Allas rätt till toalett Allas rätt till toalett! Toaletträning/Toalettassistans på SÄBO och inom Hemvård se vidare www.lul.se/inkontinens

Förhoppningsvis en myt Förhoppningsvis en myt? ”När en person flyttar till SÄBO så har han/hon ett inkontinensskydd inom en månad. Och helst ett som absorberar så mycket som möjligt. ”

-Att regelbundet få sitta i lugn och ro på toaletten och sköta sina behov är alltid bäst för tarm och blåsa oavsett ålder!

- Att alltid gör sina behov i ett inkontinensskydd innebär att personen aldrig tömmer tarm och blåsa lika fullständigt som vid toalettbesök.

En jämförelse: ett barn som använder blöja ”för länge” och börjar sitta på pottan senare så kan det innebära att t.ex. urinblåsan inte töms fullständigt.

Exempel på konsekvenser av förstoppning - Förstoppning kan orsaka sämre blåstömning som i sin tur kan orsaka uvi-er.

Vid defekation släpper den toniska kontraktionen hos den inre analsfinktern, samtidigt som bäckenbottenmuskulaturen (inkl m puborectalis) relaxerar. - Relaxationen skapar en förstoring av anorektala vinkeln med minst 15 grader samtidigt som bäckengolvet sjunker ned med 1-3,5cm. Detta underlättar för feces att tryckas ut.

Att få gå på toaletten regelbundet och tömma blåsa eller tarm innebär många gånger: 1. Att blåsa och tarm mår bättre 2. Att få tillfälle till vardagsmotion 3. Minskad risk för uvi-er 4. Minskad risk för förstoppning 5. Färre och mindre inkontinensskydd av olika slag

Att få gå på toaletten är en mänsklig rättighet! Ett inkontinensskydd får inte ersätta toaletten! Att få gå på toaletten är en mänsklig rättighet! Ett inkontinensskydd får inte ersätta toaletten!

Antibiotika -Färre antibiotikabehandlingar ger naturligtvis bättre ekonomi men framförallt bättre livskvalité för den äldre patienten. -Vi måste också på olika sätt hjälpas åt att minska användningen av antibiotika p.g.a resistenta bakterier.

Några tips ! 1. Taktil massage Före toalettbesök på morgonen: massera patientens mage varje morgon (kanske med lite olja eller mjukgörande kräm) för att motverka förstoppning. Här finns möjlighet att användandet av laxermedel minskar. 2. För män som inte har ett hinder i de nedre urinvägarna: kanske är urindroppsamlare ett bättre alternativ istället för stora inkontinensskydd eller kvarkateter?

Vårdplanering -Vid varje vårdplanering bör frågan om toalettassistans tas upp och eventuell åtgärd dokumenteras. -Därefter är det viktigt att all berörd personal, från läkare till biträde medverkar till att befrämja rätten till toaletten! - Biståndshandläggarens roll och kunskap inom området inkontinens?

Schemalagda toalettbesök Toalettbesök vid förutbestämda klockslag med intervaller på två till fyra timmar ofta kopplat till måltider.

Vaneträning Toalettbesök vid förutbestämda tider som är anpassade til vårdtagarens blåsfunktion. Vårdtagarens individuella vanor beaktas och en kartläggning sker av vårdtagarens individuella behov av att tömma blåsan med hjälp av toalettschemat.

Uppmärksamhetsträning Används till vårdtagare som kan lära sig känna blåsfyllnad och kan be om hjälp när behov uppstår. Signaler som föregår behov till blåstömning uppmärksammas och medvetandegörs för vårdtagaren. När vårdtagaren ber om hjälp måste personalen snabbt hjälpa vårdtagaren till toaletten.

Skall ingå som rutin vid all inkontinensvård: Individuellt utprovade inkontinensskydd efter utförd läckagemätning - se riktlinjer på www.lul.se/inkontinens.

Uppföljning: All vård behöver följas upp och uppdateras kontinuerligt -även inkontinensvården!

1.Senior Alert - det finns ett påbörjat samarbete mellan Senior Alert och det nationella nätverket NIKOLA. Olika kriterier kommer att finnas med för att få till en så bra inkontinensvård som möjligt i landet. 2. Ny SBU rapport: Urininkontinens hos äldre kommer att publiceras hösten 2013.

www. nikola. nu Tips på Filmer: 1 www.nikola.nu Tips på Filmer: 1. Kvalitetsindikatorer för blåsfunktionsstörning på individnivå 2. Läckagemätning personal 3. Toalettassistans

Tack för för mig/ Marianne Babra samordnare för inkontinensfrågor i Uppsala län