Kommunala utvecklingstrender 1970: För lite demokrati och för svag politisk styrning * sektorsuppbyggnad/planering * decentralisering * partivitalisering 1980: För lite effektivitet och för mycket detaljstyrning * nytt ledarskap * effektivitet/målstyrning * avreglering

Kommunala utvecklingstrender 1990: För mycket politik och för stor offentlig sektor * valfrihet/marknadisering/privatisering * kvalitetsutveckling * samordning/samverkan * brukarinflytande/ansvar 2000: För lite demokrati och för svag samverkan * demokratipolitik/medborgardialog * samverkan sektorer * partnerskap och nätverk * regionalisering 2006: Ny privatiseringsvåg?? Den första privatiseringsvågen

Kokbok för en framgångsrik offentlig verksamhet enligt privatiseringsskolan (NPM) (Montin 2007) Nedtoning av behovet av samhällsplanering och sociala reformer till förmån för offentliga kostnadsminskningar Offentliga organisationer bör disaggregeras, dvs. att verk-samheten bryts upp i olika beståndsdelar (beställare/ut-förare, privata/offentliga aktörer, köpare/säljare) – intern konkurrens utvecklas för att möjliggöra extern konkurrens.

Kokbok för en framgångsrik offentlig verksamhet enligt privatiseringsskolan (NPM) (Montin 2007) En förskjutning sker från politik till ledarskap – en avpolitisering där antalet politiker och nämnder minskas och där cheferna blir ledare eller coach. Förskjutning från processkontroll till efterkontroll – traditionell regel/budgetstyrning ersätts med efterkontroller såsom produktivitets/effektivitetsmätning, kvalitetskontroll och utvärdering.

Kokbok för en framgångsrik offentlig verksamhet enligt privatiseringsskolan (NPM) (Montin 2007) Betoning av medborgarnas individuella rättigheter – medborgarnas individuella rätt att välja mellan olika serviceproducenter Den bärande principen är att marknad och konkurrens leder till ökad effektivitet och kvalitet och att enskilda aktörer är rationella i betydelsen att de i första hand ser till sitt egenintresse (Montin 2007, s. 119)

Förekomst av NPM i kommunerna (Montin 2007) 1990-talet: Ny kommunallag från 1991… Minst 200 kommuner införde s.k. intraprenader, interna resultatenheter Snabb expansion av antalet kommunala bolag (cirka 1.500 bolag idag)

Förekomst av NPM i kommunerna (Montin 2007) Icke-kommunal förskola 1991: 5% 2000: 13% 2005: 16% Friskolor (antal elever) Grundskolor Gy-skolor 1995: 20.200 2.500 2006: 76.100 47.400

Förekomst av NPM i kommunerna (Montin 2007) Hemtjänst i privat regi 2000: 7% 2005: 10% Kommunernas köp av vård/omsorg av privata företag: 1996: 6,8% av totala driftskostnader 2005: 12,4% Privatiseringsboom under 1990-talet – viss avmattning under 2000-talet

Behovet av ett offentligt etos (Lundquist 1998) Lundquist beskriver utvecklingen av den offentliga sektorn i termer av ett ekonomismens herravälde samtidigt som demokrativärden och rättssäkerhetsvärden trängts tillbaka Behov av att formulera ett tydliggjort förhållningssätt rörande det som kan kallas ”i det offentligas intresse” Tre exempel

Behovet av ett offentligt etos Exempel Socialtjänstens…verksamhet ”skall bygga på respekt för människors självbestämmande och integritet” (Socialtjänstlagen) Det offentliga skolväsendet vilar på demokratins grund…och slår fast att verksamheten skall utformas i överens-stämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och innefattar aktningen för varje människas egenvärde (Skollagen)

Behovet av ett offentligt etos Exempel ”Det är viktigt att det inom myndigheterna finns en levande insikt om att medborgarna är deras uppdragstagare, att de finansieras med allmänna medel, att de är redovisnings-skyldiga inför det allmänna och att de är skyldiga att behandla alla medborgare lika. Allmänintresset skall vara styrande” (Förvaltningspolitiska kommissionen 1997)

Vårt offentliga etos - två delar Demokrativärden Ekonomivärden Politisk demokrati Rättssäkerhet Offentlig etik Funktionell rationalitet Kostnadseffektivitet Produktivitet Samtliga dessa värden måste beaktas samtidigt i alla yttringar av den offentliga verksamheten Ekonomivärdena har dock givits en dominerande ställning i dagspolitiken

Demokrativärden Politisk demokrati Substanskrav Processkrav Folkets val & vilja Allmänna val Politikernas vilja Medborgardeltagande Lagens krav Öppenhet Fri- och rättigheter

Demokrativärden Rättssäkerhet Relationen mellan det offentliga/myndigheten och de enskilda medborgarna som utgår från lagstiftning och legala principer, bl.a: * förutsägbarhet * likabehandling * överklagbarhet * insynsmöjligheter/offentlighet ’the rule of law’ snarare än ’the rule of men’

Demokrativärden Offentlig etik Fokus mot beteendemönster och handlingar i den offentliga organisationen, t.ex.: * sakområdesetik (sjukvård, skola, socialtjänst) * att följa lagen, ej skada annan * tjänstemannens/politikerns pålitlighet, rättskänsla, professionell heder, integritet, civilkurage

I det offentligas intresse?? Om behovet av att utveckla en principiell hållning om vad som är i det offentligas intresse. En sammanvägning av samtliga tre delar i vårt demokratiska etos – politisk demokrati, rättssäkerhet och etik: * När HEM bedriver nykterhetskontroll (Rs+Etik) * Sekretessbelagda chefstillsättningar (Pd+Rs) * Privatisering av gruppbostäder inom handikapp- omsorgen (Etik)