Välkomna! Budget – varför då? Vad menas med ordet budget?

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
1 Aktuella SBUF-projekt Betongfeber 2009 Ruben Aronsson © Copyright, SBUF 18 november 2009.
Advertisements

Demonstration Klicka på första bilden och sedan bildspel så går bildspelet automatiskt. Avsluta med esc.
Årsräkning 2013 Så här såg det ekonomiska resultatet ut för KRU-avdelningens ämnen • Didaktik :- • Konstvetenskap :- • Kulturvetenskap-
Medicinska fakulteten. Regleringsbrevet •Regleringsbrev är ett regeringsbeslut som innehåller regeringens mål- och resultatkrav på myndigheterna och deras.
Beräkning av kommunernas och samkommunernas utgifter år 2012
7. Projektbudgeten. Startpunkten • Du kan i princip aldrig få mer pengar än du begärt i din ansökan och • aldrig mer än EUs % av vad projektet faktiskt.
Semesterekonomi 2012 Ingela Gabrielsson, Privatekonom
Budget Umeå universitet 2014 inkl. ekonomisk plan 2015–2016
Planerad Kommunikation - att skapa och använda en kommunikationsplan
F INSAM I V ÄSTRA G ÖTALAND Resultat från SUS januari-december 2013.
Ny redovisningsmodell för full kostnadsredovisning.
Ekonomi- information inför år december 2011.
Kapitel 11 Prissättning.
Ekonomisk och organisatorisk analys av Elitserien och SSL ”Projekt elitutveckling starka elitklubbar”
Hälso- och sjukvårdsnämnden Budget 2010 och planering 2011 – 2012
UPPFÖLJNING Vad behöver verksamheten för att kunna fatta beslut om ekonomiska frågor? Uppföljning av resultat och kapital: - mot budget (jämförelse) -
LIKA Ett verktyg för att stötta och underlätta skolornas digitalisering.
VA-PLAN Nynäshamns kommun
VA-PLAN Nynäshamns kommun
Välkomna 1. SH Ekonomi Resultat 2010 Sysse Hardenby Distriktskassör
Räkenskapsanalys Teoriboken: block 5
Räkna fram resultatet Kapitel 7: Beräkna ekonomin
Forskning och utveckling/innovation i Norrbottens kommuner
Välkommen till Ledardagen!
Matlagning i hemmet.
Försäkringskassans regleringsbrev för 2013
Beräkningsmallen för gemensamma kostnader integreras i Raindance Budget & Prognos EA
Budgetramar inför 2014 Ekonomin inför 2014 Anvisningar – Ramar Budget 2014 Ekonomisk plan
Uppföljning Diagnostik Översikt Produktionsstatistik Personalresurser Ekonomi Handlingsplan Målrelaterad ersättning/väntande NYSAM.
/hp Beräkning av kommunernas och samkommunernas utgifter år 2013 Övriga utgifter 0,81 md € Investeringar 4,70 md € Övr. verksamhetskostn. 0,79.
Ekonomistyrning Kap 26 Ekonomistyrning - budgetering.
1 Pension & omställning 10 februari Informationsmöte scenkonstpensionerna  Inledning  Avvecklingen av Pisa (SPV)  Förhandlingar om nytt system.
Uppdrag – Idrottspaket II, Racketcentrum i Gröndal Kultur- och fritidsnämnden får tillsammans med berörda föreningar i ett framtida ”Racketcentrum i Gröndal”
KTH ROYAL INSTITUTE OF TECHNOLOGY Utvärdering – vad, vem, varför? Sara Karlsson, kvalitetssamordnare KTH.
Drygt 9/10 av alla intäkterna utgörs således av medlemsavgifterna (den del som överförs till förbundet) plus annonsintäkter i Veteranen; 5 % är statliga.
DIVISION Länsteknik VIS mininyttoanalys Nyttoberäkningar.
Program informationsmöte 4 dec  Genomgång utlysningstext  Ansökningsmallen  Övrig information.
Nationell kommunikationssamordning Oktober Aktuellt läge Hösten 2014 pågår tre parallella utvecklingsprojekt: Intranätprojektet del 2 Uppgradering.
Redovisningens kretslopp
Budget 2014 Stockholms läns landsting Maj 2013
Forskningsprojekt FRÅN EKONOMIDAGEN Riksrevisionsverkets kritik RRV har rapporterat brister i hanteringen år efter år till LU Brister i hur.
Om utvärdering 9 februari 2011 Per Sandén Regionförbundet Örebro.
Lunds universitet / Samordnat IT-stöd vid LU / Oktober 2009 NETinfo Samordnat IT-stöd vid LU Johnny Nilsson, PL Birgitta Lastow, bitr. PL Anders.
BUDGET - EN EKONOMISK PLANERING
Redovisningsmodell för indirekta kostnader vid universitet och högskolor – ledningsrådet Kronologisk ”CV” för redovisningsmodellen.
Sveriges lantbruksuniversitet SUHF-modellen Infört på SLU 1/
Sammanfattning remissvar 1. Investeringsprocessen o. investeringsmodellen -positiv med ökad ägarstyrning och klargöranden över ekonomisk ansvar -förstärkning.
Investeringsplan år Investeringsplaner fastställs av Kommunfullmäktige Förvärv Bostadsrätter: 1937tkr 533 tkr Reinvesteringar:87014tkr48948tkr.
Uppföljning Diagnostik Disposition Produktion Målrelaterad ersättning Personalresurser Ekonomi Handlingsplan Nyckeltal Sammanfattning.
Kapitel 15 Budgeten.
Nya Landsbygdsprogrammet
HSS ekonomi 2011 och viktiga datum i budget 2013 Jonny Eriksson.
Vård- och omsorgscollege Ekonomisk uppföljning 2014.
KILU Bokslut KILU STYRELSEMÖTE FEBRUARI 2015.
Årsredovisning Utgår från Linnéuniversitetets vision och strategi , En resa in i framtiden Innehåller regeringens återrapporteringskrav.
Fortsatt arbete med SUHF- modellen HfR-seminarium HfR Redovisningsråd/HfR-seminarium
© Controllerfunktionen Planeringsavdelningen. © Controllerfunktionen Verksamhetsidé SLU utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna och människans.
Missionsförsamlingen i Upplands Väsby Välkomna till årsmötet !
Full kostnadsredovisning och Full kostnadstäckning.
Utredning – gemensam organisation i Norrland
Länspensionärsråd och tillgänglighetsråd
Full kostnadsredovisning vid Stockholms universitet
Budget 2017 Holmsund församling
Full kostnadstäckning ?!
Information till forskningsfinansiärer ang ny redovisningsmodell för indirekta kostnader och ny kalkylmodell
Budget 2018 Holmsund församling
Forskningens och utbildningens kostnader
Sponsor/Företagsgolf
SUHF-modellen Pia Grankvist
Presentationens avskrift:

Välkomna! Budget – varför då? Vad menas med ordet budget?

Pre-budget Avslut Budgetarbetet Genomförande Förberedelser Avslut Budgetarbetet Revidering Genomförande

Pre-budget Hur ser vi på budgeten? Vad tänker vi om budgeten? Varför gör vi budget? För vem? Budget vs Redovisning, rättvisande bild, kristallkula?, budget vs. Vp, rollfördelningen

Hur ser vi på budgeten?

Några tankar om budgetproblem: Det blir alltid tidsbrist, sena förutsättningar Det råder bristande respekt och intresse för budgeten på institutionen Det finns motstånd från olika forskare, de vill behålla ”flexibilitet” Vi måste göra avsiktlig felbudgetering   Det är omöjligt att budgetera alla projekt för sig Det är väldigt olika kompetens och fokus hos inblandade  Dålig kommunikation Uppföljning används inte

VARFÖR BUDGET?

Budgettaktik Önsketänkande Avsiktlig överdimensionering Avsiktlig underdimensionering Budgeten kan ”missbrukas”

Förberedelser Mål, visioner och direktiv VP och budget Ekonomisk nulägesanalys Budgetforum

Mål och visioner Vad innehåller detta dokument? Känner ni till några stora frågor som UMU brottas med?

Verksamhetsplanering vs Budget? Hur länka ihop verksamhetsplanering med budgetarbetet?

Ekonomisk SWOT-analys Styrkor Svagheter Möjligheter Hot Internt Externt Analys av det balanserade kapitalet, oförbrukade bidrag för de olika verksamheterna

Alla ryggsäckar, även stödets

Budgetforum

Budgetarbetet Budgetnivå Budgetposter Budgetverktyg Budgetarbetet Den tekniska biten

Budgetnivå Som man budgeterar får man följa upp

Budgetposter - Intäkter Anslag Utbildning Forskning Bidrag Avgifter Uppdragsutbildning Uppdragsforskning Försäljningsintäkter Finansiella intäkter

Budgetering av intäkter - Anslag

Budgetering av intäkter - Anslag 18 september 2013

Budgetering av intäkter - Anslag Regleringsbrev 13 december 2013 ?

Budgetering av intäkter - Anslag

Budgetering av intäkter – Anslag till utbildningen Behöver tilldelat anslag justeras? Finns det anledning att tro att man inte klarar av att nå utbildningsuppdraget?

Budgetering av intäkter – Anslag till forskningen Hur stor del av forskningsanslaget ska användas till medfinansiering (samfinansiering)?

Budgetering av intäkter - Bidrag Pågående projekt Kända projekt som planeras starta under budgetåret Ännu ej kända projekt

Ur ÅR 2012, UMU

Budgetering av intäkter – Bidrag Intäktsbegreppet   Exempel Bidrag på 3 mkr kommer att erhållas från Vetenskapsrådet. Kalkyl för 2014 Personalkostnad 600 Lokaler 100 Drift 200 Avskrivningar 50 Gemensamma kostnader 500 Total kostnad 1450 Intäkten blir i exemplet 1450 för 2014.

Att budgetera osäkra externa intäkter Varför? Hur?

Budgetering av intäkter - Avgifter Uppdragsutbildning Uppdragsforskning Försäljningsintäkter

Budgetering av intäkter – Avgifter Uppdragsverksamhet Uppdragsutbildning Uppdragsforskning Särskilja från bidrag

Budgetering av intäkter – Avgifter Försäljningsintäkter §4 avgifter (t ex publikationer, böcker, informationsmaterial, konferenser, kurser) • Uthyrning av lokaler • Avgiftsfinansierade utomeuropeiska studenter • Internfakturering till andra institutioner Med § 4 avgifter avses mindre avgifter som universitetet får ta ut med stöd av 4 § i Avgiftsförordningen. Dessa avgifter skall vara av tillfällig natur eller av mindre omfattning. Med mindre omfattning avses ett belopp som är maximalt fem procent av verksamhetens totala kostnader.

Budgetposter - Kostnader Personal Lokaler Drift Avskrivningar Finansiella kostnader Gemensamma kostnader

Kärnverksamhet vs. Stödverksamhet Funktioner Projekt Ledning Utbildning och forskning Ekonomi och personal Infrastruktur Bibliotek Övrigt

Budgetering av kostnader– Personal Löner, arvoden och övriga personalkostnader Personalstyrka Löneökningar LKP

Budgetering av kostnader– Lokaler Att budgetera lokalkostnad- en fördelningsfråga Interna lokaler Externa lokaler

Budgetering av kostnader– Drift Varor Tjänster Förbrukningsinventarier Resor Representation mm Insamling av uppgifter Substantiv vs. Matematik Historik

Budgetering av kostnader– Avskrivningar Befintliga anläggningstillgångar Nya anläggningstillgångar

Budgetering av kostnader– Gemensamma kostnader Kostnader som är: Universitetsgemensamma (UGEM) Fakultetsgemensamma Områdesgemensamma (FGEM) Biblioteksgemensamma

UGEM FGEM IGEM

”OH-procenten” (Påläggsprocentsatsen för indirekta kostnader) STÖD Enligt budget KÄRN

Budgetverktyg

Genomförande Budgeten som en kompass Hur presentera uppföljning? Uppföljning av bidragsfinansierade projekt? Genomförande

Budgeten som en kompass Allmänt om uppföljning Uppföljning av intäkter Att tänka på vid uppföljning av: anslag bidrag avgifter Uppföljning av kostnader Avvikelser: vad och varför! Konsekvensen av en helårsbudget, för externa medel: kanske inte fördelningen är jämn över året. Uppföljning av HST/HPR

Hur presentera budgetuppföljningen? Metod Språk Urval Hur vill man få budgetuppföljning presenterad?

Uppföljning av forskningsprojekt Kontrakt: 1 mkr År 1 År 2 År 3 Inbetalningar 500 500 Kostnader 290 Kostnader 330 Kostnader 340 Utrustning Personal Avskrivningar Drift OH 100 30 200 30 10 50 30 200 30 40 60 40 200 40 50 50 Hur mycket pengar finns kvar i projektet efter År 1?

Uppföljning

Revidering Prognos för resten av året Revidering

Avslut Avslut Analys - utvärdering Dra lärdom av erfarenheter.

Analys av intäktsutfall Exempel A Exempel A

Exempel A Exempel A

Exempel B Exempel B

Exempel B Exempel B

Exempel C Exempel C

v

Uppföljning av procentsatser Enligt budget: (tkr) Stödkostnader forskningen 11 602 = 41% Fördelningsbas 28 187 Utfall: Stödkostnader forskningen 12 515 Fördelningsbas 29 187 Uttag blir då 41 % på 29 187 = 11 967.

Analys av avvikelse Jämfört med verklig stödkostnad har för lite kostnader fördelats ut till kärnverksamheten: 12 515 - 11 967 = 548 för lite Avvikelsen på 548 kan delas upp i två typer: kalkyldifferens verkligt uttag minus budget 11 967 – 11 602 = 365 + budgetdifferens utfall minus budget 12 515 – 11 602 = 913 tillsammans 913-365 =548

Uppgift! Enligt budget: (tkr) Stödkostnader forskningen 2 000= 40% Fördelningsbas 5 000 Utfall: Stödkostnader forskningen 3 000 Fördelningsbas 7 000 Hur stort blir uttaget? Vilken blir avvikelsen i stödverksamheten? Hur stor del är kalkyldifferens resp budgetavvikelse? 2 800 -200 +800 -1 000

Pre-budget Avslut Budgetarbetet Genomförande Förberedelser Avslut Budgetarbetet Revidering Genomförande

Lycka till!