Samrådsmöte Vilhelmina 23 februari 2015

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Samrådsmöte Vilhelmina 23 februari Tid för bättre vatten Information Inspiration Samverkan Dialog.
Advertisements

UPPFÖLJNING I KOMMUNERNA 10 MARS Agenda Syfte Process och målgrupp Rapportering Summering.
Juridiska aspekter på miljökvalitetsnormer för vatten i kommunal förvaltning och planering Karin Wall Länsstyrelsen Västra Götalands län Skara
Sandra Lagerkvist och Ida Knutsson. 2 Mål för folkhälsan, prop. 2002/03:35 Övergripande mål för folkhälsopolitiken: Skapa samhälleliga förutsättningar.
-Hans Oscarsson- Vattenmyndigheten för Västerhavets vattendistrikt Vattenförvaltningen – vad har hänt och vad är på gång?
Om denna presentation: Version Denna PPT-presentation tillsammans med det talspråksmanus du hittar i anteckningssidorna är framtaget för att.
VAS-rådet den 14 februari 2008 / Anette Björlin Dricksvattenförekomster i Stockholms län - Prioritering för långsiktigt skydd Anette Björlin Länsstyrelsen.
Regional vattenförsörjningsplan för Stockholms län.
Resultat ÅU 2016 NV rapport Arbete med vattenskydd och planering krävs för att målet ska nås. Vattenförsörjningsplaner har tagits fram för allt.
Detta är miljömåltider
En hållbar organisation
Nytt från vattenförvaltningen Årsmöte för Skellefteälvens vattenråd
Fossilbränslefritt Kronoberg
Informationsmöte VA till Varola
Modeller, vad gör de, och vilka är osäkerheterna
Välkomna till tvärsektoriellt miljömålsmöte 21 okt 2015
En plattform för samhällsekonomisk analys
Weserdomen. Konsekvenser och förutsättningar
Grön infrastruktur - Friluftsliv
Fördjupad utvärdering 2015 Nuläge, vad händer framöver, regionala inspel Ann Wahlström Naturvårdsverket 10 december 2014.
Lokalt vattenvårdsprogram i E-län
En plats att kalla hemma - Barnfamiljer i bostadskrisen skugga
Aktuellt från Miljödepartementet RUS Nobelmöte 2013

Planeringsunderlag för klimatanpassning och klimat- och energi
Process för verksamhetsplan - Miljösamverkan
LUP Mål 3 Satsning på kompetensförsörjning
Fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt (FEAD)
Arbetsformer XX vattenråd.
Miljömålen i samhällsplaneringen
Disposition – konsten att läsa skolstatistik
Kompetensförsörjningsgruppen presenterar
Krafttag för bättre vatten
Kommunikationsplan Bilaga 11 till överenskommelsen mellan Hudiksvalls kommun och Arbetsförmedlingen gällande samverkan för att minska arbetslösheten.
IT verksamhetens satsning utifrån IKT.
Miljömålen består av tre slags mål
Nämndutbildning 10 februari 2016
Åtgärdswebben.
JOrdfalls samfällighet Tillstånd för grundvattenuttag
JOrdfalls samfällighet Tillstånd och vattenskydd
GRÖN INFRASTUKTUR – nu och framåt
Regional vattenförsörjningsplan för Stockholms län
Så enkelt som möjligt för så många som möjligt.
Vattenverksamhet 11 kapitlet Miljöbalken.
Branschrådet för spårväg och tunnelbana den 17 maj 2018
Kompetensförsörjnings-processen
reviderad Natura handbok
Förnyelsepriset 2018 Då är det åter dags för förnyelsepriset. Det är nu femte året i rad som priset ska delas ut.
Ny vision VARFÖR HAR VI EN VISION?
Miljö i vägplaneringsprocessen
Välkomna! strategi för Vilt-förvaltning
Hur tolkar Länsstyrelsen kraven?
Vattendirektivet Vattenförvaltning
Åtgärdsbibliotek i VISS
Regional årlig uppföljning Ingen övergödning 2018 Skypemöte 11sept Emilie Vejlens, RUS och Länsstyrelsen i Gotlands län Emmelie Johansson, Enheten för.
Utredningen om ekologisk kompensation
Introduktion till systematiskt kvalitetsarbete
Möjligheter till finansiering?
Introduktion till systematiskt kvalitetsarbete
Samhällsekonomisk analys på Vattenmyndigheterna
Länsdelsgruppernas sammansättning och arbete
Samordnad hantering Inledande utgångspunkter
Hållbar utveckling måste vara
Vattenprojekt Härjedalens kommun Pär Olofsson Janne Gabrielsson
Vattenverksamhet 11 kapitlet Miljöbalken.
Samhällsekonomisk analys på Vattenmyndigheterna
Vatten i regionplaneringen – nu och i framtiden
Förslag till framstegsrapport om genomförandet av partnerskapsöverenskommelsen Övervakningskommittén maj 2019 En framstegsrapport om genomförandet.
Saker att ta upp… Skärpning av reglerna omkring MKN vatten
Presentationens avskrift:

Samrådsmöte Vilhelmina 23 februari 2015 Stina Hej och välkomna! Om jordklotet vore i storlek med Globen i Stockholm så skulle den mängd sötvatten som finns rymmas i en fotboll. Cirka 2,5 procent är färskvatten/sötvatten. Vatten är en Gemensam tillgång och vårt viktigaste livmedel. Därför är vi här idag

Vatten till alla – och allt För oss i Sverige är det en självklarhet att få friskt rinnande vatten direkt ur kranen. Att vårt grundvatten är rent och att vi kan bada och fånga fisk i nästan all vattendrag. Även om förutsättningarna i Sverige är mycket bättre än på andra håll i Sverige så är tillgången på vatten ingen självklarhet, vi ser exempel på Gotland där stora insatser krävs för att klara turistsäsongen. Nu byggs två avsaltningsanläggningar för att klara vattenförsörjningen under sommarhalvåret. EU:s ramdirektiv för vatten kom till just för att vattnet är en gemensam resurs som inte följer samma gränser som vi människor. Floder rinner genom flera länder. Sjöar ingår i enorma vattensystem och grundvattnet följer bara naturens gränser. Därför delades Europa in i 110 vattendistrikt som avgränsats av vattendragens avrinningsområden utan hänsyn till administrativa gränser. Fem vattendistrikt finns i Sverige. Vattenförvaltningen som är vårt samlingsord för alla som jobbar med vattenförordningen och alltså vattendirektivet har ett samlat grepp om olika miljöproblem och kan därför effektivare och gemensamt hitta lösningar på problem som sen ska genomföras lokalt.

Vattnen i distriktet Blå-Hög ekologisk status Grön- God ekologisk status Gul-Måttlig ekologisk status Orange- otillfredsställande ekologisk status Röd-Dålig ekologisk status Hur ser det då ut i vårt vattendistrikt. Som ni ser så hittar vi de vattnen med Högst ekologisk status i fjällvärlden. I övrigt är kartan mest gul dvs de flesta vattnen i distriktet har måttlig ekologisk status. Länen klassificerar våra vatten utifrån ekostat. Hur klassningarna av vattnen går till är kommer Maria och Fredrik att återkomma till längre fram. Som ni ser är kvaliteten på våra vatten inte så god sam man kanske hade hoppats på. Men Eu´s ramdirektiv ger oss verktygen att ta hand om våra vatten.

Ramdirektivet för vatten Värna ett naturligt växt- och djurliv i våra vatten Säkerställa tillgången på rent vatten för dricksvattenproduktion ÅKE EU:s ramdirektiv för vatten syftar till ett långsiktigt och hållbart utnyttjande av våra vattenresurser. Det kräver ett målmedvetet och långsiktigt arbete. I Sverige har förvaltning av våra vatten skett sedan länge, men sedan år 2000 då EU:s Ramdirektiv för vatten infördes har arbetet samordnats på en högre nivå. Arbetet ska ske på ett likartat sätt inom EU och ska rikta in sig på att minska föroreningar, främja en hållbar vattenanvändning och förbättra välståndet för de vattenberoende ekosystemen. Ramdirektivet för vatten har sin grund i en insikt om att vi gemensamt måste vårda våra vattenresurser för en framtida hållbar vattenanvändning. Det övergripande målet för vattenförvaltningen är att uppnå god vattenstatus till år 2015, eller senast till år 2027. God status innebär god ekologisk- och vattenkemisk status i alla inlands- och kustvatten. För grundvatten innebär det, förutom god vattenkemisk status även god kvantitativ status till 2015. Ramdirektivet för vatten betonar även att vatten är gränslöst och att vi måste samarbeta över nationsgränser såväl som andra administrativa gränser för att kunna säkra en god vattenkvalitet och tillgång till vatten. Många aktörer har varit med och byggt upp vattenförvaltningen – och nu ska vi i samverkan arbeta vidare för att bevara och förbättra vattenmiljön i Sverige!

Vattenförvaltningens arbetscykel Jenny Parallella processer. 2015-2021 Förklara bild.

Förvaltningscykel 2015-2021 Samråd 1 november 2014 – 30 april 2015 Förslag till Förvaltningsplan Miljökvalitetsnormer Åtgärdsprogram Åtgärdsområdessammanställningar Miljökonsekvensbeskrivning Tillgängligt på Vattenmyndigheternas webb Tryckta publikationer har skickats ut

Samrådshandlingar www.vattenmyndigheterna.se Åtgärdsprogram inkl MKB Miljökvalitets- normer 50 st åtgärdsområdes- sammanställningar Förvaltningsplan Bilagor för 50 åtgärdsområden Åtgärdsområden FP – Beskriver distriktet och ALLA vatten. Uppslagsbok. Långsiktig förvaltning ÅP – Enbart vatten som behöver åtgärdas. www.vattenmyndigheterna.se

Hur kan VMs ÅP ge bättre vatten, kopplingen till faktisk vattenförekomst är inte självklar. VM tar utifrån lsts information fram underlag och sammanställningar, fördelar åtgärder på myndigheter som i sitt arbete med exvis tillsyn och tillståndsgivning ser till att MKN följs. Och på så sätt blir det bättre i vattnet.

Åtgärdsområden Mindre, avgränsade områden lokal förankring, ökad tydlighet I Bottenhavet indelat efter kommuner/avrinningsområden Konkreta åtgärdsbehov och förslag på åtgärder anges i sammanställningar per område från åtgärder i VISS Kopplas till åtgärder i ÅP åtgärder som ska vidtas av myndigheter och kommuner

Kopplingstabell

VISS ÅOS ÅP Koppling VISS – ÅOS – ÅP Status MKN Påverkanskällor Förbättringsbehov Åtgärdsförslag VISS Beskrivning av miljöproblem och påverkan Konkreta åtgärdsförslag Koppling till ÅP-åtgärder ÅOS Åtgärder för myndigheter och kommuner ÅP-åtgärdernas betydelse för att åtgärda påverkan Konsekvenser (övergripande) ÅP

Tillsammans värnar vi våra vatten

Samrådsperiod Pågår till 30 april 2015 Svar senast 30 april Wordformat 537-7197-14 Struktur   För att underlätta omhändertagandet av synpunkter ser vi gärna att de skickas i wordformat till vattenmyndigheten.vasternorrland@lansstyrelsen.se Märk mailet med dnr. Går även med post: Länsstyrelsen Västernorrlands län, Samrådssvar dnr 537-7197-14, Att Vattenmyndigheten, 87186 Härnösand. Det är särskilt önskvärt att yttranden struktureras efter samrådshandlingarnas disposition med tydliga hänvisningar till vilket dokument och vilket avsnitt som avses. Detta för att vi ska kunna tolka dina synpunkter på rätt sätt. Svara gärna på frågorna som finns i dokumenten (FP, ÅP och MKB). Dessutom (har inte riktigt koll på om detta är någon av frågorna i dokumentet): Fungerar åtgärderna eller vad behöver ändras? Vad stämmer inte i VISS – behov av dataunderlag. vattenmyndigheten.vasternorrland@lansstyrelsen.se

Samrådshandlingar www.vattenmyndigheterna.se Åtgärdsprogram inkl MKB Miljökvalitets- normer 50 st åtgärdsområdes- sammanställningar Förvaltningsplan Bilagor för 50 åtgärdsområden Åtgärdsområden FP – Beskriver distriktet och ALLA vatten. Uppslagsbok. Långsiktig förvaltning ÅP – Enbart vatten som behöver åtgärdas. www.vattenmyndigheterna.se

Synpunkter på vattenförekomstnivå http://viss.lansstyrelsen.se/ Klicka på Nu kan du lämna synpunkter i VISS

Scrolla ner till Sök efter vattenförekomster, det är själva webbformuläret

Klicka i vilket huvudavrinningsområde ditt vatten ligger i (utnyttja länken ”kartan” om du inte vet vilket det är). Klicka i kommun och om det vilken vattenkategori det är.

Välj den vattenförekomst eller fler om det handlar om fler vattenförekomster, som du har synpunkter på.

(Två alternativ på bilder, skiljer sig i storlek) Skriv i de förslag på ändringar som du föreslår och motivering till dina ändringar/kompletteringar. Efter att du fyllt i vem du är så får du skriva i en kod för att undvika spam och sen är det bara att klicka på skicka.