Lex Sarah – en möjlighet till bättre kvalitet

Tillsammans gör vi det bättre Syftet är att upptäcka fel och brister – Både det som du själv orsakat, ser eller får höra talas om. Vi ska rätta till det som blivit fel och förhindra att det händer igen. Vi alla är lika viktiga och har samma ansvar för det systematiska kvalitetsarbetet enligt lag! Du kan inte rapportera anonymt. När du rapporterar fel och brister bidrar du till en förbättring.

Verksamheter som ska följa lex Sarah SoL Socialtjänstlagen LSS – Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade SiS – Statens institutionsstyrelse Privata utförare har samma skyldigheter men utreder sina rapporter själv-ska skickas till kommun för kännedom.

Vem är skyldig att rapportera? Anställda i kommunal och privat regi Deltagare i arbetsmarknadspolitiskt program (som arbetar eller praktiserar) Uppdragstagare (t.ex. inhyrd omsorgspersonal, ledsagare eller kontaktperson) Praktikanter under utbildning (inte prao-elever) Legitimerad personal omfattas av rapporteringskyldigheten enbart när hen fullgör arbetsuppgifter inom socialtjänst

Gör missförhållanden synliga Du (inte någon annan!) har en rapporteringsskyldighet så fort du upptäcker ett missförhållande eller påtagliga risker för missförhållanden. Rapporten ska göras i Flexite (I de flesta fall bör det även ske muntligt till ansvarig chef) Du ska åtgärda missförhållandet skyndsamt. Du som chef har ett ansvar för att ta reda på vad som hänt, varför det hänt och avhjälpa/undanröja desamma. Du behöver även planera för vad som ska förändras för att det inte ska hända igen.

Alla missförhållanden ska rapporteras Fysiska, psykiska, sexuella övergrepp slag, nypningar, hårdhänt handlag, hot eller bestraffningar, trakasserier, verbala sexuella anspelningar, visar bilder, blottar sig osv. Brister i bemötande- respektlöst tilltal ”fy vad du är äcklig”, ”hur fan kan du göra så här” osv. ”fräser ifrån lite hårdare än det var menar om att någon inte ska larma i onödan” Brister i rättssäkerheten sekretessbrott, brister i handläggning, verkställer inte insatser t.ex. Brister i utförandet av insatser Att kund tvingas lägga sig redan på eftermiddagen, glöms på toalett, viktig morgonhjälp glöms bort, får flera gånger vänta på sin lunch i mer än en timme och kunden blir orolig och nedstämd. Verksamheten bestämmer sig för att kunden får stå ut med att ha inkontinensskydd då det inte finns personal nog att utföra toalettbesök Ekonomiska övergrepp Bestulen av anställd och påverkar negativt på grund av beroendeställningen, tvingas betala för tjänster som hen inte får eller eg inte vill ha Brister i den fysiska miljön larm som inte fungerar, låsta avdelningen som borde vara öppna, dokumentationssystem är nedstängt och som påverkar kunderna Fysiska, psykiska, sexuella -

Vad ska det stå i rapporten? Beskriv så utförligt som möjligt. Har du fått händelsen berättad för dig så är det bra om du skriver vem som berättat om det. Vilka konsekvenser medförde det för kunden. Vet du varför missförhållandet hänt så beskriv det. Skriv gärna förslag på vad som kan göras för att förhindra att det händer igen.

Glöm inte bort att… Dokumentera händelsen i journal samt att det rapporterats enligt lex Sarah. Att kunden och/eller dennes legala företrädare ska informeras om händelsen och rapporten. Anmäls händelsen till IVO ska de även informeras om det. Journalför vilken information som getts.

Vanliga orsaker till missförhållanden? Brist på fungerande rutiner eller rutiner som inte följs Brist på kompetens, introduktion, information Brister i organisation, bemanning eller arbetsledning Utredningen ska alltid fokusera på systemfel och inte hitta någon ”syndabock”.

Vilken information har du rätt till? Vad du ska göra om du ser/upptäcker ett missförhållande (Som chef har du ett ansvar att informera skriftligt och muntligt om skyldigheten minst en gång per år) Din chef ska informera om vad som hänt med rapporten och hur den utretts Du ska också få veta vilka förändringar i verksamheten som rapporten lett till

Hur gör vi i Kristianstad? I Kristianstad är det SAS (socialt ansvarig samordnare) som tar emot inkomna rapporter och tar hjälp av närmsta enhetschef att påbörja utredningen. Ibland görs bedömningen att en annan objektiv person (från lex sarah-gruppen) behöver utses till att fullfölja utredningen. Det är förvaltningschef som beslutar om händelsen ska anmälas till inspektionen för vård och omsorg (IVO). Då ska händelsen bedömas som allvarlig.

Hur gör ni på er arbetsplats? Rapporterar ni negativa händelser? Pratar ni om att ni anmäler varandra eller pratar ni om att ni rapporterar en negativ händelse. Vad är skillnaden? Är ni trygga med att våga rapportera eller finns det en rädsla för det? Hur kan ni stötta varandra till att rapportera händelsen och därigenom bidra till en ökad kvalitet? Hur pratar ni om de händelser som skett inom er enhet/inom förvaltningen? Mindre som större. Hur ofta? Är det något som är oklart i hanteringen? Vad behöver ni bli bättre på och vad är ni bra på?