Introduktion till systematiskt kvalitetsarbete Introduktionen till systematiskt kvalitetsarbete ger en grundläggande beskrivning av vad systematiskt kvalitetsarbete är för något och vilket ansvar huvudmannen har.   Diskussionsfrågor I introduktionsmaterialet finns även diskussionsfrågor.

Barnens och elevernas bästa Systematiskt kvalitetsarbete innebär att kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Det är en framgångsfaktor för bättre lärande i förskolan och förbättrade resultat i skolan. Det systematiska kvalitetsarbetet handlar om att se vad som behöver göras för att alla förskolor och skolor ska erbjuda en likvärdig utbildning där alla barn och elever får möjlighet att utvecklas så långt som möjligt. Huvudmännen måste se till att varje förskola och skola är rustad att möta sina barn och elever utifrån deras förutsättningar och behov.   För att veta hur behoven ser ut och vad som behöver utvecklas för att uppnå likvärdighet måste huvudmännen arbeta systematiskt med att följa upp och utvärdera utbildningen. Huvudmännen behöver ha en god inblick i skolornas villkor och resultat för att kunna säkra att varje förskola och skola har tillräckliga förutsättningar för att klara sitt uppdrag. I huvudmännens ansvar ligger att följa upp och analysera verksamheternas resultat i förhållande till de nationella målen. Huvudmännens systematiska kvalitetsarbete ska omfatta alla delar av en skolform och exempelvis följa upp resultaten i alla ämnen och årskurser samt även beakta värdegrundsuppdraget. Lärare behöver goda förutsättningar att utveckla undervisningens kvalitet. Rektorn har ansvaret för den pedagogiska utvecklingen, även om undervisningens genomförande är lärarens ansvar. Att rektorn systematiskt granskar och utvärderar undervisningens kvalitet, ger underlag för att ta fram och genomföra åtgärder för att förbättra undervisningen. För att det ska finnas möjligheter till praktisk förändring behöver rektor göra en planering över hur åtgärderna ska genomföras, vem som är ansvarig samt se över och säkerställa såväl resurser som kompetens för genomförande av åtgärderna. Förutsättningar för en god undervisning handlar också om allas ansvar för arbetet med normer och värden så att inte otrygghet och kränkningar förekommer.

Uppföljning när den är som bäst Christian Eidevald docent vid Stockholms universitet: De vanligaste exemplen när det systematiska kvalitetsarbetet fungerar och inte fungerar   Klippet kommer från Skolverkets processtöd Kvalitetsverkstaden. https://youtu.be/lkQMLizxAfU

Samarbetet i styrkedjan Klippet kommer från Skolverkets processtöd Kvalitetsverkstaden. https://youtu.be/yChMmzInrAs

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete handlar om att ha koll på verksamhetens resultat jämfört med de nationella målen. kontinuerligt arbete prioritera rätt insatser förbättra verksamheten huvudmannens ansvar Nuläge > Prioriterade utvecklingsbehov > Insatser > Utvärdering Varje huvudman ska systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen, dvs bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete. Syftet med det systematiska kvalitetsarbetet är att de nationella målen uppfylls.

Skollagen styr Kvalitetsarbetet ska bedrivas både på huvudmannanivå och på förskole- och skolenhetsnivå säkerställa verksamhetens kvalitet och likvärdighet med utgångspunkt i skollag, läroplan och andra skolförfattningar 4 kapitel Kvalitet och inflytande i Skollagen (2010:800) Skollagen reglerar det systematiska kvalitetsarbetet Laghänvisningar finns i deltagarmaterial.

Utgå från nationella målen Normer och värden Kunskaper, utveckling och lärande Ansvar och inflytande Samverkan mellan förskola/skola och hem Övergång och samverkan Skolan, omvärlden och utbildningsval Betyg och bedömning Rektors och förskolechefs ansvar Mål Krav Riktlinjer Huvudmannens systematiska kvalitetsarbete Mål, krav och riktlinjer för förskole- och skolverksamheter anges i skollagen och preciseras närmare i läroplanerna. De nationella styrdokumentens mål, krav och riktlinjer inom de olika områdena är ett centralt fokus i det systematiska kvalitetsarbetets alla faser. De styr uppföljningens inriktning och är en utgångspunkt vid bedömning av verksamhetens kvalitet.

Skapa struktur och förståelse Det ska vara tydligt för alla i verksamheten vad som ska följas upp och utvärderas. Förvaltningen bör skapa en grundläggande struktur för arbetet på alla nivåer säkerställa att alla har en klar bild om vad som ska följas upp och utvärderas säkerställa att alla förstår att utvärdering och uppföljning ska ske mot de nationella målen Syftet med det systematiska kvalitetsarbetet är att säkerställa och ge underlag för utvecklingsåtgärder så att de nationella målen uppnås. Huvudmannens ansvar för utbildningens genomförande innebär att se till att det vidtas åtgärder för förändring och förbättring, när brister synliggörs via det systematiska kvalitetsarbetet.   För att kunna genomföra ett systematiskt kvalitetsarbete krävs att man på huvudmannanivå säkrar systematiken i kvalitetsprocessen genom en tydlig struktur och fastställda rutiner. För att kunna följa en kvalitetsutveckling över tid och se förändringar av måluppfyllelsen måste kvalitetsarbetet dessutom dokumenteras. Förvaltningen bör skapa en tydlig struktur för vad som ska följas upp och utvärderas i förhållande till de nationella målen. Det bör finnas en gemensam struktur för såväl enheternas kvalitetsarbete som  huvudmannens övergripande kvalitetsarbete. Varje förskole- eller skolenhet måste anpassa sitt kvalitetsarbete utifrån sina behov och förutsättningar eller särskilda profilering. Varje enhets systematiska kvalitetsarbete blir därmed ett underlag både för det egna förbättringsarbetet och för den nulägesbedömning som måste göras på huvudmannanivå.

Rutiner och samordning Bestäm tydliga rutiner för kvalitetsarbetet på huvudmannanivå kvalitetsarbetet på enhetsnivå dokumentationen av arbetet dialogen mellan huvudmanna- och enhetsnivån Enheternas kvalitetsarbete ska ligga till grund för huvudmannens kvalitetsarbete. Det är viktigt att enheternas kvalitetsarbete vid rätt tillfälle samordnas med huvudmannens.   Som ytterst ansvarig för genomförandet av utbildningen ska huvudmannen se till att det finns förutsättningar att bedriva ett kvalitetsarbete på enhetsnivå. För att kunna följa en kvalitetsutveckling över tid och se förändringar av måluppfyllelsen måste kvalitetsarbetet dokumenteras. Dokumentationen är en viktig förutsättning för ett systematiskt och kontinuerligt kvalitetsarbete. Enligt skollagen ska dokumentation ske dels på huvudmannanivå, dels på förskole- och skolenhetsnivå. Dokumentationen kan visa på variationer mellan enheter, grupper eller ämnen. För att få fram en jämförande bild av kvaliteten och likvärdigheten behöver huvudmannen arbeta fram rutiner för det systematiska kvalitetsarbetet. Rutinerna bör även främja en fungerande dialog mellan ansvarsnivåerna.

Rutiner för klagomålshantering Enligt skollagen ska alla huvudmän ha rutiner för att ta emot och utreda klagomål lämna information om sina rutiner på ett lämpligt sätt se till att nödvändiga åtgärder vidtas om det genom uppföljning, klagomål eller på annat sätt framkommer att det finns brister i verksamheten Det finns mycket att vinna för alla inblandade om klagomål riktas direkt till huvudmannen och förskolan eller skolan, istället för till Skolinspektionen. En väl fungerande klagomålshantering ger huvudmannen möjlighet att uppmärksamma och åtgärda brister på lokal nivå så tidigt som möjligt. Detta bidrar till att problem kan lösas så tidigt som möjligt.   Klagomålshanteringen kan också ge viktig information till huvudmannens och förskolan eller skolans kvalitetsarbete, vilket kan bidra till högre kvalitet i verksamheterna för alla barn och elever. 4 kap. 7-8§§ skollagen 2010:800 Stödmaterial för klagomålshantering, SKL

Processen med kvalitetsarbete Huvudmannens systematiska kvalitetsarbete behöver ge svar på frågorna: Var är vi? Vart ska vi? Hur gör vi? Hur blev det? Huvudmannens dokumentation av det systematiska kvalitetsarbetet behöver ge svar på frågorna:   Var är vi?  En nulägesbild av verksamhetens kvalitet och likvärdighet. Vart ska vi? analys av faktorer som påverkat måluppfyllelsen, förbättringsbehov samt prioriterade områden för förbättringsinsatser för att uppnå de nationella målen. Hur gör vi? planering av förbättringsinsatser inom prioriterade områden där förväntade effekter, tidsplan och ansvarsfördelning samt former för utvärdering framgår. Hur blev det? jämförelse mellan förväntad effekt av respektive förbättringsinsats samt erfarenheter - som grund för ett långsiktigt arbete eller som utgångspunkt för förnyade insatser.

Diskussion Hur dokumenterar ni ert systematiska kvalitetsarbete? Hur sker dialogen/kommunikationen i styrkedjan hos er - vad kan förbättras? Hur kan man arbeta för att främja ett långsiktigt och kontinuerligt kvalitetsarbete?

Framgångsfaktorer Gemensam förståelse och överenskommelse om vad som är viktigt Samspel mellan politik och förvaltning Systematiskt kvalitetsarbete där hela styrkedjan är involverad Ordning och reda på resultat, strukturer och processer Genomtänkta strategier Dialogen är central Höga förväntningar och tillit