Förutsättningar försäljning av sedelproduktion i Tumba Bruk 2001-2002 Förlustbringande verksamhet Ett fåtal möjliga köpare Crane & Co Inc. den ende intresserade köparen med rätt erfarenhet och kompetens Alternativ till försäljning Nedläggning

Överenskommelse med Crane & Co Inc. 2001 Crane & Co Inc. övertog ledningsansvaret fr.o.m. 2002 Riksbanken kvarstår som ägare t.o.m. 31/12 2003 Riksbanken täcker underskott i rörelsen 2002-2003 och investeringar upp till 63 miljoner kronor Avtal skulle slutföras senast årsskiftet 2003/2004 Köpeskilling till Riksbanken 12-18 miljoner USD som delning av vinst Leveransavtal för sedlar t.o.m. 2005

Överenskommelse 18 december 2003 med Crane & Co Inc. Enligt avtal beräknas Riksbanken betala 160-170 miljoner kronor för rörelseunderskott och investeringar Vinstberoende och osäker köpeskilling ersätts med en fast på 5 miljoner USD Situationen förändrad – betydligt högre investeringar än beräknat som Crane AB finansierar

Försäljning av AB Tumba bruk inkl Försäljning av AB Tumba bruk inkl.Myntverket: Riksbankens ekonomiska utfall Försäljning av Myntverket 2001 200 mkr Försäljning av Crane AB ca 36 mkr Kvarvarande mark (beräknat värde) 10 mkr 246 mkr Rörelseförlust i Crane AB och Riksbankens avtalade del i investeringar - 160-170 mkr Netto 76-86 mkr Nytt bruksmuseum skapas (53 miljoner kronor)

Sammanfattning Tumba Bruk Bra uppgörelser Riksbanken lämnar sedel- och myntproduktion som eftersträvat Utvecklingen i Tumba/Crane AB verkar kunna vända Goda förutsättningar för vidareutveckling och export med professionella ägare

Pengar i Sverige AB Uppgifter: Årsomsättning: 250 mkr Hantering av dagskassor och bankomater Värdetransporter Årsomsättning: 250 mkr Antal anställda: ca 350

Avsiktsförklaring med Securitas Värde AB Förvärvar merparten av rörelsen i Pengar i Sverige AB, inklusive kundåtaganden och anläggningstillgångar Merparten av medarbetarna erbjuds anställning Securitas Värde AB Överlåtelse till bokförda värden Slutligt överlåtelseavtal tecknas senast februari 2004 Förutsätter Konkurrensverkets medgivande

Historien Riksbanken bedrev verksamhet i nästan alla län Lagring, uppräkning, äkthetskontroll och makulering Därtill valutering – ”papperslappar” blir sedlar Rationalisering under 80- och 90-talet

Beslut 1998 Beslut 1998 av riksbanksfullmäktige att bilda bolag Bakgrund: Renodla Riksbankens verksamhet Effektivare kontanthantering i samhället Skulle överlåtas till privata aktörer

Processen 1999-2002 PSAB startar 1999 Verksamheten omstruktureras; försäljning fördröjs Kritik mot att valuteringsrätten gav konkurrensfördelar - verksamheten delades i två bolag; Pengar i Sverige AB och Svensk Kontantförsörjning AB Värdetransportrörelsen byggdes ut – höga kostnader – ledningen avgick

Utveckling av kontanthantering 1998 Riksbanken 1999 Pengar i Sverige AB 2002 Pengar i Sverige AB kommersiell verksamhet Svensk Kontantförsörjning AB Riksbankens verksamhet

2003 Slutliga delningen av Pengar i Sverige AB genomfördes i februari Pengar i Sverige AB var olönsamt. Alternativen: nedläggning eller fortsatt drift/försäljning Beslut i april om att minska antalet kontor från 13 till 4 samt reducera personalen med 100 personer Intensivt försäljningsarbete. Bankerna erbjöds förvärv, men avböjde

SKAB och kontanthanteringen i samhället Riksbanken har ett övergripande ansvar för att förse landet med sedlar och mynt SKAB med ca 50 anställda svarar för de riksbanksnära funktionerna; lager, in- och utlämning, äkthetskontroll och makulering samt valutering Ny avgiftsstruktur infördes. Önskvärd minskning av valuteringen, men också lägre intäkter för SKAB Utredning om kontantmarknaden och SKAB:s framtida inriktning