Den nya skollagen

en ny modern skollag med tydliga bestämmelser om ansvar, rättigheter och skyldigheter. nya samlade läroplaner för grundskolan, grundsärskolan, sameskolan och specialskolan. ny struktur på kursplanerna i alla ämnen. centralt innehåll införs i alla ämnens kursplaner. nationella prov i årskurs 3, 6 och 9. en ny betygskala med sex steg.

Fler nyheter i den nya skollagen Förskolan blir en egen skolform. Skärpta regler för användning av obehöriga lärare i undervisningen. Eleven ska ha tillgång till elevhälsa, studie-och yrkervägledning och skolbibliotek. Alla elever har rätt att utvecklas så långt som möjligt utifrån sina förutsättningar. Det gäller även elever som lätt uppnår kunskapsmålen. Det införs en anmälningsplikt som innebär att om en elev riskerar att inte nå upp till de lägsta kunskapskraven, ska det anmälas till rektorn. Rektorn ska besluta om en elev ska få särskilt stöd. Beslutet att inte få särskilt stöd kan överklagas. Beslutet om åtgärdsprogram kan också överklagas, om eleven eller föräldrarna anser att hon eller han inte får tillräckligt stöd eller inte får rätt stöd. Utbildningen ska utformas så att alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero. Rektorn och lärarna får tydligare befogenheter för att vidta omedelbara åtgärder för att se till att eleverna får trygghet och studiero i skolan. Skriftlig varning, tillfällig omplacering, tillfällig placering vid annan skola och avstängning är nya disciplinära åtgärder i grundskolan. Det ska finnas möjlighet för skolor att anordna ett lokalt tillval efter godkännande av Skolverket. I enstaka fall är det tillåtet att ta ut frivilliga avgifter för skolresor och liknande.

* Obligatoriskt centralt innehåll Nya kursplaner * Syfte Beskriver de kunskaper och förmågor i ämnena som undervisningen ska ge eleverna möjlighet att utveckla. Texten har rubrikerna syfte och centralt innehåll. I syftestexten motiveras varför ämnet finns i skolan, syftet med undervisningen och vilka förmågor som undervisningen i ämnet ska ge eleverna möjlighet att utveckla under skoltiden.Texten avslutas med ett antal långsiktliga mål och som gäller för alla skolår. * Obligatoriskt centralt innehåll I grundskolan är det centrala innehållet i alla ämnen utom SO, NO, HK och moderna språk uppdelade i tre delar, för årskurserna 1-3, 4-6 och 7-9.För åk 1-3 är det centrala innehållet i de samhällsorienterande och naturorienterande ämnena formulerat i ämnesgrupper, SO respektive NO. I åk 4-6 och 7-9 är innehållet däremot uppdelat ämnesvis. Moderna språk har ett centralt innehåll för åk 4-9, medan HK är uppdelat på åk 1-6 och 7-9.

Kunskapskrav * Kompletterar kursplanerna * Utgår från de långsiktliga målen och det centrala innehållet * Anger godtagbara kunskaper i slutet av åk 3 och 6 respektive för betygen A, C och E i slutet av åk 9. * Åk 3 - SV, SVA, MA, NO och SO. * ÅK 6 – Godtagbara kunskaper i alla ämnen utom moderna språk. (om betyg införs i åk 6 kommer kunskapskrav för betygsstegen A, C och E att anges). * Åk 9 kunskapskrav för betygsstegen A, C och E i alla ämnen.

Jämförelse betygsskalor

De nationella proven Från och med vt-2012 genomförs NP i åk 3, 6 och 9 åk 3 svenska och matematik åk 6 svenska, matematik och engelska åk 9 svenska, matematik, engelska och ämnesprov i biologi, fysik eller kemi.

Individuella utvecklingsplaner (IUP) med skriftliga omdömen Förändringar *”Mål att sträva mot” och ”Mål att uppnå” tas bort och därmed behöver IUP med skriftliga omdömen formuleras utifrån den nya kursplansstrukturen. *Bedömningen av elevernas kunskapsutveckling ska utgå från kunskapskraven. *Skolverkets allmänna råd om IUP med skriftliga omdömen kommer att revideras i enlighet med det nya systemet.

Individuella utvecklingsplaner (IUP) med skriftliga omdömen Oförändrat *IUP ska även i fortsättningen fungera som ett stöd för elevens lärande. *IUP ska fortfarande innehålla omdömen om elevens kunskapsutveckling i alla ämnen, och en plan för hur skolan ska arbeta så att eleven utvecklas så långt som möjligt. *Det är fortfarande rektorn som beslutar om utformningen av den enskilda skolans IUP.

Gymnasiereformen *Högre behörighetskrav till gymnasieskolan *Nya program och förändrad programstruktur *Tydlig skillnad mellan yrkesprogram och högskoleförberedande program *En yrkesexamen och en högskoleförberedande examen införs *Lärlingsutbildning iförs som ett alternativ på yrkesprogrammen *Introduktionsprogram ersätter individuellt program *Ny betygsskala med fler betygssteg *Arbetslivet får inflytande över yrkesutbildningen *Historia blir ett obligatoriskt ämne *Entreprenörskap införs som ett nytt övergripande perspektiv i gymnasieutbildningen *Minskade möjligheter att lokalt utforma en gymnasieutbildning.

Förändrade behörighetskrav till gymnasieskolan För att vara behörig till ett yrkesprogram krävs godkända betyg i svenska, engelska och matematik, samt i minst fem av grundskolans övriga ämnen. För att vara behörig till ett högskoleförberedande program krävs godkända betyg i svenska, matematik och engelska, samt i minst nio av grundskolans övriga ämnen. Om man söker till ekonomi-programmet, humanistiska programmet och samhällsprogrammet krävs godkända betyg i geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap. För behörighet till naturvetenskaps-programmet och teknikprogrammet krävs godkända betyg i biologi, fysik och kemi. För behörighet till det estetiska programmet krävs godkända betyg i svenska, matematik och engelska, samt nio valfria ämnen från grundskolan.

Införs LÅ 2011/2012