhörigstöd och egenvård IT-stöd för vård och omsorg i hemmet Blekinge 27 april 2006 Lennart Magnusson Elizabeth Hanson Högskolan.
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014 Resultat för Karlskrona Hemtjänst.
(2) Avvikelse från std. kostnad (5) Andel inv 65+ med insats (4) Andel 80+ i befolkningen (1) Kronor/ invånare (65+) (3) Kronor/ brukare (6) Ytterfall.
Vad kan man vinna? Hälsoekonomi med samverkansperspektiv
Länsgemensam ledning i samverkan
Personal i omsorg och vård för äldre undersköterskor och vårdbiträden Utgör 85 procent av personalen i omsorg och vård för äldre 4,4 procent av.
MBSR: Does mindfulness training affect competence based self-esteem and burnout? Masteruppsats Suvi Rajamäki Psykologiska institutionen, Stockholms universitet.
Livslångt lärande EU:s nya gemensamma utbildningsprogram Mål ” Ett konkurrenskraftigare kunskapssamhälle, med bättre arbetsmarknad och ökad social.
Samverkan Asperger Till Sysselsättning Arbete
Anhörigstödets verksamhet Nacka kommun
Normering, tillsyn, kunskap
Socialdepartementet Regeringens satsning på de mest sjuka äldre.
Inger James Örebro universitet. Fyra delstudier Hur familj, närstående, vårdpersonal skapar kunskap och förståelse i svåra komplexa situationer då liv.
Folkhälsoarbetet i Karlskrona kommun
Information om pågående överenskommelser 2013 mellan staten och SKL.
Barn som anhöriga Barn känner på sig allvaret, fantasier kan vara otäckare än sanningen Barn behöver information och stöd Ofta handlar det om att stödja.
Framtidens utmaningar
Välfärdsteknologi.
Profesjonsidentitet gjennom utdanning ocg forskning SSN september 2011, Holmenkollen, Oslo Annica Lagerin, District Nurse, MSc, PhD Student Centre.
IQ Samhällsbyggnad – Föreningen för innovation och kvalitet inom samhällsbyggandet. IQ Samhällsbyggnad Föreningen för innovation och kvalitet inom samhällsbyggandet.
Barn i Riskmiljö Nätverk Närvård CFL Söderhamn 22 februari 2013 Karin Gisselman Processledare Kunskap till praktik.
Välkommen till Lärstämma för personal i fritidshem 09:10-09:50 Konferensen öppnas. Inledning. Gerd Pettersson, Regionalt utvecklingscentrum (RUC) 09:50-10:30.
SBU-rapporter 2013 Användning av insulinpumpar. Insulinpump.
Ministry of Education and Research Framtiden för Europas forskning, det svenska ordförandeskapet prioriteringar Presentation av Olof Sandberg Utbildningsdepartementet.
Åbo Akademi -Socialvetenskaper, Vasa Aktuell demografisk forskning Fjalar Finnäs.
Fallförebyggande arbete
Cancervårdprocesser och deras förbättring
Utveckling av ett program för webb-baserat stöd för barn med urinvägsproblem – en deltagande design UTF, Oslo, maj 2015 Margaretha Jenholt Nolbris, Agneta.
Maria Hamlin, Monica Jemsson, Ann-Sofie Rahm
Läkarundersökning inför placering av barn och unga
Vision Vi skall vara en ledande europeisk institution för ekonomisk forskning samt samhällsekonomisk analys och för akademisk utbildning inom den areella.
Med avstamp i forskning mot evidensbaserad praktik Magnus Zingmark Leg arbetsterapeut Medicine doktor FoU-ansvarig Östersunds kommun.
Omvårdnadsvetenskaplig forskning och forskningsprocessen LOUISE OLSSON & ANN-SOFIE ERIKSSON.
Kurator i Palliativ vård/ Övergripande roll
Bostäder anpassade för äldre?
Forskningsbaserad tillgänglighetsplanering i befintligt bostadsbestånd
Socialnämnden ska erbjuda stöd för att underlätta för de personer som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre eller som stödjer en.
KPR april 2018.
Anhörigstödet i Falkenberg
Presentationens avskrift:

Partnerskap i forskning, policy och praktik för att förbättra vården för äldre personer och deras anhöriga Installationsföreläsning Elizabeth Hanson, professor Institutionen för hälso- och vårdvetenskap Linnéuniversitetet, Kalmar 16 maj 2014

En åldrande befolkning Sverige 2003 - 2060 9 10 8 8 5 5 15 16 16 15 15 14 (Eurostat, 2013).

De flesta äldre bor i eget hem antalet platser i särskilt boende minskar stadigt antalet vårdplatser inom sjukvården har minskat hemtjänsten har en viss ökning, ges främst till ensamboende äldre med de största behoven och som är utan familj eller har familj på annan ort användningen av RUT-avdrag ökar hos äldre, främst hos dem med högre inkomst 75% av all vård och stöd till äldre personer ges av anhöriga närmare var femte vuxen vårdar hjälper eller stödjer en närstående 1,3 miljoner invånare, varav 900 000 förvärvsarbetande. (Socialstyrelsen, 2012; 2013; 2014)

Var fjärde äldre, 65+ ger hjälp, stöd och vård till en närstående närmare hälften av dem hjälper, stödjer och vårdar sin partner och var femte en föräldrar majoriten av dem minst en gång i veckan, var tredje mer än 10 timmar i veckan och var fjärde över 80 år mer än 30 tim/vecka. Den hjälp, stöd och vård som de ger utgörs av: praktisk hjälp, aktiviteter i det dagliga livet (67%) umgänge, stimulans och förströelse (66%) hjälp med kontakter med vård och omsorg (46%) tillsyn (42%) personlig vård (24%) ekonomiskt stöd (19%). (Socialstyrelsen, 2012)

En tredjedel av yrkesverksamma vuxna (45-64 år) ger hjälp, stöd och vård till en närstående två tredjedelar ger hjälp, stöd och vård till sina föräldrar majoriteten av dem minst en gång/vecka, var sjunde mer än 10 timmar/vecka var tionde yrkesverksam har minskat sin arbetstid och var tjugonde har slutat arbeta helt på grund av vårdandet. Den hjälp, stöd och vård som de ger utgörs av: praktisk hjälp med aktiviteter i det dagliga livet (75%) umgänge, stimulans och förströelse (72%) hjälp med kontakter med vård och omsorg (54%) tillsyn (54%) personlig vård (28%) ekonomiskt stöd (26%) (Socialstyrelsen, 2012)

Hälsa och livskvalitet nio av tio anhöriga tycker att det känns bra att ge vård, hjälp och stöd en av åtta tycker att det ofta eller alltid känns krävande ju mer omsorg desto mer påverkas livskvaliteten risken för ohälsa ökar i förhållande till omfattningen. (Socialstyrelsen, 2012)

Anhörigas hälsa påverkas av: Anhörigas föreställning om anhörigskapet meningsfullt eller som en plikt ”andra som jag” eller om ”ensam och isolerad”. Anhörigas upplevelse av ömsesidighet och beredskap att ta emot hjälp i familjerelationer i relation med vård- och omsorgspersonal. Om lämpliga stödinsatser finns tillgängliga. (Erlingsson, Magnusson & Hanson, 2010; 2012)

Partnerskapsmodellen att betrakta erfarna anhöriga som experter på sin egen individuella vårdsituation se anhöriga, äldre och praktiker som ”co- experter”: att sammanföra den lokala kunskapen hos äldre och anhöriga med den beprövade erfarenheten hos praktiker. (Nolan et al ,1996; 2001; Hanson et al, 2008).

Stödja anhörigas ”transition” från novis till expert genom att: tillhandahålla lämplig information, utbildning och stöd ta hänsyn till relationen mellan anhöriga och den äldre närstående fokusera på tillfredsställelsen i vårdandet beakta att anhörigas behov varierar mellan olika personer och att de också förändras under sjukdoms-/ funktionshinderprocessen (Nolan et al 1996; 2001; Hanson et al, 2008)

ACTION Assisting Carers using Telematics Interventions to meet Older people’s Needs (Hanson et al 1999; 2007; 2011a)

ACTION-komponenterna ACTION- program ACTION call centre + + + ACTION- station + Stöd och utbildning (Magnusson, Hanson & Nolan, 2005)

ACTION designmodell Designfaser (Magnusson & Hanson, 2012)   Designfaser Användarnas behov Utveckling Verifikation Fälttestning I Förfining Fälttestning II Deltagare Anhörigvårdare Personal Äldre personer Metoder Fokusgrupps-intervjuer Frågeformulär Användar-grupper “User trials” Intervjuer Fältanteckningar Kostnadsdata ACTION Ver. 1 Ver. 2 Ver. 3 Ver. 4 Ver. 5 Program Bildtelefon Utbildning Call centre Resultat Prototyp Anhörigstödstjänst Studie EU-projektet ACTION Svenska ACTION-projektet (Magnusson & Hanson, 2012)

Ökad livskvalitet De äldre närstående och anhöriga: Anhöriga: känner sig mindre isolerade utvecklar informella stödnätverk med andra familjer mera delaktiga i informationssamhället ökad samvaro och meningsfullhet i parrelationen går bra att använda ny teknik när den är enkel att förstå, använda och till direkt nytta. Anhöriga: känner sig mer säkra och kompetenta i sin vårdarroll känner sig tryggare med ökat självförtroende får ökad kontroll över den egna situationen. (Hanson & Clarke, 2000; Magnusson et al, 2005; Hanson et al, 2011a)

Ökad arbetstillfredsställelse – minskade kostnader Personalen upplever en ökad arbetstillfredställelse ser stora möjligheter till framtida utveckling. Sänkta vård- och omsorgsutgifter genomsnittlig besparing på 96.000 kr/familj/år beräkningar gjorda av erfarna biståndsbedömare och bekräftade av de medverkande familjerna minskat behov av hemtjänst och särskilt boende. (Magnusson & Hanson, 2005; Magnusson & Hanson, 2012)

Nationellt kompetenscentrum anhöriga Nka:s verksamhetsidé är att skapa och ”bygga på” möten mellan olika kunskaps- och erfarenhetsformer som: förstahandserfarenheter hos anhöriga, brukare och deras organisationer praktisk erfarenhet hos personal inom anhörigstöd och vård och omsorg organisatorisk- och policyerfarenhet hos beslutsfattare vetenskaplig kunskap och metodkunskap hos forskare och FoU-arbetare. (Magnusson, Hanson & Gough, 2009)

Arbetssätt Etablera lättillgängliga kunskapskällor Kunskapsspridning och konsultation Blandade lärande nätverk Samverkansstudier och projekt Internationella kontakter (Magnusson, Hanson & Gough, 2009)

Blandade Lärande Nätverk - BLN (Hanson, et al, 2011b; Hanson & Magnusson, 2013a.)

Preliminära resultat Delaktighet och medvetenhet Utveckling av stödet anhöriga känner sig som jämbördiga medlemmar ökad insikt om att stöd till anhöriga är en samhällsfråga de blandade lärande nätverken blivit utvecklingsråd. Utveckling av stödet översyn av befintligt stöd och formulering av strategi utvecklat kvaliteten i dagvården och växelvården införande av personligt ombud för anhöriga information om anhörigstöd redan på sjukhuset kommunens bolag arbetar med stöd till förvärvsarbetande anhöriga. (Hanson & Magnusson, 2013b)

Framtida forskning vidareutveckla forskning och kunskapstransformation om anhörigfrågor inom Nka, Linnéuniversitetet arbeta tillsammans för att skapa integrerad vård och omsorg för äldre och deras anhöriga baserad på partnerskap och användning av modern teknik – i linje med Horizon 2020 strategisk samverkan med internationella partners för högre utbildning och skapa internationella blandade lärande nätverk mål på lång sikt är att etablera ett internationellt virtuellt ”centre of excellence” - äldre personer och deras anhöriga : gemensamt forskningsprogram och forskningsprojekt gemensamma forskarkurser, gemensamma doktorand- och postdoktorstipendier och handledning.

Referenser Erlingsson, C., Magnusson, L. & Hanson, E. (2012). Family Caregivers’ Health in connection with providing care, Qualitative Health Research Journal, 22(5), 640-655. Erlingsson, C., Magnusson, L. & Hanson, E. (2010). Anhörigvårdares hälsa . Kunskapsöversikt 2010:3. Nationellt kompetenscentrum Anhöriga, Kalmar. Eurostat (2013) http://epp.eurostat.ec.europa.eu/statistics_explained/index.php/ Population_structure_and_ageing Hanson, E. J., Tetley, J. & Clarke, A. (1999). A multimedia intervention to support family caregivers. The Gerontologist, 39(6), 736-741. Hanson, E. J., & Clarke, A. (2000). The role of telematics in assisting family carers and frail older people at home. Health and Social Care in the Community, 8(2): 232-241. Hanson, E., Magnusson, L., Arvidsson, H., Klaesson A., Keady, J., & Nolan, M. (2007). Working together with persons with early stage dementia and their family members to design a user-friendly technology based support service, Dementia, 6(3), 411-434. Hanson, E. et al. (2008). Teori inom anhörigvård & anhörigstöd. En översikt. Högskolan i Borås, ÄldreVäst Sjuhärad FoU enhet, Borås. Hanson, E., Magnusson, L., Svensson, P., Arvevik, F., Arvidsson, H., Claesson, A. & Nolan, M. (2011a). The ACTION service. Experiences of user involvement within research and development work within care for older people, In: (Ed). Rönnmark, L. Brukarmedverkan I forskning och utvecklingsarbete inom Hälso-och Sjukvård och Social Omsorg, Rapport nr. 18, Högskolan i Borås, Borås. Hanson, E., Magnusson, L. & Sennemark, E. (2011b). Blended Learning Networks Supported by Information and Communication Technology: An Intervention for Knowledge Transformation Within Family Care of Older People, The Gerontologist, 51 (4): 561-570.

Referenser forts. Hanson, E. & Magnusson, L. (2013a). Slutrapport för Vinnvård, ACTION-arbete I partnerskap för ökad vård och omsorgskvalitet, Linné Universitet, Kalmar. Hanson, E. & Magnusson, L. (2013b). Partnership working to create evidence based practice within family care, lecture, 19th. September, 2013 Borås, Research Course: User Involvement in praxis, research and development work, Nka, Lnu, Högskolan i Borås, Karlstads universitetet, Hälso-Högskolan i Jönköping, Högskolan i Hedmark, Sheffields universitetet. Hanson, E. et al. (Under preparation). Blended learning networks to influence policy and practice within family care support, Health & Social Care in the Community. Magnusson, L., Hanson, E., & Nolan, M. (2005). The impact of information and communication technology on family carers of older people and professionals in Sweden, Ageing and Society, 25(5), 693-714. Magnusson, L., & Hanson, E. (2005). Supporting frail older people and their family carers living at home using Information and Communication Technology: A Swedish case study cost analysis, Journal of Advanced Nursing, 51(6), 645-657 Magnusson L, Hanson E, Gough R. (2009). Ett centrum för samlad kompetens. Äldreomsorg, 3/2009. Magnusson, L. & Hanson, E. (2012). Partnership working: the key to the AT- technology transfer process of the ACTION service, Technology and Disability, 24, 219-232. Nolan, M., Grant, G. & Keady, J. (1996). Understanding Family Care, Open University Press, Buckingham. Nolan, M., Davies, S. & Grant. G. (eds). (2001). Working with older people and their families, Open University Press, Buckingham. Socialstyrelsen, (2012). Anhöriga som ger omsorg till närstående Omfattning och konsekvenser, Socialstyrelsen, Stockholm. Socialstyrelsen, (2013). Samordnad vård och omsorg om de mest sjuka äldre-en redovisning av arbetsläget hösten 2013, Socialstyrelsen, Stockholm. Socialstyrelsen, (2014). Äldre & personer med funktionsnedsättning år 2013-Viss kommunala insatser enligt socialtjänstlagen, Socialstyrelsen, Stockholm.  

För mer information Elizabeth Hanson E-post: elizabeth.hanson@lnu.se Telefonnummer: +46480418022 Webbadress: www.anhoriga.se