Socialpedagogisk handling – i teori och praktik (Molin & Bolin, red Socialpedagogisk handling – i teori och praktik (Molin & Bolin, red.) http://hv.diva-portal.org (Fulltext) Inledning: Den socialpedagogiska handlingsdimensionen – centrala begrepp Martin Molin & Anette Bolin Kap 1: Framväxten av ett socialpedagogiskt delaktighetsbegrepp Martin Molin Kap 2: Möjligheternas horisont – om socialpedagogik, förändring och framtid Linnéa Åberg Kap 3: Socialt arbete i förskolan – hur kan socialpedagogisk kompetens bidra till kollektiva lärprocesser i förskolan? Helena Kjellgren Tandoc & Daniel Olof Wiedel Kap 4: Socialpedagogiska handlingar och erkännande inom en kristen idéburen organisation Helene Carlander & Lars A Svensson Kap 5: Empowerment och företrädarskap i Projektet REVANSCH Birger Söderqvist Kap 6: Existentiella dimensioner i socialt välfärdsarbete med äldre människor Magnus Broström Kap 7: Normkritiska samtal som metod – fyra utmaningar och hur de kan hanteras Annika Theodorsson Epilog Socialpedagogisk handling – Förutsättningar, utmaningar och möjligheter Anette Bolin & Martin Molin

Socialpedagogisk handling – i teori och praktik (Molin & Bolin, red Socialpedagogisk handling – i teori och praktik (Molin & Bolin, red.) http://hv.diva-portal.org (Fulltext)

Bakgrund Socialpedagogiskt semianrium Syftet med antologin – att beskriva och diskutera vad som kännetecknar socialpedagogisk handling i teori och praktik Socialpedagogik som ett funktionellt system (Hämäläinen 2012) Arbetsintegrerat lärande (AIL)

Inledning – Den socialpedagogiska handlingsdimensionen Se – Förstå – Handla “The basic idea of social pedagogy is to promote people’s social functioning, inclusion, participation, social identity and social competence as members of society. Its particular terms of reference apply to the problems people have in integration and life management in different phases of the lifespan” (Böhnisch 1997 citerad i Hämäläinen 2003, s 76). ”actions that is informed” (Freire 1972)

Kapitel 1 – Framväxten av ett socialpedagogiskt delaktighetsbegrepp (Martin Molin) Delaktighetsbegreppets framväxt Delaktighet i ideologi och teori Exempel på några vanliga användningar Delaktighet som ett handlingsteoretiskt begrepp Vad kännetecknar ett socialpedagogiskt delaktighetsbegrepp?

Kapitel 2 Möjligheternas horisont – om socialpedagogik, förändring och framtid (Linnéa Åberg)

Behandlare: Om vi skulle titta på en skala från ett till tio Behandlare: Om vi skulle titta på en skala från ett till tio. Var någonstans på den här skalan skulle du sätta in hur viktigt skolan är? Om du skulle ge det en siffra. Ungdom: Någonstans mellan fem och sex. Jag tänker att om jag ska kunna få bo själv liksom, då är det viktigt Behandlare: Så skolan skulle kunna vara en viktig del i idén om att kunna bo själv….Du tänker mycket strategiskt och smart så. Att skolan skulle kunna hjälpa dig på vägen mot dina stora mål, att kunna stå på egna ben som sagt var…. Om vi skulle ta samma skala men vi skulle titta på din förmåga. Hur pass säker känner du dig på att lyckas med skolan. Ett är inte alls säker och tio är att du kommer att lyckas med skolan Ungdom: en fyra kanske Behandlare: Vad är det som gör att du inte säger en etta eller en två? Ungdom: Men ibland har det varit kul i skolan, då har det gått bra Behandlare: Du har stunder där du har lyckats…. Vad tänker du att du behöver för att ta det där klivet från en fyra till en femma (Hämtat från en inspelad scen avsedd för att åskådliggöra motiverande samtal (MI) som metod )https://www.youtube.com/watch?v=39BfdGxCRkE

Hur framträder en eskatologisk framtid i flera metoder som återfinns i det socialpedagogiska arbetet? Ett försök att begreppsliggöra generella arbetssätt som socialpedagogen ofta använder sig av utifrån sin arbetsuppgift att motivera för och stödja förändringsprocesser för individer och grupper,- att finna handlingar att ta sig ifrån en utsatt situation.

Kritiskt granska metoder som används för att främja förändring utifrån tre aspekter: 1. Genom att se på ansvarsbetoningen i metoderna 2. Aktiveringspolitikens villkor– ”att uppvisa progression” 3. Med en teoretiskt utgångspunkt i ”dubbel stimulering” granska metodernas möjlighet att generera handling att nå förändring för individen/gruppen/omkringliggande samhället

Kapitel 6 Existentiella dimensioner i socialpedagogiskt välfärdsarbete med äldre människor (Magnus Broström)

”Alltså som jag sa, den här cancern – och också för all del den här värken jag hade några veckor, det gjorde ju att jag började ställa mig existentiella frågor. Vad i hela friden håller på att hända med mig? Och nu kanske det ändå börjar ta slut och då är det klart att då vill man ju ha någon att prata med om det här, självfallet, så är det ju förstås. Så visst måste jag säga när det uppkommer hälsobekymmer då, vad det då kan vara, mer generellt, så behöver man ju någon att prata med. Helst någon anhörig då, det är väl inget fel att prata med sjukvårdpersonal, kuratorer och så, men det är ju ändå bland människor som känner mig som, som det betyder mest givetvis” (Jens, 72 år).

Frågan som fokuseras i detta kapitel är: Vilka gerontologiska och socialpedagogiska kunskaper behöver blivande socialpedagoger för att skapa förutsättningar för existentiella samtal i vardagen med äldre människor?

Det gäller på sätt och vis att åstadkomma utrymme i vardagen för både äldre människor och omsorgspersonal att våga sätt ord på sina funderingar och känslor när så behövs.

Tre seminarier Martin I105 Linnéa J105 Magnus J113