Fallbeskrivning Karin 63 år Karin fick diagnosen frontallobsdemens för 3 år sedan. Hon har varit journalist vid en av lokaltidningarna. Karin trivdes mycket bra med sitt arbete och har varit en glad, drivande och engagerade kvinna. Sista året innan pension så var Karin sjukskriven till stor del. Det hände flertalet gånger att hon uteblev från jobbet, skrev osammanhängande texter och under möten så kunde Karin säga att det här vill jag inte jobba med och sedan gick hon bara. När kollegorna frågade Karin hur hon mådde så sa hon att allt var bra. På fritiden hade Karin varit en duktig konstnär som gjorde uppskattade alster av lera. Hon kunde nu ge bort halvfärdiga alster som hon slog in i papper. Karin fick en stor passion för tårtor. Under en period så kom hon hem med tårtor dagligen. Maken var bekymrad, han ville inte lämna Karin ensam så han gav upp alla sina intressen och slutade att arbeta för att vårda Karin. Hemförhållandena blev ohållbara och Karin var på dagverksamhet och korttids under en period. Det fungerade inte så länge eftersom maken blev allt tröttare och rådlös när Karin vistades hemma. Karin har nu flyttat till särskilt boende där ni arbetar.

Aktuellt tillstånd Karin har nu bott hos er i fyra månader och maken är mycket bekymrad och ledsen. Mest av allt tärs hans krafter av att tvingas se hustrun successivt förändras från att ha varit en självständig och intellektuell kvinna till att bli alltmer emotionellt förändrad och rastlös. Hennes humörsvängningar, asociala och ibland hämningslösa beteende är svåra att hantera för såväl henne själv, närstående, medboende som för personal. Maken besöker Karin flera gånger i veckan. Deras barn träffade ni i samband med inflyttningen. Därefter ingen kontakt från dem. Karin är ofta rastlös och vandrar mycket. Karin hamnar lätt i ”samma” fraser och ger ofta sårande kommenterar till andra boende och personal. Hon stoppar munnen full med mat vid måltiderna och äter mycket snabbt för att sedan gå iväg. Hur hanterar ni denna situation här och nu? Vad kan du/ni göra för att det ska fungera bättre för Karin, maken/barnen och personalen framöver?

Vad göra? Ex på åtgärder Kontaktpersonens roll Levnadsberättelsen Genomförandeplan Dokumentera Ligga steget före Avleda ex penna / vissla Ta tillvara på fysiska förmågorna Ledsagare Kontakt med distrikt sköterska – hur var det hemma? Dagverksamhet tips på lämpliga aktiviteter Tydlighet / klara besked Tålamod Planering och placering kring måltiden Gemensamma aktiviteter Fysiska miljön

Fallbeskrivning Arne 78 år Arne fick diagnosen Lewy body demens för 3 år sedan. Förutom demenssjukdomen fick Arne en hjärtinfarkt 2006 med efterföljande hjärtsvikt. Han har även värk efter en ryggskada från sin yrkesverksamma tid som byggnadsarbetare. Hans hörsel är nedsatt p.g.a bullerskada. Han har levt tillsammans med sin älskade hustru Britt i snart 60 år. De fick inga barn tillsammans. Deras hund Totte är en viktig familjemedlem och de har tillbringat stor del av sin tid i stugan vid havet.

Aktuellt tillstånd Arne bor nu i särskilt boende där ni arbetar sedan 4 månader. Britt besöker honom dagligen och är till synes en frisk kvinna. Personalen upplever att frun har ”svårt att hantera” Arnes demenssjukdom. Det gäller både hans kognitiva och fysiska förmågor som varierar mycket över dygnet. Personalen tycker att frun rättar Arne och poängterar när han inte klarar av det som hon förväntar sig av honom. Arne har återkommande synhallucinationer då han ofta berättar om pingvinliknade figurer som finns runt omkring honom och att de kommer ut från väggarna. Frun säger att hon inte förstår varför Arne inte får mediciner för sina hallucinationer. Arne har en framåt lutad kroppshållning och går med rullator. När han ska sätta sig är det ofta bredvid stolen vilket leder till att han hamnar på golvet. Arnes hjälp (ADL) behov varierar över dygnet och från dag till dag. Han har även entonigt röstläge och är mimiklös med utslätade ansiktsdrag.

Forts. Arne 78 år Personalen vet inte hur det ska bemöta och förhålla sig till Arne när han pratar om pingvinerna som finns nära honom och följer efter honom. Personal gruppen är inte heller eniga om hur de ska bemöta och förhålla sig till frun eftersom de upplever att Arne blir stressad och orolig efter hon varit där. De upplever att Britt inte förstår Arnes sjukdom och hans bästa. Vad göra? Hur hantera Arnes Synhallucinationer? Fallrisk? Oro? Hur bör personalen bemöta och förhålla sig till Arnes fru och vad göra?

Vad göra? Ex på åtgärd Visa respekt – lyssna på Arne Ligg steget före Guida Arne – visa konkret – kroppsspråket Tålamod Närstående samtal – Kp? Läkare? SSk? Fysiska miljön Genomförandeplan Levnadsberättelsen 24h Dokumentera Bedömning av Arnes förmågor (Arbetsterapeut)

Fallbeskrivning Svea 82 år Svea har Alzheimers sjukdom. Hon fick sin diagnos för 2 år sedan. Förutom demenssjukdomen så har Svea hjärtsvikt och osteoporos. Svea bor ensam i sin lägenhet sedan maken dog för 5 år sedan. Hon har en son här i Umeå och en dotter i Stockholm. De har en god relation till varandra och till hemtjänstpersonalen. Barnen tycker att det känns bra att hon får hjälp och tillsyn av er. Svea får hjälp med inköp, delaktighet i städ och tvätt, stöd vid lunch och middag, medicin, dusch 2gg/v. Hon går på dagverksamhet 2gg/v. I 2 år har Svea haft hemtjänst och det har fungerat bra fram tills nyligen då hon vid några tillfällen bestämt avsagt sej hjälp med dusch. Hon säjer att någon obehörig varit inne och tagit hennes plånbok. Svea har då höjt rösten och markerat med handen. Flera gånger har hon även avböjt hjälp vid lunchen med motiveringen: Jag har alldeles nyss ätit. Sätt dej här en stund så får vi prata istället. Vad tror ni den förändrade situationen kan bero på? Vad kan ni göra för att det ska fungera bättre?

Vad kan den förändrade situationen bero på? Ex på åtgärder Försämrad i sin sjukdom Hjärtsvikt – andning, bensvullnad, andfåddhet, Magen – Funkar den, Urinvägar - Uvi ?Luktar urinen, Inkontinens? Sommartider – ny personal/KP, Obehöriga – kolla m anhöriga Tänderna u.a? Läkemedel – ändringar? Smärta – fråga, iaktta Sömn – fråga upp Depression – Fråga hur det känns Allmäntillstånd – blek, trött, vikt Bemötandet – besviken, misstänksam

Vad gör vi nu? Ex på åtgärder KP – anhöriga Kommunikation Dokumentation Dsk – hälsan - Lm Tänk 24h Utökad dagverksamhet? Genomförandeplan Träff med berörda Hur ”riggar” vi nu TES

Matsituationen Ex på åtgärder Tidpunkt Sitt ned – bygg förtroende Vägning 1gg/mån Titta i diskbänken/diskstället Ta ut soppåsen dagligen Titta efter smulor, i sopor Gör en plan tills m anhöriga Vad tycker hon om. Får hon välja? Dokumentera hur det går - När det funkar.... När det inte funkar.... Dela med dej av dina knep

Hur ska vi få duscha Svea? Ex på åtgärder Är oron befogad? Är hon bestulen? Vilka kommer in –Ta på allvar Bemötandet – vad ger henne trygghet? Minimera antalet personal Identifiera vad som funkar/inte funkar, dokumentera Tidpunkt, man/kvinna, temperatur Skäms pga inkontinens? – ledtrådar i smutstvätten - dsk Duschar hon själv – verkar hon fräsch? Ledtrådar – blöta handdukar, rena kläder Analysera lyckanden/misslyckanden Gömmer hon saker? Låsa in börsen? KP – anhörigkontakt – Kommunicera!

Fallbeskrivning Svea 84 år Svea har Alzheimers sjukdom. Hon fick sin diagnos för 6 år sedan. Förutom demenssjukdomen så har Svea hjärtsvikt och osteoporos. Svea bor i särskilt boende sedan maken dog för 5 år sedan och har verkat trivas i äldreboendet. Hon har en dotter här i Umeå och en son i Stockholm. Er relation är god. Svea behöver i stort sett hjälp med all ADL. Allt har fungerat bra fram tills nyligen då hon ffa börjat värja sej vid hjälp med dusch. Hon vill numera ofta inte stiga ur sängen på morgonen. Ibland ropar hon och slår mot dej när du ska hjälpa henne upp. Har varit mer orolig på sista tiden och häromdagen ramlade hon över sin rollator inne på sitt rum, men lyckades själv ta sej upp efter fallet. Svea äter också sämre på sista tiden och ser blek och allvarsam ut. Vad tror ni den förändrade situationen kan bero på? Vad kan ni göra för att det ska fungera bättre?

Fallbeskrivning Svea Svea är en 79-årig dam som har bott på Grisbacka i lägenhet hela sitt vuxna liv. Svea gifte sig med Bertil och de fick 3 barn tillsammans: Birgitta bor i Umeå, Kent i Stockholm och lille Mats förolyckades när han var 4 år. Svea är yngst av 6 syskon och uppväxt på en bondgård i Stöcke. Hennes intressen är handarbete, musik, mode och kläder. Hon har arbetat som kokerska. Svea fick diagnosen Alzheimerssjukdom för 3 år sedan och har nu MMT 19/30. Förutom sin demenssjukdom så har Svea även hjärtsvikt, osteoporos och glaukom. Sveas resurser Svea går självständigt med rollator. Vill vara självständig och delaktig i vardagen. Svea hjälper gärna andra. Klara ADL med hjälp av handräckning. Svea tycker om att sjunga, samtala och vill gärna ha tät kontakt med barnen.

Aktuellt: Svea har varit mer orolig på sista tiden och häromdagen ramlade hon över sin rollator. Det händer också att hon inte vill stiga upp på morgonen. Äter sämre ser blek och allvarsam ut. Allt har fungerat bra fram till nyligen då hon börjat att värja sig och ropa i samband med ADL, framförallt vid dusch. Svea avvisar hjälpen med motiveringen: - Jag klarar mig själv. Barnen uttrycker oro för sin mamma. Korttids Maken sköter om Svea i hemmet. Svea åker färdtjänsttaxi till dagverksamhet tisdagar och torsdagar, samt vistas på korttids hos er var tredje vecka för att avlasta maken. Hemtjänsten hjälper Svea med dusch måndag och fredag. Distriktssköterska kommer hem till Sveas och delar hennes dosett varannan vecka. Särskilt boende Maken död. Svea klarar då inte längre att bo kvar i lägenheten. Barnen kontaktar Äo konsulenten. Så småningom beviljas Svea särskilt boende och flyttar till, er arbetsplats.

Svea ut två perspektiv Ex På team/nätverk Teamet Kortids Kp – Omvårdnads personal – Närstående - Rehabassistent – Sjuksköterska Arbetsterapeut - Sjukgymnast – Enhetschef Doktorn Specialist doktor Tandläkaren Fotvård Socialt nätverk – vänner/släktingar Ordinärt boende Maken – närstående Barnen Socialt nätverk Äldreomsorgskonsulent Kontaktpersonen /Hemtjänstens personal – Enhetschef Nattpatrullen - Enhetschef Distrikt Sjuksköterskan Distrikt Arbetsterapeut Distrikt Sjukgymnast Distrikt läkare Kp/Dagverksamhet personal - Enhetschef Kp/Korttids personal Sjuksköterska Arbetsterapeut Sjukgymnast Läkare Enhetschef Specialist läkare/ögonkliniken Fotvård Tandläkare Färdtjänst