Tips för bättre kommunikation

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Pedagogisk planering Åk 7 - 9
Advertisements

I detta bildspel reflekterar kollegor i olika ämnen tillsammans över språkliga handlingar i klassrummet. Underlag till diskussionen är den uppgift som.
Att leda workshops.
TILLSAMMANS KAN VI GÖRA SKILLNAD VAR MED I EN ENTREPRENÖRIELL UTMANING.
Vårdande/stödjande handlingar inom kommunala boenden Delrapport 7
Retorik Konsten att tala Hur håller man ett bra argumenterande tal?
”Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade
SAMTAL.
Mål och betygskriterier
Så når du fram till lantbrukaren – “säljkurs”
Inlärningsmiljö för att öka motivation
- Vikten av att kunna sälja in sin idé
Att hålla en presentation
Elva tips inför en intervjusituation
En bild säger mer än tusen ord !
Konferens och evenemang
Vad är du för typ av person?
Workshop inför Projektet
Vi undersöker kraft och rörelse
Aktivt lyssnade.
Dag 2 Ge mig inte din styrka Fri översättning av Björn Eidsvåg
Retorik Konsten att tala Hur håller man ett bra argumenterande tal?
Date LEDARUTVECKLING Coachning Jan 2010.
Röd zon Grön zon Grön zon Röd zon.
©Else-Britt Hellström
Introduktion till Motiverande samtal (MI)
Idrottspsykologi.
Socialpsykologi.
PROJECT NO – UK/13/LLP-LdV/TOI-624
Sid 1 | Lantbrukarnas Riksförbund Hur får vi Lantbrukarna att ”nappa” på det vi erbjuder?
MÅLSÄTTNING - Att sätta mål för det du ska göra. VARFÖR SKA VI SÄTTA MÅL? Vet du inte vart du ska kan du inte planera vägen dit… För att nå ett bra resultat.
Konsten att samtala och leda ett samtal. Att vara en god samtalare och lyssnare Tittar på den som talar Spinner vidare på vad andra säger Håller sig till.
SAMTALSMETODIK – HUR NÅR JAG FRAM OCH SKAPAR KONTAKT.
© Författarna och Gleerups Utbildning AB. Detta material ingår som en del i lärarmaterialet till Språket och berättelsen. Informerande tal Syftet med ett.
Motiverande samtal MI Barbro Holm Ivarsson Leg psykolog Hemsidor om MI
Familjegruppsamtal Att skapa förtroende och partnership vid utredningar om misstänkt barnmisshandel Hörnstenar: Bemöta familjen med respekt, öppenhet och.
MI med ungdomar Barbro Holm Ivarsson Leg psykolog Hemsidor om MI
Kommunikation. Jag vet att du tror att du förstår vad jag tyckte att jag sa men jag är inte säker på att du fattade att vad du hörde inte var vad jag.
Lösningsfokus och tolk Sara Walsöe Pedersen Verksamhetschef Västmanlands Tolkservice ek förening Telefon: E-post:
Konfliktens ABC A Attityd C sakfrågor Motsättningar B Beteende.
Kommunikationsprocesser
Stresshantering och säljplanering
Att stötta en kollega som lär sig svenska
Presentationsteknik Tips och råd Would you like to take a bite ?
Coaching.
LEDSTJÄRNOR HSL-ENHETEN
Kommunikation - Tecken och signaler som hela tiden måste tolkas
Kommunikation - Tecken och signaler som hela tiden måste tolkas
Tips för det praktiska ledarskapet
Samtalsmetodik Rambeslut och IBIC (ÄO)
Kundanalysen har flera syften
Föräldramöte Tomtebogård
Ispass lördag 8:00-09:00 VSK F-07
Värdedokument Uddens Förskola rev. Aug. 2016
Retorik Konsten att tala Hur håller man ett bra argumenterande tal?
Argumenterande tal i en np-version
Ispass lördag 8:00-9:00 VSK F-07
Värdedokument Uddens Förskola rev. Aug. 2017
Talförmåga År 7 Bedömning Lärandemål/Syfte Lgr11
Ta reda på vad eleverna lär sig under lektionen
Träff 13 Välkomna!.
SAMTALSMETODIK – HUR NÅR JAG FRAM OCH SKAPAR KONTAKT
Helhet och allsidighet
Det är eftermiddag och Wilma och Hugo har precis kommit hem ifrån skolan. De ska snart iväg till sin träning, men måste göra sin läxa först. – Vi måste.
Vad är motivation? Vad är motivation? Drivkraften att förändra ett beteende.
Anpassad för barn till den som drabbats av en hjärnskakning
Kursplan för svenskundervisning för invandrare
- Hur kan vi göra det lättare, samstämmigt och tillgängligt för alla?
Företagets intressenter
Presentationens avskrift:

Tips för bättre kommunikation Konsten att samtala SimLab - 10 dec 2018

Fokusera på här och nu - Aktivt lyssnande under genomförande av SIP-möte Aktivt lyssnande signalerar till den äldre/närstående att ”jag har hört dig” och ”jag är villig att förstå dina problem”. När den äldre upplever en djup känsla av att bli hörd, kan hen vara motiverad att dela mer av sin berättelse. Hen kommer att lita på lyssnaren när hens idéer inte bedöms eller avvisas. Tillit skapas och hen känner sig trygg. (källa: Esther, Region Jönköpings län)

Aktivt lyssnande forts Aktivt lyssnande omfattar ett antal färdigheter som används för att öka förståelsen. Det innefattar: Uppmärksamhet, att vara fokuserad Att sammanfatta Att omformulera/parafrasera (källa: Esther, Region Jönköpings län)

Uppmärksamhet Vi behöver ser till att våra känslor och attityder är äkta. Vi måste ge ett utrymme för den äldre/närstående att tala. Detta är starten på aktivt lyssnande. Det inkluderar också att utöva självdisciplin för att begränsa att du själv blir distraherad. Både det vi säger och vårt kroppsspråk förmedlar vårt intresse för samtalet med den äldre, hur vi ställer frågor, att vi tittar den äldre/närstående i ögonen, nickar etc. (källa: Esther, Region Jönköpings län)

Uppmärksamhet forts Om kommunikationens konst Förklara saker tydligt. Undvik jargong, abstrakta medicinska termer och begrepp. T ex säg bröstsmärta istället för kärlkramp. Säg rörelse istället för fysisk aktivitet. Anpassa Mät förståelse innan ny information ges. Det gör det möjligt att anpassa informationen till den äldre. T.ex. innan vi börjar, kan du berätta för mig vad du redan vet om träning och rörelse? Upprepa Använd återupprepning för att vara säker på att den äldre/närstående har förstått. Lägg ansvaret på dig och poängtera att det är för att se om du förklarat tillräckligt bra. T.ex. När du ska berätta för någon vad jag har sagt idag. Vad skulle du då berätta? Lyft fram de saker som är viktigast. Upprepa dessa saker flera gånger. T.ex. Tänk att den du träffar ställer tre frågor. Vad är problemet? Vad behöver jag göra? Varför behöver jag göra det? Uppmuntra den äldre/närstående att ställa frågor. Skriv ner - överlämna plan till den äldre/närstående. Källa. VGR

Om kommunikationens konst forts Att ställa rätta frågor Slutna frågor (som besvaras med ja eller nej): Ger möjlighet att få fakta och specifik information bekräftad. Bjuder inte in att svara detaljerat och kan effektivt leda till att samtalet avslutas. Ex ”Vill du fortsätta att träffa din doktor?” Öppna frågor: Ger en hel del frihet för den äldre/närstående att svara. Kan inte besvaras med ett ja eller nej. Leder ofta till att man får mycket information. Ex ”Vad har du kunnat göra för att klara det här problemet” Omskrivningar: Underlättar för att få svar på undersökande frågor om den äldre och ger möjlighet att förtydliga både frågor och svar. Ex ”Det låter som rädslan för att falla är din största oro?” Enkla uppmuntringar: Användning av korta fraser och gester som uppmuntrar den äldre att fortsätta berätta. Ex ”Berätta mer” ”Fortsätt!” Nicka med huvudet, håll ögonkontakt.

Möjliga orsaker till varför den äldre inte svarar på frågor eller varför svaren är ytliga Förstår inte frågan Förstår inte syftet med frågan Vet inte svaren Den äldre anser att frågan är för personlig och handlar om en privatsak Möjliga lösningar Omformulera frågan på ett tydligare och enklare sätt Förtydliga syftet med frågan. Förklara varför det är viktigt att Esther svarar. Bekräfta att frågan kan vara svår. Bryt ner frågan till enklare delar. Försäkra att det är ok att återkomma till frågan när hen vad hen ska svara. Fråga försiktigt vad som hindrar att svara. Visa respekt för den äldres önskemål och fortsätt inte med detta ämne. Ändra till ämne som kan kännas mindre hotfulla.

Var medveten om kroppsspråket Ord, tonfall och kroppsspråk måste stödja varandra för att vara effektiva. Att veta vad man ska säga är otillräckligt. Hur du sitter, tittar, rör, pratar och gestikulerar spelar en stor roll för att underlätta en effektiv kommunikation.

Praktisk övning Hur trygg är du i aktivt lyssnande? Vad är din styrka? Hur planerar du att utveckla aktivt lyssnande för att möta de äldres olika behov/beteenden?

Hur anpassar du din kommunikation till olika personers behov och beteenden? För mer information om anpassning till behov och beteenden, se separat informationsblad ”Anpassning av SIP” De oroliga och engagerade De självständiga och engagerade De sårbara och oroliga De traditionella och obrydda