ASEK Samhällsekonomiska kalkylvärrden inom transportsektorn – erfarenheter från ASEK-arbetet.

Bakgrund 1990-talet – Sampers/Samkalk – modell för samhällsekonomisk kalkyl av investering i infrastruktur för väg- eller järnvägstrafik ASEK-gruppen – Arbetsgruppen för samhälls-ekonomiska kalkylvärden och –principer SIKA – ansvar för modellutveckling och ASEK-arbetet Myndighetsövergripande grupp – Vägverket, Banverket, Rikstrafiken, Sjöfartsverket, Luftfartsstyrelsen, samt Naturvårdsverket och Vinnova

ASEK-arbetet på SIKAs tid ASEK-rapporten – rekommenderade kalkylprinciper och kalkylvärden Underlag för beslut i Verksforum (generaldirektörer för deltagande myndigheter). Beslutsdokument – inte pedagogisk dokument Översyn av rekommendationer vart 4:e år Baseras på underlag från forskare och utredare ASEKs vetenskapliga råd – granskning av ASEKs förslag till rekommendationer

Nuvarande ASEK – del av Trafikverket Trafikverket ansvarar för ASEK-arbetet - fattar beslut om analysmetoder och kalkylvärden och publicerar ASEK-rapporten Intern arbetsgrupp samt myndighetsövergripande samrådsgrupp (Trafikverket, Transportstyrelsen, Sjöfartsverket, Naturvårdsverket, Vinnova, Energimyndigheten, Stockholms läns landsting (SL)) Ny planeringsprocess – möjlighet till årliga justeringar av modeller och kalkylvärden

ASEK-rapporten – endast digital version, på Trafikverkets hemsida: www ASEK-rapporten – endast digital version, på Trafikverkets hemsida: www.trafikerket.se/ASEK Trafikverkets tredje (ASEK 5.2), men den totalt 7:e i ordningen. Verktyg för planering och utvärdering. Bidrar till analysers jämförbarhet - över tiden, över trafikslag, över problemområden, över regioner. Informations- och kunskapsbank och styrinstrument för forskning och utveckling av samhällsekonomi inom transportsektorn

Vilka effekter har kalkylvärden i ASEK? Tidsvärden, inklusive värdering av förseningar och trängsel Olyckskostnader för vägtrafik och delvis järnväg Luftföroreningar från avgaser och utsläpp av koldioxid p g a fossila bränslen (dock endast vissa effekter av luftföroreningar) Buller (men sjöfart och flyg schablonvärderade) Fordonskostnader och Trafikeringskostnader Diskonteringsränta Skattefaktor

Vilka effekter har inte kalkylvärden i ASEK? Intrång i värdefulla natur- eller kulturmiljöer Effekter av avgaser på naturmiljö och ekosystem - värderas inte med skadekostnad utan härlett från politiska mål Värdering av trafiksäkerhet till sjöss och för flyg Miljöeffekter av sjöfart för vatten och vattenmiljöer Indirekta effekter på andra marknader är transportmarknaden (WEI, vittomfattande effekter)

Fördelar med ASEK-arbetet Samordning och anpassning av kunskap mellan vetenskap/teori och empiri/praktik. Värderingar och principer hanteras i ett samman-hang. Bättre än ren expertgrupp. Gemensamma värden och kalkylförutsättningar gör olika analyser jämförbara. Transparens – lätt att kolla vilka underliggande värderingar och förutsättningar som våra kalkyler bygger på

Nackdelar och svårigheter med ASEK-arbetet Samhällsekonomiska värden ofta situations-beroende (alternativkostnader) - Schablonvärden och standardiserade kalkyler ej optimalt Kalkylvärdena uppdateras men revideras inte så ofta (ASEK har värden från 1990-talet) Spänner över oerhört stort kunskapsfält – svårt för ASEK-gruppen att ha överblick över alla problemområden ASEK-värdena har mer tonvikt på väg/järnväg än på sjöfart/luftfart, och mer tonvikt på tidsvärdering än på trafiksäkerhet och miljö.

Utmaningar för ASEK-arbetet Göra om ASEK-rapporten till ett pedagogiskt dokument där kalkylvärdena sätts in i ett sammanhang. Bredda ASEK-arbetet - Ta fram kalkylvärden som Transportstyrelsen och Sjöfartsverket Bredda ASEK-arbetet – inte bara kalkyler för infrastrukturinvesteringar – även principer och kalkylvärden för andra typer av åtgärder