Välkomna till Ungoteket! Dagens tema: Idrottsföreningen Här hittar du anteckningar och stödord till varje sida!

Det här materialet är framtaget av:

Så funkar svensk idrott! Övning 1: Så funkar svensk idrott! När du visar den här bilden kan ni genomföra övningen ”Så funkar svensk idrott”. Då får deltagarna fundera på egen hand innan du med hjälp av nästa bild förklarar hur det hänger ihop.

Så funkar svensk idrott Riksidrottsförbundet (RF) Distriktsorienteringsförbund (SDF) Specialidrottsförbund (SF) Distriktsidrottsförbund (DF) Startar du presentationen kan du klicka fram en organisation i taget. Det går givetvis att förklara i en annan ordning, t.ex. genom att börja med att berätta om idrottsföreningen och ha den överst, för att sedan förklara relationerna till de andra organisationerna. Här följer en kort beskrivning om varje organisation: Riksidrottsförbundet (RF) är svensk idrotts paraplyorganisation. Deras uppgift är att stödja, leda och företräda idrotten.  Specialidrottsförbund (SF). Alla idrottsföreningar är samlade i ett SF. Exempel på SF: Svenska Orienteringsförbundet, Svenska Ridsportförbundet, Svenska Simförbundet) I Sverige finns det 71 olika SF som är medlemmar i Riksidrottsförbundet. Tillsammans organiserar SF:en 250 olika idrotter (en del SF innefattar flera idrotter, t.ex. Parasportförbundet och Svenska skidförbundet). Idrottsföreningen (T.ex. Ryda SK, OK Ravinen, OK Landehof, Stora Tuna OK osv…). I idrottsföreningarna finns varje enskild medlem. Hela den svenska idrottsrörelsen är uppbyggd av idrottsföreningarna. För att kunna stötta RF på lokal nivå finns det i alla distrikt ett distriktsidrottsförbund (DF). Exempel på DF: Västra Götalands Idrottsförbund, Skånesidrotten och Upplands Idrottsförbund. DF:en stöttar alla idrotter och informerar om vad som beslutas på riksnivå. Även specialidrottsförbunden har lokal förankring genom sina specialidrottsdistriksförbund (SDF). Exempel på SDF: Västergötlands Orienteringsförbund, Stockholms friidrottsförbund och Dalarnas Skidförbund) Liksom distriktsidrottsförbunden (DF) stöttar SDF:en idrottsföreningarna på lokal nivå. Längs med idrotten finns SISU Idrottsutbildarna som är ett studieförbund. SISU:s uppgift är att stötta och utbilda idrotten. Idrottsförening (IF)

Hur många SF har vi i Sverige? Hur många medlemmar finns det i Svensk idrott? Hur många ideella ledare finns det? Hur många idrottsföreningar tror du att det finns i Sverige? Hur många idrotter tror du att det finns? Hur många orienteringsföreningar finns det i Västergötland? 71 3,1 miljoner 650 000 20 000 föreningar 250 idrotter 53 föreningar Låt deltagarna få gissa svaren på frågorna. Kanske sitter de i grupper som kan gissa och ”tävla” mot varandra. SF=71 st. Detta har de förmodligen uppfattat om du berättade det under förra bilden. Medlemmar: ca. 3,1 miljoner Ideella ledare: ca. 650 000 Idrottsföreningar i Sverige: 20 000 föreningar Hur många idrotter tror du att det finns? 250 idrotter (som organiseras av ett SF som är medlem i RF. Det finns idrottsförbund utanför RF, t.ex. Svenska Padelförbundet, Svenska Lacrosseförbundet, Svenska Islandshästförbundet och Svenska E-sportförbundet.) Orienteringsföreningar i Västergötland: 53 st. Ändra till ert distrikt!

”Riksidrottsförbundets uppgift är att stödja medlemsförbunden (SF) och företräda idrottsrörelsen” Riksidrottsförbundet (RF) är svensk idrotts paraplyorganisation. RF:s uppgift är att stödja, leda och företräda idrotten.  För att stötta specialidrottsförbunden i olika frågor finns RF. Många frågor inom de olika idrotterna kan vara lika, för att alla inte ska behöva göra samma sak finns RF som en part som stöttar all idrott. Det går att likna RF med Sveriges Riksdag, dom sätter ramarna för hur svensk idrott ska styras. Viktigt att tänka på är att idrotten är demokratisk, det är medlemmarna som bestämmer. Vilka är då medlemmarna i RF? Det är våra 71 SF som är medlemmar i RF så indirekt kan man säga att det är alla som är medlem i en idrottsförening som är medlemmar och får vara med och bestämma. Det hade dock blivit svårt om alla 3,1 miljoner medlemmar skulle komma på ett möte så varje idrott får skicka representanter som medlemmarna inom just den idrotten får vara med och rösta fram. De som blir framröstade som representanter är styrelserna inom de 71 olika SF:en (Specialidrottsförbunden). Här kan du hitta Svenska Orienteringsförbundets styrelse: http://www.svenskorientering.se/forbundsinfo/Organisationochkontaktuppgifter/Kontaktastyrelsen Bilden föreställer Björn Eriksson som är ordförande i RF:s styrelse.

Specialidrottsförbund (SF) Hur många orienteringsföreningar finns det i Sverige? Hur många orienterare tror ni att det finns i Sverige? Börja med att ställa frågorna: Hur många orienteringsföreningar finns det i Sverige? 600 orienteringsföreningar Hur många av de 3,1 miljonerna inom idrottsrörelsen är medlem i en orienteringsförening? 83 000 medlemmar inom svensk orientering (Att jämföra med andra idrotter: fotboll ca 500 000, golf ca 450 000, ridsport 160 000, skidor 110 000.) I Sverige finns det 600 orienteringsföreningar, skulle alla föreningar ha sina egna regler och bestämmelser skulle det bli svårt att bedriva idrotten. Svenska Orienteringsförbundet fungerar som navet för orienteringsporten för att det ska se lika ut för alla oavsett vilken förening man är med i. Som tidigare nämnts har specialidrottsförbundet, alltså Svenska Orienteringsförbundet, också en nära kontakt med RF. Länk till Riksidrottsförbundet (RF) Stötta Specialidrottsförbunden (SDF) Styra/leda svensk orientering framåt Landslagsverksamhet

Specialdistriktsförbund (SDF) Styrelse Valberedning Kansliet Kartkommittén Tävlingskommittén Elit- och juniorverksamhet - VOJS Ungdomsverksamhet - USM-truppen - O-CAMP - Konfirmationsläger Och så klart… Anpassa den här sidan till ert distrikt! SDF organiserar sin specifika idrott i sitt eget distrikt. T.ex. så organiserar Västergötlands Orienteringsförbund orienteringen inom Västergötland. SDF:en består av en styrelse som styr verksamheten. En del förbund har också anställd personal på kansliet som kan jobba med t.ex. aktiviteter som distriktet arrangerar, hemsida, föreningskontakter, lägerutskick och förberedelser inför årsmöten. SDF har en egen valberedning som kan nominera representanter som är lämpliga att väljas in i styrelsen. Det kan finnas olika kommittéer som ansvarar för ett särskilt område, t.ex. kartkommitté, tävlingskommitté eller ungdomskommitté. Elit-, junior- och ungdomsverksamhet, vilka aktiviteter finns? Och så klart… då byter du till nästa sida där det står om Ungoteket! Ordförande: Johan Törnroth

Ungoteket Ledarskap Orienterings-IT Information & kommunikation Idrottsföreningen Information & kommunikation Ledarskap Orienterings-IT Banläggning Arrangera Föreningsprojekt Arrangera Kartritning Ungoteket är ett exempel på projekt som ett SDF kan driva. Ungoteket startades av Västergötlands Orienteringsförbund och har därefter spridits till andra distrikt.

Distriktsidrottsförbund (DF) Distriktsidrottsförbundet är Riksidrottsförbundets förlängda arm ut till distrikten. Eftersom det finns 3,1 miljoner medlemmar inom svensk idrott och avstånden är stora fyller ditriksförbunden en viktig roll på lokal nivå. Distriktsförbunden har till uppgift att företräda idrotten och stötta SDF:en (Specialidrottsdistriktsförbunden). Exempel på vad DF:en kan behöva hjälpa RF att sprida och informera idrottsföreningarna om är: politiska frågor, Idrottens Strategi 2025, fördela bidrag t.ex. idrottslyft och anläggningsstöd.

Strategi 2025 En ny syn på träning och tävling Den moderna föreningen Inkluderande idrott för alla Jämställdhet för en framgångsrik idrott Ett stärkt ledarskap Diskussion! I smågrupper eller alla tillsammans, det beror på hur många ni är och hur mycket deltagarna vågar prata inför en stor grupp. Ta en utvecklingsresa i taget och diskutera t ex vad de innebär eller hur orienteringen kan göra/förändras för att fokusera på var och en av utvecklingsresorna. Berätta först kort om Strategi 2025. Här finns information att välja från: Strategi 2025 sattes 2015 då man insåg att fler och fler hoppar av idrotten i tidiga år och inom flera idrotter redan när man är 11 år. Strategin vill få fler att idrotta livet ut, flera ska börja idrotta och det ska göras i bra miljöer. Det sattes bland annat 4 strategiska mål som är: Livslångt idrottande Idrottens värdegrund är vår styrka Idrott i förening Idrotten gör Sverige starkare På Riksidrottsmötet i Karlstad 2017 tog Svensk idrott beslut om fem prioriterade utvecklingsresor för att nå målen 2025. I dessa beskrivs vad idrotten på olika nivåer ska fokusera på och varje resa är en långsiktig strävan mot de uppsatta målen. Utvecklingsresorna är: Den moderna föreningen engagerar 2025 har vi en stark och levande idrottsrörelse – där vi tar vara på fler människors inre engagemang. Medlemskapet är utvecklat jämfört med idag. Det är enkelt och välkomnande att engagera sig. Människor vill engagera sig och är stolta över att vara en del av sin förening och av svensk idrott. Alla ska känna sig hemma i en idrott som är bättre anpassad för olika människors förutsättningar. Vi ska fundera över trösklar, kostnader och kultur. Hur blir vi mer välkomnande så att fler kan och vill vara med? En stark och levande idrottsrörelse tar vara på människors engagemang och inspirerar till delaktighet. Vad är en modern förening och hur fångar vi nya generationers engagemang? Inkluderande idrott för alla 2025 känner sig alla människor välkomna till svensk idrott. Tränings- och tävlingsverksamhet samt mötesformer anpassas efter människors förmåga och möjlighet att vara med. 2025 speglar medlemmarna i svensk idrott befolkningen i Sverige. Möjligheten att delta i svensk idrott är inte beroende av individens ekonomiska förutsättningar. En ny syn på träning och tävling 2025 har vi en mer hållbar idrottsrörelse där alla får plats. Det är naturligt att idrotta i en förening hela livet oavsett ambition, ålder eller andra förutsättningar. Det är lika mycket värt att idrotta enbart för att det är roligt och för att må bra som att satsa och nå den yppersta eliten. Alla föreningar erbjuder inte verksamhet för alla behov, men det finns alternativ för människor med olika ambitioner – inom svensk idrott , hela livet. 2025 har idrotten på alla nivåer ändrat strukturer, stödsystem och beteenden så de gynnar såväl elit som folkhälsa. Svensk idrott har fått ett nytt ledarskap och en ny berättelse om sig själv. Träning och tävling ska vara meningsfull på lång sikt samtidigt som vi mår bra, har roligt och utvecklas hela livet. Vad behöver förändras? Jämställdhet för en framgångsrik idrott 2025 ser vi en jämställd idrott som förutsättning för, och tecken på, en framgångsrik idrottsutveckling. Kvinnor och män har samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter på alla nivåer och inom alla områden. Det finns lika möjligheter för alla, oavsett kön, att utöva idrott och idrottsutövningen värderas lika och prioriteras på ett likvärdigt sätt. Kvinnor och män har lika stort inflytande i beslutande och rådgivande organ. Arbetsformer och fördelning av uppdrag utformas så att kvinnor och män får lika stora möjligheter att medverka och påverka. En jämställd idrott är en självklarhet, både för att det är rättvist och för att forskning har visat att en jämn könsfördelning höjer kvaliteten för alla. Kvinnor och män ska ha samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter. Hur tar vi oss dit? Ett stärkt ledarskap Svensk idrott har 2025 ett starkt ledarskap i alla delar av organisationen. Såväl tränare, ledare och förtroendevalda känner till och leder enligt svensk idrotts värdegrund och har en kultur som genomsyras av ett gott bemötande och individanpassat ledarskap. Förutsättningarna för att vara idrottsledare är anpassade efter olika individers livssituation. Svensk idrott har attraktiva ledarutbildningar med hög kvalitet på alla nivåer. Samtalen om utveckling, normer och värderingar är levande i idrottsföreningar och förbund. Att ha varit idrottsledare är en stark merit för framtida karriär och svensk idrott anses vara Sveriges ledande ledarskola. Duktiga utbildade ledare ser individer och ger alla ett gott bemötande. Vi ska fokusera på glädje och utveckling snarare än på resultat. Hur kan vi stötta våra ledare ännu bättre?

Studieförbundet SISU Folkbildning SISU Idrottsutbildarna är idrottens eget studieförbund. SISU idrottsutbildarna arbetar med bildning och utbildning inom idrotten. SISU Idrottsutbildarna består av Studieförbundet, förlaget SISU Idrottsböcker och Idrottsfolkhögskolan Bosön. SISU Idrottsutbildarna finns runt om i hela Sverige och är uppdelade i olika områden, t.ex. Västra Götaland, Småland, Dalarna och Norrbotten. SISU Idrottsutbildarna på riksnivå fungerar som ett stöd och en resurs för de specialidrottsförbund och medlemsorganisationer som vill utveckla sin organisation och verksamhet. För den regionala och lokala verksamheten ansvarar distriktsorganisationen och totalt finns det 19 distrikt. För arbetet på den här nivån består målgruppen av de olika specialdistriktsförbunden med tillhörande idrottsföreningar. SISU idrottsutbildarnas utgångspunkt är idrottsrörelsens gemensamma verksamhetsidé - Idrotten vill, som är en beskrivning av hur idrotten ska, eller borde, vara. Det står t.ex. att idrotten ska följa FN:s barnkonvention, att idrott ska vara roligt och göra att man mår bra, idrotten ger utveckling på flera sätt mm. Idrott ska vara hela livet och utbildning behöver man livet ut.

Svensk idrotts värdegrund (Idrotten Vill) Glädje och gemenskap Glädje och gemenskap är starka drivkrafter för att idrotta. Vi vill bedriva och utveckla all verksamhet så att vi ska kunna ha roligt, må bra och prestera mer. Demokrati och delaktighet Föreningsdemokratin innebär att alla medlemmars röst har lika värde. Delaktighet innebär att alla som deltar får vara med och bestämma om och ta ansvar för sin verksamhet. Demokrati och delaktighet ska utövas jämställt och oavsett bakgrund. Allas rätt att vara med Alla som vill ska kunna vara med utifrån sina förutsättningar. Alla som vill, oavsett nationalitet, etniskt ursprung, religion, ålder, kön eller sexuell läggning samt fysiska eller psykiska förutsättningar, får vara med i föreningsdriven idrottsverksamhet. Rent spel Rent spel är en känsla för ärlighet och fair play, en förutsättning för tävlande på lika villkor. Det innebär att hålla sig inom ramarna för överenskommelser och en god etik och moral. Att verka mot fusk, doping och en osund ekonomi, mot mobbing, trakasserier och våld såväl på som utanför idrottsarenan.

Idrottsföreningen Övning 2: Föreningskoll Innan du går igenom avsnittet om idrottsföreningen kan ni genomföra övningen ”Föreningskoll”. Det kan vara bra att deltagarna får fundera och diskutera innan, så blir de kanske mer intresserade av att höra svaren som du går igenom. Svaren får de genom att du går igenom bild 15-20 där de olika föreningsorden och dess betydelse dyker upp. Om det känns bättre kan ni genomföra övningen efter att du gått igenom avsnittet.

Idrottsföreningen Uppdrag Resurs/pengar Ändamål Syfte Verksamhetsidé Aktiviteter (träningar, läger, arrangemang, utbildning mm.) Resurs/pengar Tid, lust, kompetens & engagemang Börja med att fråga gruppen: Varför är du med i en förening istället för att idrotta på egen hand? De kan få diskutera med bordsgrannen eller svara inför hela gruppen. För att en förening ska fungera behövs vissa strukturer och regler. Det berättar den första cirkeln mer om: vilken idrott håller vi på med? Varför håller vi på med idrotten och vad vill föreningen uppnå? T ex har IFK Göteborg som verksamhetsidé att vara en elitförening med topplacering på exempelvis 10-mila. Uppdraget blir då för föreningen att bedriva elitverksamhet och fostra duktiga orienterare för att kunna nå upp till sin verksamhetsidé. För att kunna bedriva den verksamheten behövs en mängd olika aktiviteter: Träningar Läger Teorigenomgångar Kostutbildning Mm… För att kunna genomföra alla dom aktiviteterna behöver föreningen pengar för att kunna skicka medlemmarna på läger och stötta med medlemsavgifter och annat. Eftersom som nästa alla är ideella ledare behövs också tid, lust, kompetens & engagemang. Har föreningen koll på alla dessa delar finns det en tydlig struktur och målsättning med föreningens verksamhet och det är roligt för medlemmarna att verka i föreningen.

Verksamhetsidé Värdegrund Vision Vad är meningen med vår förening? Hur är vi mot varandra? Vart vill vi nå? Vi bedriver idrott i föreningar för att ha roligt, må bra och utvecklas under hela livet. Glädje & gemenskap Demokrati & delaktighet Allas rätt att vara med Rent spel ”Svensk idrott världens bästa” Verksamhetsidé = Varför finns vi till? Vad gör vi och för vem? Värdegrund= Kärnvärden, hur är vi mot varandra? Hur vill man att andra ska vara mot dig? Föreningens ledstång/regler för förhållningssätt. Vision= Önskat tillstånd. Vart vill vi nå? Vad är vårt drömmål? Den undre raden presenterar Svensk idrotts verksamhetsidé, värdegrund och vision.

Verksamhetsidé VOF ska stödja, samordna och utveckla orienteringssporten och företräda denna för och med föreningarna i Västergötland så att orienteringssporten blir bättre, starkare och att kvaliteten ökar. Värdegrund Glädje Öppenhet Delaktighet, demokrati, jämställdhet, ungdomsperspektiv Utmaning för alla Rent spel – tävlande på lika villkor Natur och miljö Vision Sveriges bästa orienteringsdistrikt. Västergötlands Orienteringsförbunds verksamhetsidé, värdegrund och vision. Anpassa den här sidan till ert distrikt/er förening.

Styrelsen Hur många måste en styrelse bestå av? Ordförande Sekreterare Kassör Ledamot Hur många måste en styrelse bestå av? Vem har den avgörande rösten? Föreningen kan välja in en eller flera suppleanter, vad betyder det? Alla föreningar har minst en revisor, vad är revisorns uppgift? Berätta om de olika roller som en styrelse kan ha: Ordförande= Leder styrelsen, sammankallar till möten, huvudansvar för styrelsen, firmatecknare. Kassör= sköter alla övergripande ekonomiska uppgifter som finns i en förening, t ex bokföring och medlemsavgifter. Sekreterare= skriver protokoll under mötena och arkiverar protokoll. Ledamot= är förtroendevald av föreningens medlemmar. Är med på alla styrelsemöten och deltar i att leda och fördela arbetet i föreningen. Låt deltagarna gissa svaren på frågorna! Hur många måste en styrelse bestå av? Svar: minst 3 personer. Vem har den avgörande rösten? Svar: Ordförande Föreningen kan välja in en eller flera suppleanter, vad betyder det? Svar: Om en ledamot inte kan delta vid ett styrelsemöte så kan en suppleant hoppa in. Alla föreningar har minst en revisor, vad är revisorns uppgift? Svar: Granska styrelsens arbete, fungera som medlemmarnas ombud, ekonomisk granskning, läsa styrelseprotokoll.

Stadgar Verksamhetsidé Paragraf Revisorer Styrelsen /mandattid Medlemsavgift Styrelsen /mandattid Årsmötet Hur fattas beslut? Hur bli medlem? Revisorer Räkenskapsår Paragraf Stadgarna är de regler som gäller för en förening, grunden för verksamheten. Det är viktigt att hålla dessa uppdaterade och att alla i föreningen känner till dem. Här är några punkter som måste vara med i stadgarna: Föreningens verksamhetsidé: mål och syfte med föreningen Vilka som är med i styrelsen, hur väljs dem och hur länge de sitter dem (mandattid) Antalet revisorer (ser t ex till att ekonomin sköts på rätt sätt) Vad krävs för att styrelsen ska kunna fatta beslut och hur ska det gå till? Hur föreningen väljer att inrätta sitt räkenskapsår (12 månader, behöver inte följa kalenderåret) Årsmötet: när det ska vara och vad som gäller innan, under och efter. Hur blir jag medlem? Och på vilka grunder kan en förening utesluta en medlem? Medlemsavgifter.

Årsmötet Välja styrelse Ändra i stadgarna Motionera Vem får rösta? En förening brukar har årsmöte en gång om året och hålls utifrån vad som är bestämt i stadgarna. Årsmötet beslutar om vilka personer som får förtroendeuppdrag i styrelsen. Valberedningen har före årsmötet arbetat med att rekrytera personer som medlemmarna under årsmötet får rösta om de ska vara med i styrelsen eller inte. Årsmötet bestämmer även vilka som ska vara med i valberedningen och vilka som blir revisorer. Det är vid detta möte som alla stora beslut tas och det är endast på årsmötet som det finns tillfälle att ändra i stadgarna. Inför mötet får medlemmarna och styrelsen skicka in förslag på ändringar i stadgarna. Förslag från medlemmarna ska skickas in innan årsmötet och kallas för motioner. Styrelsen kan också lämna förslag och de kallas då för propositioner. Vem får rösta på årsmötet? Svar: Alla medlemmar (många föreningar har en åldersgräns, t ex 16 år). Ordförande har den avgörande rösten om det skulle behövas.

Övning 3: Min förening? Genomför övningen ”Min förening”. Låt deltagarna använda vilket sätt de vill för att ta reda på svaren.

Övning 4: Ta tempen! Om ni vill kan ni avsluta med att genomföra övningen ”Ta tempen!”. Det kan vara en bra övergång till att fundera på föreningsprojektet.

Tack för idag! En slutbild där du kan ha frågestund och lägga in information om fortsättningen av Ungoteket.