”Vi hade i alla fall tur med vädret…” …eller var det ovädret? En presentation om åska av Janne SM6SJW, och Björn SM6VTK

Inledning Åska och åskmoln Blixtar Åskdetektering Risker, säkerhet och skydd Mailinglista, länkar och referenser Lite åskfakta Frågor

Inledning Vad är åskjakt för något? Några kufar som springer och vill bli träffade av blixten, eller? Åskjakt innebär att man håller koll på när det kan vara åska och åker till bra ställen där man kan se och uppleva åskans kraft.

Åska och åskmoln Hur åska bildas Utseende Typer av åskväder

Hur åska bildas - Krav Det krävs varm och fuktig luft samt instabilt skiktad atmosfär för att ett åskmoln skall bildas. Ibland ligger dock dessa moln inbakade i mer sammanhängande regnmoln. Cumulonimbusmolnen (bymoln, åskmoln) växer snabbt på höjden genom starka uppvindar. Det måste finnas både molndroppar (ofrysta) och snöflingor (högre upp) i ett bymoln för att det ska bli åska. Även om det är minusgrader på marken och sedan allt kallare högre upp, så krävs det runt -20 grader innan molndropparna börjar frysa.

Hur åska bildas - Uppbyggnad Efterhand som molnet växer sker en separation av elektriska laddningar så att den nedre delen av molnet blir mest negativt laddad och den övre delen positivt laddad. Varför vet man inte säkert, men det hänger ihop med att molndroppar, regndroppar och snöflingor rör sig upp och ned i molnet. När spänningsskillnaden blir tillräckligt stor mellan mark och moln sker en urladdning. Urladdningar sker också inom molnet mellan delar med olika laddning och mellan olika moln.

Hur åska bildas - Laddning

Utseende Ett åskmoln är ofta några km brett vid basen och kan ibland sträcka sig ända upp till tropopausen (gränsen mellan troposfären och stratosfären). Sommartid ligger tropopausen på 8-10 km höjd i Sverige. Ibland kan band med åskmoln återfinnas utefter en flera tiotals mil lång sträcka längs en kallfront.

Utseende

Typer av åskväder - Front Frontåskväder: Långvariga åskväder (ca 10 timmar) över stora områden kan uppkomma i anslutning till kallfronter, då fuktig varm luft framför fronten tvingas stiga upp längs frontytan och många samverkande åskmoln bildas.

Typer av åskväder - Värme Värmeåskväder: Detta uppstår inom en varm och fuktig luftmassa till skillnad från frontåskan. Det betyder att det fortsätter att vara varmt även efter ett värmeåskväder medan det blir påtagligt kallare när en kallfront med tillhörande frontåska passerar. Värmeåskväder förekommer främst under varma sommardagar då man kan se enstaka stackmoln (Cumulus) torna upp sig till ett åskmoln, på ca en halvtimme inom ett område på någon halvmil.

Blixtar – varför ? När spänningsskillnaderna i ett moln blir så stora att de överträffar luftens isolerande förmåga sker det en urladdning. Blixten börjar genom att en blixtkanal byggs upp. Blixtkanalen är inte bredare än en penna men kan vara flera kilometer lång. När kanalen är klar sker en huvudurladdning från marken till molnet. Huvudurladdningen sker med en hastighet av 30 000 km/s, alltså ca en tiondel av ljusets hastighet. Den snabba upphettningen leder till att luften utvidgas och en tryck-/ljudvåg bildas.

Blixtar – vad är ? På några miljondels sekunder stiger temperaturen till omkring 30000 grader, ca fem gånger högre än solens yta. Blixten är den synliga delen vid urladdningen och består av luft som är så kraftigt upphettad att den blir självlysande.

Blixtar - typer Det finns i huvudsak två slags blixtar, negativa (vanligast) och positiva. - De negativa blixtarna utgår från molnets nedre del. Vid nedslag förs då negativ laddning från molnet ner till marken. - Positiva nedslag utgår oftast från de högre isade delarna av molnet. Vid nedslag förs negativ laddning från marken mot molnet. Positiva blixtar är starkare då det större avståndet mellan moln och mark kräver större spänningsskillnad för att ge en urladdning.

Åskdetektering Hur gör man ? Trackern i Trollhättan Hur fungerar det ?

Hur gör man ? Ett enkelt sätt är att lyssna på KV-radion på 80m och när du hör fräs och sprak så är det åska i luften. Nackdelen är att man inte vet var den är. Alternativet är en tracker. Det finns en Boltek's StormTracker som bor hemma hos Janne SM6SJW. Du hittar den på internet, direkt länk www.sk6dw.se/sm6sjw

Trackern i Trollhättan Tekniskt består den av en liten svart låda och ett pci kort i en dator. Mottagaren lyssnar på LV runt 300 KHz och består av 3 antenner. Programmet heter NexStorm och kommer från ett svenskt företag http://www.astrogenic.com/

Trackern i Trollhättan

Trackern i Trollhättan Så här såg det häromdagen Detta är en bild som uppdaterar sig 1 gång per minut (ca 400kb varje gång.)

Risker Personskador Bränder Andra skador, t.ex. via eluttag

Säkerhet Undvik höga berg, kullar och öppna platser Stå inte under ett ensamt träd Vistas inte ute på sjön Undvik metallföremål som kan leda ström, t.ex. staket eller master Om du är inomhus, undvik rör-, el- och teleledningar Den säkraste platsen är i en bil

Säkerhet Vi har ju alla ett visst intresse av åska, det är ju bra att veta på ett ungefär när åskan närmar sig så man hinner att avsluta sitt qso och dra ur radioapparaterna och stänga ned datorer.

Mailinglista Mailinglista blixtar@sk6dw.se På denna lista är det tänkt att om man ser/hör åska och har tillgång till e-mail så skickar man en kort blänkare om var åskan är. För att komma med på listan skickar man ett tomt mail till blixtar-add@sk6dw.se så kommer det tillbaka en bekräftelse med lite info. Sen är det bara att skicka meddelanden till blixtar@sk6dw.se så går dom ut till alla som är med på listan. En del av oss får de första 160 tecknen i mailet som sms i mobilen och då är det bra om man skriver i början på brevet var åskan är någonstans. SM6VTK Björn och Jag ligger QRV på 145.525, öppen passning.

Tips på bra Internetsidor: Tysk mycket bra och säker sida som använder triangulering av samma typ som SMHI http://www.wetterzentrale.de/pics/Rsfloc.html Vänertracker QTH Mariestad? Bra stabil tracker http://www.artech.se/~bpark54/trackerindex.htm http://www.blixtar.se/news.php Ett forum http://www.blixtvarning.se/index.html Genarp Skåne http://www.mouse-music.com/boltek/index.php Astrogenic triangulering tracker http://www.dmi.dk/dmi/lyn Dansk motsvarighet till SMHI

Referenser http://www.smhi.se/ http://images.google.se/ Stora boken om väder, L-G Nilsson (Bokförlaget Semic)

Lite åskfakta Den värsta kombinationen av blixtar och nederbörd som man känner till från Sverige inträffade på Fulufjället i nordvästra Dalarna den 30-31 augusti 1997. Fjället träffades av ca 700 blixtnedslag under några timmar och i det värst drabbade området uppskattades regnmängden till ca 400 mm under loppet av 24 timmar. Under ett våldsamt åskdygn 10-11 augusti 1992 registrerades omkring 32000 nedslag i södra och mellersta Sverige av SMHI:s blixtpejlsystem (LPATS). Några sifferuppgifter angående blixtnedslag - Strömstyrka: 5000-100000 Ampere, i snitt 20000 Ampere - Spänning: 10 - 100 miljoner Volt, i snitt 30 miljoner Volt (från moln på 1.5 km höjd till mark) - Tiden för huvudurladdningen: 0.0001 sekund - Antal urladdningar i samma kanal: 1-10, i snitt 3 - Energi i en typisk blixt med 3 urladdningar: 20000*30000000*0.0001*3=1.8*109 Joule - Energin övergår till allra största delen till värme i blixtkanalen samt nära nedslagspunkten.

FRÅGOR ?