SKL 1 september 2018 Arbetsmaterial Tankar kring en samordnad/samlad barn och ungdomshälsa - bakgrund till vårt pilotarbete SKL 1 september 2018 Arbetsmaterial

Vi behöver: 1. Främja psykisk hälsa generellt, det vill säga förändra barn och ungas livsvillkor så att de främjar psykisk hälsa och lära föräldrar, barn och unga hur man skyddar sig mot att överbelasta hjärnan och mot psykisk ohälsa. 2. Lättillgängliga insatser för barn och unga med risk för eller tecken på psykisk ohälsa 3. Effektiva och sammanhållna insatser för barn och unga med psykisk ohälsa som riskerar att bli allvarlig eller som har psykiska sjukdomar eller psykiska funktionsnedsättningar/variationer som behöver behandling och eller stöd och anpassning.

Det är en stor utmaning att skapa en modell, ett erbjudande från välfärdssystemen, som verkligen utgår från barn och unga och utformas efter deras behov. Vision: -att det finns ett hälsofrämjande stöd för det lilla barnet från mammas mage upp tills det blivit ung vuxen vid 25 år.

Samlad eller samordnad Svårt och tar tid att ändra lag Går att göra bättre snabbt med det vi redan har Vi föreslår därför att den första etappen i ett förbättrat stöd till barn och unga är en samordnad barn och ungdomshälsa, det vill säga att de verksamheter som finns redan idag knyts tätare ihop och har sin bas i elevhälsan (bas i annan verksamhet o huvudman möjligt).

Minska Hälsoskillnaderna (SKL): ”De resurser, kunskaper och kompetenser som finns inom primärvård, barn- och ungdomspsykiatri och socialtjänst når inte alla och behöver därför bättre anpassas och utformas utifrån flickor och pojkar med störst behov. Det är därför viktigt att utveckla elevhälsan på ett sätt så att flickor och pojkar kan få stöd och hjälp i ett tidigt skede och på ett lättillgängligt sätt. Det är inte ovanligt att skolan ser behoven av behandlande insatser men inte har kapacitet eller befogenheter att stå för sådana insatser. Detsamma gäller för elever med hög skolfrånvaro (s.k. hemmasittare). Elevhälsan bör därför i högre grad utgöra en bas i samverkan med relevanta funktioner inom skola, hälso- och sjukvård och socialtjänsten som utifrån sina respektive uppdrag bör finnas tillgängliga i skolmiljön. En sådan samverkansmodell bör testas.” (s 13)

Förslag: Vad ska en samlad barn- och ungdomshälsa kännetecknas av och kunna leverera. 1. Generella hälsofrämjande insatser till alla barn och unga från ”mammas mage och fortsatt upp under utveckling och vuxenblivandet. Det främjande arbetet ska ha en tydlig plats, omfatta även psykisk hälsa och vara klart vad som ingår för olika åldrar för barn och för föräldrar. 2. Det hälsofrämjande arbetet att behöva utformas olika. Begreppet proportionell universalism innebär att insatserna utformas utifrån individernas behov även när det handlar om generella hälsofrämjande insatser som ska ges till alla som vaccinationer, stöd för goda levnadsvanor och språkutveckling osv.

3. Vara lättillgängligt för alla barn 3. Vara lättillgängligt för alla barn. Verksamheterna ska lokaliseras och utformas så att alla barn så tidigt som möjligt i ålder själv ska kunna ta del av hälsofrämjande insatser och på egen hand kunna söka hjälp vid behov. 4. Utgår från det enskilda barnets behov oavsett kronologisk ålder och fästa stor vikt vid barnets beskrivning av sin situation och sina behov. Prioritera att skapa verksamheter som lyssnar på barn och unga själva och ger dem möjlighet att utifrån sina förutsättningar vara med i alla beslut om deras liv.

5. Kunna erbjuda förstalinjesinsatser för sociala, psykologiska och medicinska behov i barnets närmiljö. Eftersom alla barn och unga finns i förskola, skola är det en naturlig arena att erbjuda insatser på men det behöver också finnas andra dörrar in om föräldrar, barnet eller den unge vill välja en annan kontakt väg och arena för insatser. 6. Kunna erbjuda långsiktiga insatser när det finns behov av detta och då kunna följa barnet och den unge under hela uppväxten. Kunna variera mellan vidmakthållande och aktiva insatser efter behov utan att släppa taget och tillse att insatserna ”växer med barnet” så att riskfyllda övergångar i ålder eller mellan verksamheter undviks.

7. Mål för insatserna till barnet och den unge är att stödja den att bli en trygg och självständig individ med god hälsa och framtidstro som klarar skola och att komma in i arbetslivet utifrån sina förutsättningar och bästa potential. 8. Kompetens att tidigt identifiera barn och unga som behöver extra stöd och kunna initiera anpassning av förskola, skola och föräldrastöd efter detta och att kunna initiera insatser på specialistnivå när det behövs 9. Upparbetade kontaktvägar och tydliga samarbetsformer för barn med allvarliga tillstånd som kräver utredning och behandling på specialistnivå.

10. Välfungerande samverkan kring enskilda individer och familjer med tydliga rutiner kring SIP (Samordnad Individuell Plan) och möjlighet att erbjuda personlig samordnare i situationer där det krävs omfattande samordning eller när barnet ungdomen saknar nätverk som kan ge stöd och delta i samordning. 11. Rutiner och metoder för att säkerställa och bidra till att även barn med tillstånd som kräver specialistinsatser får del av de generella hälsofrämjande insatserna och att de får möjlighet att klara sin skolgång. 12. Erbjuda lättillgängliga föräldraskapsstödsinsatser anpassade efter familjens behov och förutsättningar för att på detta sätt hjälpa barn och unga.

BUP Ungdomsverksamhet Fritidsgårdar Elevhälsa Primärvård SiS Tandvård Socialtjänst Öppenförskola Ungdomsmott BVC MHV Vuxenpsykiatri HVB Polis Frivilligorganisationer Skola

En sammanhållen barn- och ungdomshälsa BUP Socialtjänst Habilitering, Barnmedicn Första linje + Förebyggande Främjande Barnhälsan Primärvården Mini-Maria Familjecentral Socialtjänst råd och stöd MVC BVC Elevhälsa Ungdomsmottagning ÅR 1 25

Ett nära samarbete med tydliggjorda sammarbetsvägar med specialistnivån som också kan komma ut till barnet BUP, Socialtjänst Habilitering, Barnmedicin Barnhälsan Primärvården Mini-Maria Familjecentral Socialtjänst råd och stöd MVC BVC Elevhälsa Ungdomsmottagning 1 25 ÅR

SIP En samordnad barn- och ungdom – Vi bygger med det vi redan har… Pr imärv MVC BVC Fa i l J ec Fö r s ko l a E l evhä l S a Sko l a Ungdomsm Socialtjänst Samt a l sm Barnh Tandvård 0 år 25 år Kunskaps och metodstöd från myndigheter SIP Gemensamt uppdrag Överens-kommelser

www.uppdragpsykiskhälsa.se

Invändningar: Åldersgräns elevhälsa är för 6-20 år i normalfallet Elevhälsan ska vara en del av skolan Skolan arbetar med utbildning inte behandling. Elevhälsan är rektors resurs, Fristående skolhuvudmännen, Områdesansvar omöjligt med skolval Arbetsterapeuter borde lyftas fram Risk tappa bort det medicinska. BUP borde ha mer inflytande

Plus Ser ett spännande och bra förslag som helhet, med ett par svårigheter och många möjligheter! För att säkerställa att alla barn och unga blir uppmärksammade och får de hälsofrämjande och behandlade insatser de behöver är det av stor vikt att återskapa ett områdesansvar. Det innebär att alla verksamheter måste anstränga sig extra för att skapa likvärdiga livschanser för alla barn. Viktigt att glappen fylls mellan elevhälsa o BUP då det gäller utredningar. För oss som arbetar som första linjemottagning blir det tydligt att elevhälsan både måste få och ta mandatet att möta barnets problem oavsett om de når skolans mål eller ej! - kan bidra med högre tillgänglighet för sin målgrupp.

Vem ska bestämma? Var ska den ligga? Varför har vi inte redan gjort det? Hur går vi från ord till handling? Hur får vi en helhet? Hur ska vi få en hög tillgänglighet? Hur får vi likvärdiga insatser över landet? Vilka risker finns?