Bygga svenska beskriver elevers språkutveckling i fem steg med fokus på skolspråk.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Camilla Wallström Kunskap föds där tanke och känsla möts
Advertisements

Pedagogisk planering Åk 7 - 9
I detta bildspel reflekterar kollegor i olika ämnen tillsammans över språkliga handlingar i klassrummet. Underlag till diskussionen är den uppgift som.
Kort genomgång utifrån grundskolans styrdokument
Skollagen 3 kap 3§ ”ska elever ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och i sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna.
Skola och arbetsliv i samverkan
Dolda kunskaper avslutande möte
Den nya skollagen.
Välkomna till information kring betyg och bedömning
Till vem riktar sig utvecklingspaketet?
Kvalitetsgranskning gymnasial lärlingsutbildning6/22/2014 Kvalitetsgranskning av gymnasial lärlingsutbildning.
Att bedöma elevers kunskaper i NO Anders Jönsson.
Betyg i årskurser där man ej haft undervisning i ett ämne
Redskap för rättvis och likvärdig bedömning
Välkommen till Vikenskolan
Kvalitetsredovosning  Analys och bedömning av måluppfyllelse i verksamheten som helhet  Prioriterade mål och åtgärder
”Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade
Förändringar i skolan En sammanfattning av de förändringar som påverkar er föräldrar Urban Åström Förvaltningschef BoU Lars Thorin Utvecklingsledare BoU.
Mål och betygskriterier
Högskoleförberedelse
Planering.
Elevinflytande i planeringen av undervisningen
Hej och välkomna!.
Nya utvecklingssamtal
Lokal Pedagogisk Planering
A-nivå - Valbara moment Krav: grundläggande A-nivå - Valbara moment Krav: grundläggande B-nivå - Valbara moment Krav: 30 hp på A-nivå 1. Språk och kultur.
Att främja närvaro – för alla elevers rätt till utbildning.
IUP Karin Wennbo Bilderna är från flickr
Kvalitetsarbetet och redovisningen
Den individuella utvecklingsplanen
Språkbron - metodutveckling för arbetsplatsförlagt lärande
- fortsatt arbete med de nya läroplanen med tillhörande kursplaner
Minskad elevdokumentation Lagändring 19 nov 2013 Utvecklingssamtalet Minst en gång varje termin ska läraren, eleven och elevens vårdnadshavare.
Mall för alignmentmatris
Uppdrag att genomföra integrationsinsatser inom skolväsendet - ”Nyanländas lärande” Uppdragets olika delar: - kartläggnings- och bedömningsmaterial 18,5.
Välkomna hit! Film – på vilket sätt är bedömning en (liten) del av all vår verksamhet? Kursplanens uppbyggnad. Skillnad strävansmål / uppnåendemål? Kunskapssynen.
Handledarutbildning Delkurs 4 Barn- och fritidsprogrammet BF
Skriftliga omdömen och kommentarbanker
Dagens program Kunskapsprocesser, dokumentation och kvalitetssäkring
LGR 11 Innehåll 1. Skolans värdegrund och uppdrag
Välkomna hit! Film – på vilket sätt är bedömning en (liten) del av all vår verksamhet? Kursplanens uppbyggnad. Skillnad strävansmål / uppnåendemål? Kunskapssynen.
Bedömning - Skolan har ett kunskapsuppdrag som bedömningen ska relateras till - Kunskapssynen uttrycks i styrdokumenten – läroplanen, Lgr 11.
Lgr 11 - fortsatt arbete med de nya läroplanen med tillhörande kursplaner.
Nämndplan 2015.
Anpassning av Europarådets språkliga referensnivåer för omsorgsarbete En lärande arbetsplats.
Kunskaps mål Centralla innehåll Väggen att upp nå målen Bedömning betygsättning Utvärdering Vad är undervisning?
Orebro.se ALLA ska med – att ge stödinsatser i utbildningen! Kerstin Isaksson Specialpedagog Centralt Skolstöd/Lotsen ansvarig för kommungemensamma skolplaceringar.
Skoldialogen - samverkan för bästa skola Växjökonferensen den 27 januari 2016 Marie Sedvall Bergsten, Undervisningsråd.
Skolförordningen 5 kap 4§.  Studiehandledningen regleras i Skolförordningen 5 kap 4§. - En elev ska få studiehandledning på modersmålet om eleven behöver.
Skolinspektionen Bra tillsyn – bättre skola - Det pedagogiska ledarskapet.
Utbildning för nyanlända elever Höstterminen 2015.
Målens betydelse i formativt ledarskap. Upplägg Formativt ledarskap Förskolans uppdrag Styrdokument Analysera mål.
-kan visa kunskap om vikten av goda relationer till elev och personal
Skolinspektionen i Almedalen 2017
Svenska som andraspråk 3
LINDESKOLANS HANDLINGSPLAN för elever i läs- och skrivsvårigheter.
Lite statistik och några förslag
Bedömning och betygsättning
Förändringar i skolan En sammanfattning av de förändringar som påverkar er föräldrar Urban Åström Förvaltningschef BoU Lars Thorin Utvecklingsledare BoU.
Kontaktpersoner Bedömning & Betyg
Bygga svenska beskriver elevers språkutveckling i fem steg med fokus på skolspråk.
Bygga svenska Modell för bedömning av nyanlända elevers språkutveckling. Göteborg 11 september 2018 Morit Malm Isd, Stockholms universitet
Kursplan för svenskundervisning för invandrare
Särskilt begåvade och högpresterande elever
Dialogmöte förskoleklass
Fördjupning till systematiskt kvalitetsarbete
Personen från Skolverket
Betyg i moderna språk nu redan i år 6
Bygga svenska åk 1-6.
BFL, allmänna råden, gröna matriser
Presentationens avskrift:

Bygga svenska beskriver elevers språkutveckling i fem steg med fokus på skolspråk. Det gäller för elever i grundskole- och gymnasieåldern. Denna presentation har fokus på hur dokumentation av elevens språkutveckling kan ge underlag för planering av utbildningen och därmed vara en del av det systematiska kvalitetsarbete genom uppföljning av de nyanlända elevernas skolgång 2) hur Bygga svenska kan bidra till planering av undervisningen för att stödja språkutveckling i alla ämnen.

Två frågor att kort tala om, 2 och 2, för att sätta igång tankarna (3 minuter) Hur gör ni idag?

Bygga svenska kan vara ett stöd i det systematiska kvalitetsarbetet genom att elevers språkutveckling kan följas och dokumenteras innan kunskapskrav uppnås. (Ett annat material, kartläggning 1–3, visar på skolbakgrund och ämneskunskaper.) Kontinuerlig bedömning med hjälp av Bygga svenska kan ge en övergripande bild av både individ och elevgrupp. Lärare i svenska som andraspråk kan göra bedömningarna och samtala med andra lärare om de områden som står på tur att utveckla. För varje färdighet (lyssna och tala, läsa, skriva) och på varje steg finns förslag på undervisning och stöttning.

Gäller endast gymnasieskolan: Introduktionsprogrammen i gymnasieskolan saknar nationella programstrukturer och examensmål, som på nationella program, eftersom utbildningen måste anpassas till de aktuella elevernas individuella förutsättningar och behov. Istället finns dessa tre nationella styrningsverktyg: På huvudmannanivå ska en plan för utbildning upprättas. Huvudmannen ska även planera för inledande och fortlöpande bedömning (ibland kallas den inledande bedömningen för kartläggning) av nyanlända elevers parallella språk- och kunskapsutveckling, och där kan Bygga svenska användas för den fortlöpande bedömningen av språkutveckling. Huvudmannen ska också planera och organisera arbetet så att individuella studieplaner upprättas för varje elev.

Det är viktigt att komma ihåg dessa punkter då det gäller andraspråksutveckling. Tid: ca 2 år vardagsspråk, längre tid för skolspråk, upp till 8 år men båda utvecklas parallellt. Samarbete, se språk i alla ämnen – vad möter eleven under en dag, en vecka? Ser eleven sambanden, får en helhetsförståelse? Modersmålets roll: identitet, språk för att tänka och formulera innehåll. Skolbakgrund: längd, innehåll? Kunskap och erfarenhet införskaffade på andra sätt än skola? Resursperspektiv istället för bristperspektiv. Stöttning: Planera för stöttning i undervisningen, dvs. ett tillfälligt stöd som kan tas bort vartefter, och leda till att eleven blir mer självständig. Viktigt att undervisningen ligger på åldersmässigt rätt kognítiv nivå och innebär nytt lärande, dvs. höga förväntningar på vad eleven kan utveckla. Genom att få många tillfällen till kommunkation i autentiska situationer kan eleven få respons på om ett kognitivt krävande innehåll blir begripligt eller om eleven behöver tydliggöra sina tankar.

Information om Bygga svenska finns på Skolverkets hemsida. www Information om Bygga svenska finns på Skolverkets hemsida. www.skolverket.se Bedömningsstödet samt bedömda elevexempel är tillgängligt på bedömningsportalen utan inloggning https://bp.skolverket.se/web/nyanlandaelever/start Materialet finns i tre versioner: årskurs 7–9 + gy, 4–6, 1–3. De innehåller i stort sett samma introduktioner och teorianknytning men åldersrelaterade beskrivningar av språkutvecklingen.

Bygga svenska gör det möjligt att följa och dokumentera elevers språkutveckling. Skolverket tillhandahåller ifyllbara pdf-er men de måste sparas lokalt för varje elev. Bygga svenska kan användas kontinuerligt i undervisningen men sammanfattas och återkopplas t.ex. 1–2 gånger per termin. Elever och vårdnadshavare kan följa språkutvecklingen med hjälp av dokumentationen. Dokumentationen kan följa med eleven vid övergångar mellan skolformer och skolor för att bidra till kontinuitet i utbildningen.

Bygga svenska är uppbyggt utifrån fem aspekter på språkutveckling. De två första pekar på vikten av att lärare löpande planerar för och bedömer elevens språkutvecklingen i undervisningen, så att eleven får tillfälle att delta i olika typer av språkliga aktiviteter, och får en stöttning som möjliggör ökad självständighet. De tre sista: språklig variation, komplexitet och säkerhet pekar på elevens strategiska kompetens: hur använder eleven det språk hen kan? – Hur kan eleven gå mot ökad variation? – Hur uttrycker eleven komplext innehåll redan innan hen har så mycket språk? (Då följer som regel inte korrekthet med, vilket är naturligt vid andraspråksinlärning) – Hur ökar säkerheten över tid, både vad gäller innehåll (större ordförråd, nya ämnesområden), anpassning till mottagare (t.ex. icke formellt – formellt) och med olika kommunikationssätt (t.ex. talat resp. skriftlig språk)?

För elever utan skolbakgrund, som inte ännu lärt sig läsa och skriva, finns avstämningspunkter för den första litteracitetsutvecklingen. Språkutveckling beskrivs i fem steg för färdigheterna talat språk, läsa respektive skriva, från nybörjare till avancerad användare. (För gymnasiet beskrivs ”skriva” separat. Talat språk och läsa är gemensamt för årskurs 7–9 + gy).

Bygga svenska är anpassad till en vanlig arbetsgång i skolan: undervisning – utvärdering -– fortsatt undervisning. Elevprestationer kan bedömas formativt i det löpande arbetet (inte bara ”slutuppgifter” behöver användas) och är därmed underlag för att forma den fortsatta undervisningen. Bedömning och återkoppling kan också användas för att rektor ska vara medveten om hur det går för eleven och vara beredd på att sätta in åtgärder som extra anpassningar.

I materialet finns stöd för bedömning av elevens prestationer på helhets- och detaljnivå. Helhet till resp steg som inte är bunden till ålder eller färdighet (kapitel 4). Exempel hämtade från Skriva, steg 3, årskurs 7–9 (kapitel 6, s. 62-63): 2. Inledande beskrivning 3. Observationspunkter 4. Exempel på andraspråksdrag (detta finns endast till skriva, ej till talat språk eller läsa) Läraren i svenska som andraspråk kan göra bedömningar av elevers prestationer och lärare i alla ämnen kan använda beskrivningarna för att se vad man kan förvänta sig av elevers språkutveckling på respektive steg.

5. Exempel på undervisning och stöttning 5. Exempel på undervisning och stöttning. Exempel från steg 3, Skriva, gymnasiet (s. 73) När en bedömning har visat vilket steg en elev ligger på, i en viss färdighet, kan exemplen på undervisning och stöttning för talat språk, läsa respektiver skriva på varje steg, vara ett stöd för lärare i olika ämnen att samtala om och planera undervisningen. Exemplen pekar även på att elevens språkutveckling sker i skolans alla ämnen.

På skolnivå kan man i dokumentationen se hur lång tid eleven behöver för varje steg, det säger något om progressionstakt för språkutvecklingen. Genom att se till både steg enligt Bygga svenska och progressionstakt kan man få ett underlag för planering. Progressionstakten kan påverkas av t.ex. skolbakgrund och tidigare erfarenheter, den aktuella skolgången och andra omständigheter. Fem tänkbara individuella elevexempel, som underlag för diskussion: 1: ingen skolbakgrund, hanterar mobil, har goda muntliga strategier för inlärning, undervisning i grundläggande litteracitet. 2: kort och oregelbunden skolbakgrund, snabb utveckling av muntligt vardagsspråk men skolspråket och skrivandet tar längre tid. 3: har en viss skolbakgrund men även andra vägar till skolkunskap, kan hålla eget fokus, ser samband och har välutvecklade strategier för studier. 4: god skolbakgrund inkl. engelska, placeras i familjehem där eleven talar svenska även utanför skolan, har välutvecklade strategier för studier. 5: säker på att skriva, muntlig utveckling tar längre tid.

Det är språkutvecklingen som följs i Bygga svenska och materialet är inte kopplat till någon specifik ämnes- eller kursplan som ju innehåller centralt innehåll och kunskapskrav. Det ser man tydligt när man jämför stegen i Bygga svenska med kunskapskraven i t.ex. svenska som andraspråk. Lärare måste bedöma när elevens språk räcker till för att arbeta med centralt innehåll och visa att man når kunskapskraven, och för vilket betyg, i ämnet svenska/svenska som andraspråk liksom i andra ämnen. Att sätta betyg efter kunskapskraven görs summativt i ett ämne eller kurs och visar om eleven når givna mål. Bygga svenska är till för formativ bedömning som visar utveckling, som i sin tur formar undervisningen efter bedömningen. De fem aspekterna i Bygga svenska kan ge information som hjälper läraren att se elevens språkutveckling: Klarar eleven att delta i alla språkliga aktiviteter som nämns i kunskapskraven? Hur är elevens självständighet? Var har eleven sina språkliga styrkor – i variation, komplexitet eller säkerhet? Vad av detta är viktigt för respektive kunskapskrav? Vad behöver eleven utveckla för att nå respektive kunskapskrav för åk 3, 6, 9? (elever i högstadiet och i gymnasiets introduktionsprogram arbetar mot målen för åk 9). Generellt kan man ändå säga att elever bör vara på, eller på mycket god väg mot, en avancerad nivå, alltså steg 4 och 5, för att ha det språk som behövs för de moment i kursplanen som kräver språkliga färdigheter i svenska. Ett exempel för att problematisera frågan: Att avge enkla/utvecklad/välutvecklade och nyanserade omdömen om texters innehåll – kräver det främst egen kunskap i svenska, eller främst att eleven har läst mycket och kan avge omdömen baserade på en rik erfarenhet av läsning, oavsett språk, eller kanske genom att kunna kontrastera texter från olika sammanhang och på olika språk mot varandra?

Den första frågan riktar sig till både rektorer och lärare: vilken organisation krävs? Hur kan samarbetet se ut? Den andra frågan, med koppling till det systematiska kvalitetsarbetet (samla resultat, utvärdera, analysera, planera) och berör verksamheten som helhet. Den riktar sig därmed till rektorer i första hand

Många elever vill komma vidare, även om vägen är lång Många elever vill komma vidare, även om vägen är lång. Elever lär sig svenska genom undervisningen i alla ämnen och en systematisk återkoppling på språkutvecklingen kan vara en viktig del i arbetet. Bygga svenska kan synliggöra progressionen steg för steg, från den allra första starten och ända fram till ett avancerat språk.