Om det svenska utbildningssystemet och om Skolverket

En presentation över ämnet: "Om det svenska utbildningssystemet och om Skolverket"— Presentationens avskrift:

1 Om det svenska utbildningssystemet och om Skolverket

2 Skolverkets roll Alla barn och elever har rätt till en likvärdig utbildning. Skolverket styr, stödjer, följer upp och utvärderar huvudmäns, förskolors och skolors arbete med syftet att förbättra kvaliteten och resultaten i verksamheterna.

3 Skolverkets ansvar Skolverket är en förvaltningsmyndighet för förskola
förskoleklass grundskola, grundsärskola, sameskola och specialskola fritidshem gymnasieskola, gymnasiesärskola kommunal vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna och utbildning i svenska för invandrare vissa särskilda utbildningsformer och pedagogisk verksamhet som kompletterar skolväsendet

4 Skolverkets ansvarar även för
utfärdandet av lärarlegitimationer handikappfrågor miljöfrågor frågor som rör nyanlända barn och elever inom utbildningssektorn den officiella statistiken befattningsutbildning för rektorer och annan personal med motsvarande ledningsuppgifter de nationella råden för yrkesprogrammen och vissa andra uppgifter kopplade till yrkesutbildning Inom myndigheten finns också två särskilda beslutsorgan: Lärarnas ansvarsnämnd och Rådet för dansarutbildning.

5 Skolverkets uppgifter
Styrdokument Vi sätter ramar och ger riktlinjer för hur utbildningen ska bedrivas Nationell skolutveckling Vi stödjer förskolor och skolor i deras utveckling för ökad måluppfyllelse Utvärdering Vi utvärderar verksamheterna genom fördjupade studier och analyser Uppföljning Vi följer upp verksamheternas förutsättningar, hur verksamheterna genomförs och hur resultaten utvecklas Lärarlegitimation Vi beslutar om legitimation för förskollärare och lärare

6 Vår vision Gränslös kunskap och lust att lära – Skolverket visar vägen

7 Vår verksamhetsidé Skolverket arbetar aktivt med bred och djup kunskap som grund, för kvalitet och likvärdighet i utbildningen. Skolverket ska genom engagemang, integritet och nytänkande ange tydliga mål och kunskapskrav ge stöd till utveckling i förskolor och skolor ta fram ny kunskap till nytta för våra målgrupper, och kommunicera för att förbättra.

8 Organisation

9 Hur styrs förskolan och skolan?
Ett målstyrt system med ett stort lokalt ansvar Huvudansvaret för verksamheterna ligger på kommunerna och på huvudmän för fristående förskolor och skolor.   Riksdag och regering anger de övergripande nationella målen i: skollagen läroplanerna skolförordningen, gymnasieförordningen och vuxenutbildningsförordningen kursplaner för grundskoleutbildningen ämnesplaner för de gymnasiegemensamma ämnena examensmål för gymnasieskolan Kursplan för utbildning i svenska för invandrarare Kursplanerna för grundskolan ligger inom ramen för läroplanen för grundskolan men det kanske ändå ska skrivas ut explicit.

10 Skolverkets utarbetar & fastställer
Kursplaner för grundsärskolan, sameskolan och specialskolan Kursplaner för kommunal vuxenutbildning och särskild utbildning för vuxna på grundläggande nivå Ämnesplaner för gymnasieskolan, gymnasiesärskolan samt kommunal vuxenutbildning och särskild utbildning för vuxna på gymnasial nivå (förutom gymnasiegemensamma ämnen) Kunskapskrav för alla skolformer (utom för gymnasiegemensamma ämnen och för sfi) Föreskrifter och Allmänna råd Huvudmännen har huvudansvaret och ska fördela resurser och organisera verksamheterna så att eleverna når de nationella målen. Utifrån detta kan sedan varje förskola, skola och fritidshem välja ett arbetssätt som passar dem. Arbetet följs upp i det systematiska kvalitetsarbetet.

11 Betygsskalan I grundsärskolan sätts betyg endast om eleven eller elevens vårdnadshavare begär det. F eller streck används inte i grundsärskolan, gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna. Nationella kunskapskrav finns för betygen E, C och A. De relaterar till målen under rubriken ämnets syfte i kursplanerna. De relaterar också till det centrala innehållet i respektive ämne. Kunskapskraven är formulerade som en sammanhållen text och uttrycker vad eleven gör och med vilken kvalitet. Oavsett betygssteg beskriver kunskapskraven ett brett kunskapsregister. Huvudprincipen är att det ska finnas med samma aspekter av kunskap på såväl E-, C- som A-nivån och att progressionen mellan betygen synliggörs i de begrepp som är markerade i texten. Kunskapskraven innehåller för varje nivå en fullständig beskrivning av vad som krävs. En elev som uppfyller lägsta godtagbara kunskapskrav i sin helhet får betyget E. Betyget C får en elev om kunskapskravet för C är uppfyllt i sin helhet och betyget A om kunskapskravet för A är uppfyllt i sin helhet. Om en elev inte når kunskapskravet för E, får eleven betyget F. Detta gäller dock inte i grundsärskolan, gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna där F och streck inte används. Streck När det saknas bedömningsunderlag för en elevs kunskaper på grund av mycket stor frånvaro ges ett streck istället för betyg, dock inte i grundsärskolan. Skolan måste kunna redovisa de åtgärder som vidtagits i samband med frånvaron. Till övervägande del Betygen D och B speglar en kunskapsutveckling på väg mot nästa steg. Exempelvis får en elev som uppfyller kunskapskravet för E och till övervägande del kunskapskravet för C, betyget D. Bedömningen av "till övervägande del" är strikt relaterad till innehållet i kunskapskraven och är en kvalificerad pedagogisk bedömning som måste göras individuellt för varje elev. Kunskapskrav på B- respektive D-nivå ska inte formuleras. Läs mer på - Sätts då underlag för bedömning saknas pga. elevens frånvaro

12 Förskolan Ny som skolform för barn från 1 år som inte går i skolan.
Förskola ges om det behövs för föräldrars förvärvsarbete eller studier eller barnets eget behov. Barn till arbetslösa och föräldralediga har rätt till 3 timmar per dag. Frivillig, allmän förskola från 3 år minst 525 timmar per år Ska ”stimulera barns utveckling och lärande samt erbjuda en trygg omsorg.” Förskolan ska lägga grunden för den första delen av det lärande som fortsätter resten av livet. Barnen ska erbjudas en god pedagogisk verksamhet. Förskolan ska vara rolig, trygg och lärorik för alla barn som går där. Barnen ska få möjlighet att lära sig saker genom att leka, skapa och utforska – på egen hand, i grupp och tillsammans med vuxna. Det är kommunen eller den som anordnar verksamheten som bestämmer hur mycket en plats i förskola ska kosta. I skollagen står att avgiften ska vara skälig, alltså rimligt hög. Från höstterminen det år barnet fyller 3 år och fram till skolstarten har man rätt till 525 avgiftsfria timmar per år. I dag använder alla kommuner ett system med maxtaxa. Maxtaxan innebär att ett tak sätts för hur hög avgiften får bli för olika familjer. Förskolan är en egen skolform och verksamheten omfattas av begreppen utbildning och undervisning. Undervisningen ska ske under ledning av förskollärare, men det kan också finnas annan personal för att främja barnens utveckling och lärande. Personalen planerar den pedagogiska verksamheten så att barnen får skapa, lära och utforska. Det gör man till exempel genom att leka, samarbeta, måla, snickra och sjunga. Att skapa trygghet för både barn och föräldrar är en viktig uppgift för förskolan. För varje förskoleenhet ska det finnas en förskolechef. Läs mer på

13 Förskoleklass Frivillig, avgiftsfri skolform för barn som är sex år.
Omfattar minst 525 timmar per läsår. Ska ”stimulera elevers utveckling och lärande och förbereda dem för fortsatt utbildning.” Kombinerar förskolans och skolans arbetssätt och metodik. Förskoleklassen är en frivillig skolform inom skolväsendet. Verksamheten omfattas av begreppen utbildning och undervisning på samma sätt som övriga skolformer. Förskoleklassen är obligatorisk för kommunerna sedan 1998 genom att alla sexåringar ska erbjudas plats under minst 525 timmar. Man kan också få börja i förskoleklass som 5-åring. Förskoleklassen ska fungera som en övergång mellan förskolan och den obligatoriska skolan. Förskoleklassen ska kombinera förskolans och skolans arbetssätt och metodik. Syftet är att den ska stimulera varje elevs utveckling och lärande och förbereda dem för fortsatt utbildning samt främja elevernas harmoniska utveckling. Lek och skapande ingår som väsentliga delar i verksamheten. Utbildningen ska utgå från en helhetssyn på eleven och elevens behov. Verksamheten pågår under ungefär tre timmar per dag. Resten av dagen är de flesta eleverna i fritidshem eller i pedagogisk omsorg. Det är kommunerna som ansvarar för att det finns förskoleklassverksamhet och att eleverna faktiskt erbjuds sådan verksamhet. Verksamhet som anordnas av fristående skolor är ett alternativ till den kommunala verksamheten. Förskoleklass kan också bedrivas av staten i anslutning till en sameskola eller specialskola. Det kostar ingenting att gå i förskoleklass. Verksamheten i förskoleklass omfattas av läroplanen för grundskolan, sameskolan respektive specialskolan. Läs mer på

14 Grundskola Skolplikten inträder det år barnet fyller sju år.
Skolplikten fullgörs i allmänhet i grundskolan. Grundskolan är 9-årig men skolplikten kan förlängas 1 år om eleven inte gått ut högsta årskursen. Grundskolan bedrivs med kommunal eller enskild huvudman. Skolplikten infaller det år man fyller 7 år men även sexåringar har rätt till plats i grundskolan om vårdnadshavarna vill. Om det finns särskilda skäl får skolplikten börja fullgöras det år barnet fyller 8 år. Detta avgörs av barnets hemkommun. Skolplikten upphör efter 9 år men om eleven inte gått ut högsta årskursen då förlängs skolplikten ett år, dock inte senare än då eleven fyllt 18 år. En elev har rätt att slutföra den högsta årskursen även om skolplikten upphört dessförinnan. Eleven har också rätt att efter skolplikten slutföra utbildningen under ytterligare två år. Grundskolor kan vara kommunala eller fristående. De flesta grundskolor i Sverige är kommunala och det vanligaste är att elever går i en kommunal skola nära hemmet. Varje grundskola har möjlighet att profilera sig, eller ha olika inriktningar, till exem­pel Montessori, engelska klasser eller kultur- och idrottsklasser. De fristående grundskolorna är öppna för alla och undervisningen ska motsvara den som ges i kommunala grundskolor. Fristående grundskolor har en annan huvudman (ägare) än kommunen. Huvudmannen kan vara ett bolag, en stiftelse eller en förening. De fristående grundskolorna är godkända och inspekteras av Statens skolinspektion. Läs mer på

15 Alternativ till grundskolan
Grundsärskola med träningsskola – en nioårig skolform för barn med utvecklingsstörning som har egen läroplan och egna kursplaner. Specialskolan – en tioårig skolform för barn som är döva, hörselskadade, dövblinda, synskadade eller har grav språkstörning som har en egen läroplan. Sameskolan – en sexårig skolform för barn till samer. Det finns även andra möjligheter att fullgöra sin skolplikt, t.ex. internationella skolor, särskilda ungdomshem och undervisning på sjukhus. Det finns även svenska utlandsskolor för vissa utlandssvenska barn och ungdomar. Grundsärskolan Grundsärskolan ska ge barn med utvecklingsstörning en utbildning som är anpassad till varje elevs förutsättningar och som så långt som möjligt motsvarar den som ges i grundskolan. Grundsärskolan omfattar utbildning i ämnen eller inom ämnesområden, eller en kombination av dessa. Utbildningen kan också omfatta ämnen enligt grundskolans kursplaner. Det ska göras en särskild utredning av hemkommunen för att se om barnet tillhör grundsärskolans målgrupp. Utbildningen är nioårig men samma regler om förlängning finns som för grundskolan. Inom grundsärskolan finns en särskild inriktning som kallas träningsskola. Träningsskolan är avsedd för elever som inte kan tillgodogöra sig hela eller delar av utbildningen i ämnen. Grundsärskolan kan bedrivas vid kommunala och fristående skolor. Det kan vara egna skolor, egna klasser eller elever som är integrerade i grundskoleklasser. Läs mer på Specialskolan Barn som på grund av sin funktionsnedsättning eller andra särskilda skäl inte kan gå i grundskolan eller grundsärskolan ska tas emot i specialskolan om de är dövblinda eller annars synskadade och har ytterligare funktionsnedsättning, är döva eller hörselskadade, eller har en grav språkstörning. Bedömningen av om ett barn ska gå i specialskolan görs av den statliga myndigheten Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM), som också är huvudman för specialskolan. Specialskolan följer i huvudsak grundskolans kursplaner men har vissa egna kursplaner, t.ex. i teckenspråk. För elever med utvecklingsstörning kan grundsärskolans kursplaner tillämpas. Specialskolan består av 10 årskurser men samma regler om förlängning finns som för grundskolan. Det finns fem regionskolor för hörsel samt riksskolor för övriga funktionsnedsättningar. Läs mer på Sameskolan Barn till samer får gå i sameskolan. Även andra barn får gå i sameskolan, om det finns särskilda skäl. Utbildningen i sameskolan består av årskurserna 1-6. Därefter går eleverna vidare till grundskolan där man kan få integrerad samisk undervisning. Grundskolans kursplaner gäller för sameskolan, men sameskolan har dessutom en kursplan i samiska. Om eleverna vill kan de läsa samiska som modersmål i grundskolan. Sameskolan har statligt huvudmannaskap. Huvudman är Sameskolstyrelsen. Läs mer på

16 Fritidshem Kompletterar skolan för elever i åldrarna 6-13 år.
Ska ”stimulera elevernas utveckling samt erbjuda dem en meningsfull fritid och rekreation.” ”…i den omfattning det behövs med hänsyn till föräldrarnas förvärvsarbete eller studier eller om eleven har ett eget behov.” Fritidshemmet tar emot elever under den del av dagen då de inte vistas i skolan och under loven. Fritidshemmets uppgift är att komplettera förskoleklassen och skolan och att möjliggöra för föräldrar att förena föräldraskap med förvärvsarbete eller studier. Enligt skollagen ska fritidshemmet stimulera elevers utveckling och lärande samt erbjuda dem en meningsfull fritid. Fritidshemmet har en viktig uppgift att främja allsidiga kontakter och social gemenskap. Fritidshemmet ska i tillämpliga delar följa läroplanen för grundskolan, sameskolan respektive specialskolan. Fritidshemmet kan bedrivas av kommuner, enskilda huvudmän eller staten i anslutning till en sameskola eller specialskola. Läs mer på

17 Gymnasieskolan Alla elever som avslutat grundskolan ska erbjudas en gymnasieutbildning av sin hemkommun. Rätten att påbörja en gymnasieutbildning gäller till eleven fyller 20 år. Gymnasieskolan är en avgiftsfri och frivillig skolform. När eleven har påbörjat gymnasieskolan innebär det att eleven accepterar att följa de bestämmelser som finns angående närvaro och att genomföra utbildningen Alla ungdomar i Sverige som har avslutat grundskolan har rätt till en treårig gymnasieutbildning under förutsättning att de har uppnått behörighet. För de som inte är behöriga finns fem introduktionsprogram. Gymnasieutbildningen ger en god grund för yrkesverksamhet, fortsatta studier, personlig utveckling och ett aktivt deltagande i samhällslivet. Läs mer om gymnasieutbildning på

18 Behörighetskrav Högskoleförberedande program Yrkesprogram
Godkända betyg i svenska el. svenska som andraspråk engelska Matematik nio andra grundskoleämnen, varav EK, HU, SA: geografi, religion, historia, samhällskunskap NV, TE: biologi, fysik, kemi ES: vilka ämnen som helst (färdighetsprov kan komplettera) Yrkesprogram Godkända betyg i svenska el. svenska som andraspråk engelska matematik fem andra grundskoleämnen Behörighetsreglerna för att få påbörja en gymnasieutbildning skiljer sig mellan yrkesprogram och högskoleförberedande program. För att komma in på ett nationellt program måste eleven ha godkänt i svenska eller svenska som andraspråk, engelska och matematik. Den som väljer att studera på ett yrkesprogram måste ha godkända betyg i ytterligare fem ämnen, det vill säga totalt åtta. För de högskoleförberedande programmen gäller godkända betyg i nio ämnen till, sammanlagt tolv. För ekonomi-, humanistiska- och samhällsvetenskapsprogrammen ska fyra av de nio övriga godkända ämnena vara geografi, historia, samhällskunskap och religionskunskap. För naturvetenskaps- och teknikprogrammen måste ska eleven ha godkänt i biologi, fysik och kemi. För estetiska programmet är de nio ämnena valfria - utöver svenska/svenska som andraspråk, engelska och matematik. Vissa utbildningar inom det estetiska området, spetsutbildningar och idrottsprogram, kan ha särskilda antagningskrav och ibland tester som komplement till betygen.

19 Utbildningar inom gymnasieskolan
Högskoleförberedande program Ekonomi Estetisk Humanistisk Naturvetenskap Samhällsvetenskap Teknik Introduktionsprogram Preparandutbildning Programinriktat individuellt val Yrkesintroduktion Individuellt alternativ Språkintroduktion Yrkesprogram/Lärlingsutbildning Barn- och fritid Bygg- och anläggning El- och energi Fordons- och transport Handels- och administration Hantverk Hotell- och turism Industriteknik Naturbruk Restaurang- och livsmedel VVS och fastighet Vård och omsorg Det finns 18 nationella program i gymnasieskolan, 12 yrkesprogram och 6 högskoleförberedande program. Programmen är treåriga men det finns också en vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år för elever som har gått teknikprogrammet eller har likvärdiga kunskaper. Efter ett yrkesprogram ska eleverna vara väl förberedda för yrkeslivet och utbildningen ska hålla hög kvalitet och leda till skicklighet i yrket. Det ska vara möjligt att direkt påbörja en yrkesbana efter utbildningen. Inom yrkesprogrammen är det möjligt att välja en gymnasial lärlingsutbildning där eleven genomför en större del av utbildningen på en eller flera arbetsplatser. För att stärka samarbetet mellan gymnasieskolan och arbetslivet finns nationella och lokala programråd för yrkesprogrammen. Alla elever på ett yrkesprogram har också möjlighet att uppnå grundläggande högskolebehörighet under gymnasieutbildningen men det kräver att eleven väljer de aktuella kurserna. Läs mer om lärlingsutbildning här De högskoleförberedande programmen ska förbereda eleverna för högskolestudier. Läs mer om programmen på Preparandutbildning ska ge eleven behörighet till ett visst nationellt program och är anpassad för en elev som är studiemotiverad och snabbt vill bli behörig. Den utformas för en enskild elev och ska pågå i högst ett år. Det ska också vara möjligt för en elev att göra mindre ämneskompletteringar för att bli antagen till ett nationellt program efter kort tid. En elev kan vara behörig till ett yrkesprogram men sakna behörighet till ett visst högskoleförberedande program. Programinriktat individuellt val ska leda till antagning på ett nationellt yrkesprogram. För att antas ska eleven ha godkända betyg i svenska eller svenska som andraspråk. Dessutom krävs godkända betyg i engelska eller matematik samt i minst fyra andra ämnen, eller godkända betyg i engelska och matematik samt i minst tre andra ämnen. Eleven kan följa flera kurser på ett nationellt program samtidigt som han eller hon läser de kurser som saknas för behörighet. Yrkesintroduktion vänder sig till ungdomar som saknar godkända betyg för behörighet till ett yrkesprogram. Eleverna ska få en yrkesinriktad utbildning som underlättar för dem att etablera sig på arbetsmarknaden eller som leder till studier på ett yrkesprogram. Individuellt alternativ förbereder elever till yrkesintroduktion, annan fortsatt utbildning eller till arbetsmarknaden. Utbildningen utformas för enskild elev och vänder sig till ungdomar som saknar behörighet till ett nationellt yrkesprogram. Språkintroduktion ska ge invandrarungdomar som nyligen anlänt till Sverige en utbildning i svenska för att de ska kunna gå vidare till gymnasieskolan eller annan utbildning. Läs mer om introduktionsprogrammen på

20 Nationellt beslutade avvikelser
Särskilda varianter Riksrekryterande utbildningar med eget examensmål Spetsutbildningar Yrkesdansarutbildningen Idrottsutbildning En särskild variant är en utbildning där hela eller del av en inriktning eller programfördjupning avviker från det nationella programmet. De här utbildningarna kan ha särskilda förkunskapskrav och får ställa upp särskilda behörighetskrav och använda antagningsprov för urval bland de sökande. Särskilda varianter inom det estetiska området ska ställa särskilda förkunskapskrav och använda kompletterande urvalsgrunder i form av prov. Särskilda varianter inom det estetiska området får bara finnas på högskoleförberedande program. Läs mer om särskilda varianter på Riksrekryterande utbildning innebär att elever kan söka från hela landet på samma villkor. Riksrekryterande utbildningar får finnas på yrkesprogram och inom estetisk spetsutbildning. Dessutom är utbildningar med egna examensmål riksrekryterande. En elev som vill söka en riksrekryterande utbildning ska söka via sin egen kommun. En skola kan bli riksrekryterande om det finns en nationell efterfrågan på de kunskaper som utbildningen ger och eller om det finns ett nationellt intresse av att kunna rekrytera elever från hela landet till en utbildning. Det finns också krav på god kvalitet och utbildningens kostnader. Läs mer om riksrekryterande utbildningar på Spetsutbildningar i gymnasieskolan är utbildningar som är tydligare profilerade och koncentrerade mot vissa specialområden än andra gymnasieprogram. De faller inom två kategorier: Försöksverksamheten med spetsutbildningarna i gymnasieskolan ska ge elever möjlighet att fördjupa och bredda sina kunskaper i matematik, naturvetenskap, samhällsvetenskap eller humaniora. En spetsutbildning ska också göra det möjligt för eleven att läsa kurser vid universitet eller högskola parallellt med sina gymnasiestudier. Totalt ingår 20 spetsutbildningar i försöksverksamheten fram till Elever har rätt att söka till valfri spetsutbildning. Estetisk spetsutbildning är ingen försöksverksamhet utan är en riksrekryterande utbildning inom det estetiska programmet.  Läs mer om spetsutbildningar på Yrkesdansarutbildningen ska erbjuda eleverna en yrkesutbildning i klassisk balett eller modern nutida dans. Målet är att eleverna ska bli anställningsbara på nationella och internationella dans- och balettscener. Utbildningen ges av Kungliga Svenska Balettskolan i Stockholm med Stockholms stad som huvudman. Läs mer om yrkesdansarutbildningen på Det finns två sorters nationellt kvalitetssäkrade idrottsutbildningar, riksidrottsgymnasier och nationellt godkända idrottsutbildningar. Riksidrottsgymnasier, RIG, är riksrekryterande, det vill säga elever från hela landet kan söka till dem. Skolverket beslutar om dessa efter förslag från Sveriges Riksidrottsförbund. Nationellt godkända idrottsutbildningar, NIU, är utbildningar som Skolverket beslutar om efter det att ett specialidrottsförbund har tillstyrkt ansökan. Utbildningarna har tydlig elitidrottskaraktär. Därför får endast RIG och NIU använda ämnet specialidrott. Specialidrott får ingå med 200 poäng i programfördjupningen och 200 poäng i det individuella valet. Ämnet får dessutom läsas som utökat program med 300 poäng. Elever som går de här utbildningarna kan alltså få läsa 700 poäng specialidrott. Läs mer om idrottsutbildningar på

21 Gymnasieskolans struktur
Inriktning Gymnasie-gemensamma ämnen Program-fördjupning Gymnasiearbete Program-gemensamma ämnen Individuellt val De gymnasiegemensamma ämnena är ämnen som alla gymnasieelever läser. De gymnasiegemensamma ämnena varierar i omfattning mellan de olika programmen. I den nya gymnasieskolan finnas nio åtta gymnasiegemensamma ämnen: engelska, historia, idrott och hälsa, matematik, naturkunskap, religionskunskap, samhällskunskap och svenska/svenska som andraspråk. Varje program innehåller också ett antal programgemensamma ämnen, programfördjupning, inriktningskurser och individuellt val. Programgemensamma ämnen är ämnen som alla elever på ett specifikt program läser. De ger programmet dess prägel. Inriktningar finns på alla program utom vård- och omsorgsprogrammet. En inriktning är ett område som eleven väljer inom ett program. Programfördjupning är kurser som ska leda fram till de olika yrkena på yrkesprogrammen. Inom det individuella valet på yrkesprogrammen ska skolan erbjuda kurser som krävs för grundläggande högskolebehörighet. Estetiska kurser och kurser i idrott och hälsa ska alltid erbjudas på samtliga program. Dessutom ska de nationella programmen innehålla ett gymnasiearbete som sammanfattar utbildningen på programmet. Gymnasiearbetet måste vara godkänt för att eleven ska få examen. Grundläggande behörighet Grundläggande behörighet till universitets­ och högskolestudier har en elev som i sitt slutbetyg från nationellt eller specialutformat program har lägst betyget Godkänt på kurser som omfattar minst 90 % av de gymnasiepoäng som krävs för fullständigt program, det vill säga poäng. Gymnasieexamen För elever som har ett godkänt gymnasiearbete samt i övrigt har minst gymnasieprogram varav minst med godkända betyg ska en gymnasieexamen utfärdas antingen i form av en yrkesexamen eller en högskoleförberedande examen. För de olika examina finns kompletterande bestämmelser om kurser där eleven måste ha ett godkänt betyg.

22 Alternativ till gymnasieskolan
Gymnasiesärskolan – en skolform för ungdomar med utvecklingsstörning som har egen läroplan och egna kursplaner Internationella skolor IB-utbildning Distansundervisning på gymnasial nivå i Torsås Särskilda ungdomshem (statlig) (Svenska skolor i utlandet) Gymnasiesärskolan omfattar nio nationella program. Gemensamt för alla programmen är nio ämnen. Därutöver finns ämnen som ger programmet dess karaktär, individuellt val samt ett gymnasiesärskolearbete. Läs mer om gymnasiesärskolan på

23 Vuxenutbildning Kommunal vuxenutbildning på grundläggande och gymnasial nivå. Särskild utbildning för vuxna på grundläggande och gymnasial nivå. Utbildning i svenska för invandrare (SFI). Individer med en yrkesexamen från gymnasieskolan har i vissa fall rätt att läsa på kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå i syfte att nå grundläggande högskolebehörighet. Inom skolväsendet finns tre skolformer; komvux, särvux och sfi. Annan vuxenutbildning som regleras i skollagen och/eller förordningen om vuxenutbildning är kriminalvården, enskilda utbildningsanordnare som är godkända för betygsrätt inom vuxenutbildning samt folkhögskolor som anordnar utbildning motsvarande sfi. Det utbildningspolitiska målet för verksamhetsområdet vuxnas lärande Ge alla vuxna möjlighet att utvidga sina kunskaper och utveckla sin kompetens i syfte att främja personlig utveckling, demokrati, jämställdhet, ekonomisk tillväxt, sysselsättning och rättvis fördelning. Läs mer om vuxenutbildningen på

24 Vuxenutbildning Utgångspunkten för utbildningen ska vara den enskildes behov och förutsättningar De som fått minst utbildning ska prioriteras Kursutformad Individuell studieplan för varje elev Av skollagen framgår att utgångspunkten för utbildningen ska vara den enskildes behov och förutsättningar, de som fått minst utbildning ska priorieras. Utbildningen består av kurser och varje elev ska ha en individuell studieplan. Planen ska innehålla uppgifter om den enskildes utbildningsmål och planerad omfattning av studierna. Rektorn ansvarar för att en individuell studieplan upprättas för varje elev. Omfattningen av studierna ska anges i verksamhetspoäng när det gäller kommunal vuxenutbildning och särskild utbildning för vuxna. Om utbildningsmålet för en elev i kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå är en gymnasieexamen, ska det i planen anges vilket program inom gymnasieskolan som utbildningen huvudsakligen motsvarar. Vidare ska i förekommande fall målen för individuella kurser framgå av planen. Den individuella studieplanen ska utarbetas i samverkan med eleven. Eleven ska i samband med utarbetandet erbjudas studie- och yrkesvägledning. I vägledningen ska det ingå information om möjligheter till fortsatta studier, arbetslivets kompetens- och rekryteringsbehov samt studieekonomiska förutsättningar. Planen ska upprättas i nära anslutning till antagningen och ska vid behov revideras. Urval Kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå Vuxna som saknar kunskaper motsvarande grundskolans har i normalfallet rätt att delta i kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå om de önskar det. Kommunerna ska verka för att de som har rätt till utbildningen ska delta. Inget urval är aktuellt. Kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå Om det finns fler sökande än platser till kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå får ett urval ske. Vid detta urval ska företräde, i den ordning som anges nedan, ges till en sökande som har kort tidigare utbildning och som önskar fullfölja studier som den sökande har påbörjat enligt en upprättad individuell studieplan, behöver utbildningen för att komplettera ett reducerat program eller för annan behörighetskomplettering, eller behöver utbildningen för pågående yrkesverksamhet eller planerat yrkesval. Något urval ska inte göras i fråga om sådan kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå som en sökande har rätt att delta i enligt 20 kap. 19 § skollagen (2010:800). Särskild utbildning för vuxna på grundläggande nivå Vuxna som saknar kunskaper motsvarande grundsärskolans har i normalfallet rätt att delta i särskild utbildning för vuxna på grundläggande nivå om de önskar det. Kommunerna ska verka för att de som har rätt till utbildningen ska delta. Inget urval är aktuellt. Särskild utbildning för vuxna på gymnasial nivå Om samtliga behöriga sökande till särskild utbildning för vuxna på gymnasial nivå inte kan antas till sådan utbildning, ska ett urval göras. Vid detta urval ska företräde, i den ordning som anges nedan, ges till en sökande som har kort tidigare utbildning och som inte tidigare har deltagit i motsvarande utbildning, önskar fullfölja studier som den sökande har påbörjat inom gymnasiesärskolan, eller Första stycket 3 gäller även om den sökande har avslutat studierna inom gymnasiesärskolan, men utan att få gymnasiesärskolebevis.