Här får du möta ett antal personer som har kommit till Sverige av olika skäl. Genom deras berättelser ges en möjlighet att bättre förstå regelverket och varför migration är en naturlig del i ett samhälle. De har ställt upp och berättat sin historia för att vi ska kunna berätta för er om Migrationsverkets uppdrag

Migration – människor och fakta Migrationsverkets logotype kan symbolisera migrationsrörelse mellan länder, till Sverige och/eller från Sverige. 2017-10-15 PPT för skolan

Här kan den som gör presentationen lägga in sitt namn Lägg in ditt namn, telefonnummer och e-postadress.

vill människor komma hit? Varför Vem Vad vill människor komma hit? bestämmer? gör Migrationsverket? I alla tider har människor flyttat mellan länder. I mitten av 1800-talet och början av 1900-talet flyttade många svenskar till Amerika för att de sökte sig en bättre framtid. Då flyttade cirka 1,3 miljoner från Sverige, vilket var ungefär en fjärdedel av hela landets befolkning på den tiden. I dag kommer människor till Sverige för att bosätta sig eller vara här på ett kort besök. Det är människor som kommit hit av kärlek för att bo med någon anhörig, är här för att arbeta eller studera eller söka skydd – asyl. Men människor flyttar också härifrån. Det är detta som är migration och rörligheten mellan länder ökar. Det är en stor utmaning som Sverige och andra länder står inför och därför är migrationspolitiken ofta i fokus. Både här hemma och i andra länder.   Migrationsverket arbetar på uppdrag av riksdag och regering. Man kan säga att de arbetar på uppdrag av svenska folket, genom de politiker som beslutar om migrationspolitiken. Politikerna beslutar också om de lagar och regler som myndigheten ska följa i sitt arbete. Migrationsverket fattar beslut om arbets- och uppehållstillstånd samt asyl och medborgarskap. För människor som söker sig till Sverige ska det vara en trygghet att det finns en myndighet som fattar sina beslut utifrån de lagar och andra regler som politikerna har fattat beslut om. Alla människor som söker tillstånd av något slag för att komma till Sverige ska känna att de blir bra bemötta och att myndigheten lyssnar på deras berättelse. Migrationsverket bygger också sina beslut på kunskap om hur situationen är i den sökandes hemland och andra omständigheter som är viktiga. EU innebär också att länderna måste samarbeta mer. Det handlar både om att ha gemensamma regler och att delta i utvecklingen av migrationsfrågorna, tillsammans med andra länder. Det praktiska samarbetet inom EU är en naturlig del av Migrationsverkets vardag. Om man inte är nöjd med Migrationsverkets beslut kan man överklaga det till någon av migrationsdomstolarna och, i vissa fall, till Migrationsöverdomstolen. Polisen har ansvar för att en del av dem som inte får stanna lämnar landet. Myndigheten samarbetar också med andra myndigheter och organisationer i Sverige när det gäller de asylsökande och de asylsökande som får tillstånd att stanna, till exempel med länsstyrelser, kommuner, landsting, Arbetsförmedlingen och frivilligorganisationer. 

Asyl Skyddsbehövande (asyl) Alla har rätt att söka asyl, det är en mänsklig rättighet. Migrationsverket ska pröva om den som söker skydd har rätt till uppehållstillstånd enligt utlänningslagen. Migrationsverket ger dessutom kvotflyktingar tillstånd att komma till Sverige på den årliga flyktingkvoten. Antalet asylsökande varierar beroende på vad som händer i omvärlden. Under senare år har vi haft en dramatisk ökning av antalet asylsökande. Under 2015 kom 162 877 asylsökande till Sverige. Flest från Syrien (51 338). Under 2014 kom 81 301 asylsökande kom till Sverige 2014. Sedan 20 juli 2016 har Sverige en tillfällig lag som ska gälla i tre år Lagen innebär att asylsökande som har rätt till skydd får tidsbegränsade uppehållstillstånd i Sverige. Den som får flyktingstatusförklaring får uppehållstillstånd i tre år och den som får status som alternativt skyddsbehövande får uppehållstillstånd i 13 månader. När tillståndet löpt ut görs en ny prövning om det är möjligt att återvända till hemlandet. Den tillfälliga lagen begränsar också asylsökandes möjlighet att återförenas med sina familjer. Endast den som får flyktingstatus och uppehållstillstånd i tre år får möjlighet till familjeåterförening.

Perwin, född 1996 i Aleppo, Syrien ”Från ett ögonblick till ett annat blev det bestämt att vi skulle lämna vårt hem. Nu går vi. Inga fler detaljer. Jag visste inte vart vi skulle exakt varför. Vi åkte till Turkiet. Och jag lämnade mitt hjärta i Syrien.” Den som är förföljd eller riskerar förföljelse eller omänsklig behandling i hemlandet kan söka asyl i Sverige Asyl Alla har rätt att söka asyl, det är en mänsklig rättighet. Migrationsverket ska pröva om den som söker skydd har rätt till uppehållstillstånd enligt utlänningslagen. En flykting är en person som befinner sig utanför det land som han eller hon är medborgare i därför att han eller hon känner välgrundad fruktan för förföljelse på grund av sin ras nationalitet tillhörighet till en viss samhällsgrupp eller på grund av sin religiösa eller politiska uppfattning sitt kön eller sin sexuella läggning och som inte kan eller på grund av sin fruktan inte vill begagna sig av detta lands skydd. Asylsökande är den som tar sig till Sverige och ansöker om skydd (asyl) här, men som ännu inte har fått sin ansökan avgjord. Alternativt skyddsbehövande Som alternativt skyddsbehövande bedöms den som löper risk att straffas med döden löper risk att utsättas för kroppsstraff, tortyr, annan omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning eller som civilperson löper allvarlig risk att skadas på grund av väpnad konflikt. Den som får nej på ansökan om asyl måste lämna Sverige Den som har fått ett slutgiltigt av- eller utvisningsbeslut, som fått laga kraft, har inte längre rätt till boende och dagersättning av Migrationsverket. Lagen gör undantag för barnfamiljer som får bo kvar till dess att hemresan kan ordnas.

Asyl Antal beviljade ansökningar 2016 – fördelade på beslutsgrund. Totalt 69 682 exklusive kvotflyktingar 2016 fick 111 979 personer beslut i sitt asylärende. Det är det högsta antal asylbeslut Migrationsverket hittills fattat under ett år. Orsaken till kraftsamlingen är det stora antal asylsökande, 163 000, som kom under 2015. Under 2016 sökte totalt 28 939 personer asyl i Sverige. Under 2016 beviljades 69 682 personer asyl. Den totala bifallsandelen av de ärenden som prövades under 2016 när det gäller asylsökande var cirka 77 procent. Av de som fick bifall bedömdes drygt 17 000 personer vara flyktingar (enligt FN:s konventioner) och drygt 47 000 alternativt skyddsbehövande. År 2016 Kvotflyktingar 1889 personer (ingår inte i cirkeldiagrammet ovan) Konventionsflyktingar 17 913 personer Alternativt skyddsbehövande 48 355 personer Särskilt och synnerligen ömmande omständigheter 2 112 personer Övrigt, t.ex. verkställighetshinder 1 302 personer Totalt inklusive kvotflyktingar 71 571 personer Den som har tagit sig till Sverige och ansöker om asyl (skydd) är asylsökande till dess att ansökan är avgjord. Under tiden som ansökan prövas erbjuder Migrationsverket dem som inte kan ordna bostad på egen hand ett tillfälligt boende. Landstingen ansvarar för vården av asylsökande. Kvotflyktingar har aldrig varit asylsökande i Sverige, de kommer direkt till en svensk kommun sedan Migrationsverket, tillsammans med UNHCR, tagit ut dem på kvoten och hjälp dem att komma till Sverige.

Ensamkommande asylsökande barn Asylsökande barn har samma rättigheter som andra barn i det svenska samhället Lagen säger att Migrationsverket ska ta särskild hänsyn till barnets bästa – ett barn kan ha andra asylskäl än vad föräldrarna har. När barnets asylskäl prövas ska handläggaren, så mycket som möjligt, anpassa utredningen efter barnets ålder, mognad och hälsa. Det är kommunerna som ansvarar för boende och omsorg av de ensamkommande under 18 år, om de inte kan bo hos släktingar. Alla ensamkommande barn har rätt till en god man som utses av kommunen.

Alireza, född 1996 i Bamyan, Afghanistan ”Jag definierar inte mig själv som ensamkommande flyktingbarn. När ska man sluta att betraktas som ensamkommande? Ett år efter att man har kommit? Två år? Tre år?” De flesta som kommer ensamma idag är barn eller ungdomar från Afghanistan och Somalia. De flesta är pojkar mellan 16 och 17 år. När de kommer till Sverige får de först bo en kortare tid i det som kallas en ankomstkommun. Där får de bo i väntan på att någon kommun kan ta emot dem. Så snart som möjligt börjar Migrationsverket göra utredningen. Om de inte får stanna undersöker vi vem som kan ta emot dem i hemlandet.   Migrationsverket samverkar med Barnombudsmannen, länsstyrelserna, Socialstyrelsen och Sveriges kommuner när det gäller mottagandet av ensamkommande barn.

Asylsökande barn De fem vanligaste nationaliteterna – inkomna ansökningar 2016 Totalt 2 199 barn Under 2016 sökte 2 199 ensamkommande barn och ungdomar om asyl i Sverige. Det är stor minskning från föregående år då över 35 000 barn och ungdomar sökte asyl i Sverige. Afghanistan 665 barn Somalia 421 barn Syrien 180 barn Marocko 144 barn Etiopien 133 barn Under 2015 ansökte 35 369 ensamkommande barn och ungdomar om asyl i Sverige. Samtidigt ökande deras andel av alla asylsökande från en tiondel till en femtedel. I den första prognosen 2015 uppskattade Migrationsverket att Sverige skulle komma att ta emot 7 800 ensamkommande barn under hela 2015. Afghanistan 23 480 barn Syrien 3 777 barn Somalia 2 058 barn Eritrea 1 939 barn Irak 1 097 barn Under 2014 ansökte 7 049 ensamkommande barn asyl i Sverige, det var nästan dubbelt så många under 2013. Under 2013 ansökte 3 852 ensamkommande barn asyl i Sverige. Under 2012 ansökte 3 578, under 2011 var det 2 657 och 2010 var det 2 393. Barn och ungdomar som kommer utan vårdnadshavare till Sverige och söker asyl bor som regel på något kommunalt grupphem eller i ungdomsboende, om de inte har släktingar som de kan bo hos. Kommunerna har ansvar för att ta emot ensamkommande barn, vilket bland annat betyder att de ska utse en god man som kan agera i föräldrarnas ställe. Ett offentligt biträde utses för att hjälpa barnet/ungdomen med asylansökan. Den vanligaste gruppen är 16-17-åriga pojkar från Afghanistan.

Kvotflykting Endast ett fåtal av världens flyktingar blir så kallade kvotflyktingar Sverige har sedan 1950 ett kvotflyktingsystem med målet att ge de allra mest utsatta skydd. De som erbjuds vidarebosättning i Sverige som kvotflyktingar blir utvalda av FN:s flyktingorgan UNHCR. När en flykting erbjuds vidarebosättning genom kvotflyktingsystemet får den personen en trygg resa till Sverige och ett organiserat mottagande. Varje år tilldelar regeringen/riksdagen medel för att Migrationsverket ska kunna vidarebosätta mellan 1 700 och 5 000 kvotflyktingar. I dag tar cirka 27 länder emot kvotflyktingar på årlig basis.

Kavira, född 1994 i Goma, DR Kongo ”Den dagen jag och min familj fick reda på att vi skulle få komma till Sverige blev vi så glada att vi bara skrek rakt ut. Vi förde att sådant oväsen att grannarna störtade in och undrade vad det var som hade hänt. Men de förstod att vi skrek av glädje.” Migrationsverket samarbetar med FN:s flyktingorgan, UNHCR (United Nations High Commissioner for Refugees), för att de mest behövande ska få möjlighet att komma hit som kvotflyktingar. Migrationsverket gör varje år resor till utvalda områden för att intervjua personer som har begärt skydd via UNHCR för att de ska få komma hit på den så kallade flyktingkvoten. Det är regeringen som beslutar hur många som ska få komma hit på kvoten varje år. Kvotflyktingar har sitt tillstånd klart när de kommer hit, till skillnad från asylsökande som söker asyl när de har kommit till Sverige.   Det är asylsökande som uppmärksammas oftast när media rapporterar något om Migrationsverket. Rätten att söka skydd – asyl – är en grund i arbetet med mänskliga rättigheter. Reglerna för vilka som har rätt att få asyl finns i Utlänningslagen, där FN:s flyktingkonvention, Genèvekonventionen, är inarbetad. Den som är flykting i lagens mening är den som känner välgrundad fruktan för förföljelse på grund av: - ras - nationalitet - religiös eller politisk uppfattning - kön eller sexuell läggning eller - annan tillhörighet till en viss samhällsgrupp och inte kan eller på grund av fruktan inte vill begagna sig av detta lands skydd.

Kvotflykting De fem vanligaste nationaliteterna där Sverige tog ut medborgare under 2016 Totalt 1 889 personer Under 2016 tog Sverige ut följande grupper av kvotflyktingar: 606 personer, medborgare i Syrien   332 personer, medborgare i Demokratiska republiken Kongo 237 personer, medborgare i Somalia 182 personer, medborgare i Afghanistan 169 personer, medborgare i Eritrea 141 personer som är statslösa (oftast statslösa palestinier) 108 personer, medborgare i Etiopien samt ytterligare 114 personer.

Anknytning Att få uppehålls- och arbetstillstånd som anhörig är historiskt det vanligaste skälet till att personer bosätter sig i Sverige Med anhörig avses i första hand make/maka/registrerad partner eller sambo och barn under 18 år som har anknytning till en person med ett uppehållstillstånd eller medborgarskap i Sverige. Vuxna syskon eller föräldrar till vuxna kan normalt inte få uppehållstillstånd på grund av anknytning. Tillståndet måste vara klart före inresan till Sverige. Reglerna är lite olika beroende på vilken typ av uppehållstillstånd personen som bor i Sverige har. Generellt gäller att personen i Sverige ska kunna försörja både sig själv och den anhörige som vill flytta till Sverige. Det gäller både svenska och utländska medborgare.

Burak, född 1990 i Adana, Turkiet ”Jag tyckte att folk tittade snett på mig, som att de tänkte: ”Ännu en från Syrien”. Det blev skillnad när folk fick reda på att jag kom från Turkiet. Min svärmor är lärare och många känner henne i byn. När de fick veta att jag var tillsammans med hennes dotter blev jag godkänd.” Den som vill flytta till någon i Sverige måste göra en ansökan på en svensk ambassad, i hemlandet eller någon annanstans. Tillståndet måste vara klart innan man får resa hit. Ansökan kan göras elektroniskt – men den som söker måste besöka ambassaden för att lämna biometriska uppgifter, dvs fotograferas och lämna fingeravtryck.   Det är olika regler beroende på om den man flyttar till är EU-medborgare eller inte eller om den personen som redan finns här studerar eller arbetar.

Anknytning De fem vanligaste nationaliteterna – beviljade förstagångsansökningar 2016 Totalt 39 032 personer, inklusive 70283 barn födda i Sverige till förälder med PUT Under 2016 fick 39 032 personer uppehållstillstånd för att flytta till en nära anhörig bosatt i Sverige. (Siffran är inklusive 7 283 barn födda i Sverige till förälder med PUT.) Anhöriga till flyktingar, 15 148 personer, ingår i de 39 032 personerna ovan. Övriga anhöriga, 16 472 personer, är både nyetablerade och etablerade anhöriga till personer som redan bor i Sverige. Adoptioner 129 personer. Anhöriga till arbetstagare, egna företagare och gästforskare ingår inte i siffran ovan, (se bild 22) Anhöriga till studerande ingår inte i siffran ovan (se bild 19). En person som vill flytta till en nära anhörig i Sverige (utom EU/EES-medborgare) måste normalt ansöka om och få sitt tillstånd innan inresa till Sverige.

Gäststudent Gäststudenter betalar för både utbildning och uppehälle Studierna ska vara på universitet eller högskola. Studenten ska betala för studieplatsen och visa att han eller hon kan försörja sig under hela studietiden, för närvarande drygt 8 000 kr per månad. Tillståndet måste vara klart före inresan till Sverige.

Amir, född 1981 i Teheran, Iran ”Enligt min syster som studerade i Falun var Sverige trist, kallt och dyrt. Men hon är en storstadstjej – det hon kallar tråkigt tycker jag om. Jag föredrar naturen och livet på landet framför stora städer och nattliv.” Den som vill studera i Sverige längre tid än tre månader behöver ett uppehållstillstånd. Först måste man ha studieplats och visa att man kan försörja sig under studietiden. Om alla krav har uppfyllts får man söka uppehållstillstånd vid en svensk ambassad. Sedan hösten 2011 tar universiteten ut en studieavgift på cirka 125 000 kr/år. (Olika avgifter för olika utbildningar.)

Gäststudent De fem vanligaste nationaliteterna – beviljade förstagångsansökningar 2016 Totalt 10 896 personer, varav 1 425 anhöriga till gäststudenter Under 2016 beviljades 8 096 personer uppehållstillstånd på grund av studier. 1 424 beviljades tillstånd som nära anhörig till en student. Dessutom gavs 928 doktorander tillstånd samt 445 studenter som arbetssökande. Totalt 10 896 personer. Kina 2 274 personer Indien 1 211 personer Pakistan 843 personer USA 681 personer Iran 562 personer Anledningen till att färre studenter söker sig hit är med all sannolikhet att universiteten införde en avgift från höstterminen 2011. Nu måste utomeuropeiska studenter, utanför EU/EES, betala cirka 125 000 kr/år till universitetet. De måste också visa att de har medel för sin egen försörjning under hela studietiden. Försörjningskravet är för närvarande minst 8 010 kronor/månad.

Arbetstagare En arbetstagare måste ha ett arbetserbjudande och en tillräckligt hög lön för att kunna ges uppehålls- och arbetstillstånd En arbetstagare, som inte är medborgare i något EU-land, måste visa ett arbetserbjudande från en arbetsgivare i Sverige. Tillståndet måste vara klart före inresan till Sverige. Arbetserbjudandet ska bifogas ansökan om uppehållstillstånd och arbetstillstånd. Lönen måste vara tillräckligt hög för att personen ska kunna försörja sig. Ofta har även asylsökande och gäststudenter rätt att arbeta. EU-medborgare behöver inte söka uppehållstillstånd EU-medborgare som har sin försörjning tryggad genom egna medel eller anställning har rätt att bo och arbeta i Sverige – utan att behöva söka några tillstånd. Skatteverket folkbokför EU-medborgaren och meddelar det tiosiffriga personnumret.

Wonnie, född 1988 i Kingston, Kanada ”När jag var barn reflekterade jag aldrig över vilken mångfald som finns i Kanada.” Sverige, liksom övriga EU-länder, vill underlätta för den som vill komma hit och arbeta. Därför behövs inte heller arbetstillstånd för vissa grupper, exempelvis EU-medborgare, gäststudenter och gästforskare. Ofta har även asylsökande rätt att arbeta.   Det finns också undantag för vissa yrkeskategorier. Det gäller exempelvis personal på tåg och yrkeschaufförer som kör lastbil i internationell trafik. Artister som kommer på ett gästspel och har bjudits in av en arrangör som Migrationsverket har godkänt. Eller en professionell idrottare som ställer upp i till exempel DN-galan. Den som vill komma hit och arbeta kan göra en ansökan elektroniskt via Migrationsverkets webbplats.

anhöriga till arbetstagare De fem vanligaste nationaliteterna – beviljade förstagångsansökningar 2016 Totalt 24 709 personer, i siffran ingår 8 628 anhöriga till arbetstagare Under 2016 beviljades 16 081 personer uppehålls- och arbetstillstånd i Sverige som arbetstagare eller egna företagare. Dessutom gavs tillstånd till 8 628 personer som anhöriga till dessa. Totalt gavs tillstånd till 24 709 arbetstagare egna företagare och deras anhöriga. Arbetstagare: 12 985 personer Egna företagare: 174 personer Gästforskare: 907 personer Internationellt utbyte/praktikanter/idrottsutövare: 2 015 personer. Indien 6 818 personer Thailand 3 616 personer Kina 1 689 personer Irak 982 personer USA 924 personer De vanligaste yrkena är: dataspecialister, medhjälpare inom jordbruk (inklusive bärplockare), samt inom restaurangnäringen eller idrottsmän. Den ”typiska” arbetstagaren är en dataspecialist från Indien eller en thailändare som plockar bär i tre månader. De vanligaste idrotterna är: fotboll, ishockey, basketboll, bandy, volleyboll. För att få tillstånd måste också Riksidrottsförbundet säga okej. Ansökan kan göras elektroniskt med arbetstillståndet måste vara klart före inresan till Sverige.

Medborgarskap Den som har bott i Sverige i cirka fem år kan söka svenskt medborgarskap En utländsk medborgare kan ansöka om svenskt medborgskap om personen kan styrka sin identitet har fyllt 18 år har permanent uppehållstillstånd (PUT), uppehållsrätt eller uppehållskort har levt ett skötsamt liv i Sverige har uppfyllt kraven för hemvist (bott i Sverige en viss tid – ofta 5 år). Den som är gift eller sammanboende med en svensk kan söka svenskt medborgarskap redan efter tre år. Barn Barn blir normalt svenska medborgare samtidigt som den utländska föräldern blir svensk. Ett barn med permanent uppehållstillstånd kan redan efter tre års bosättning i Sverige lämna in en anmälan om att bli svensk, även om föräldrarna inte uppfyller kraven. Bara svenska medborgare har en ovillkorlig rätt att bo och arbeta i Sverige.

Robert, född 1964 i Storbritannien ”Att bli svensk medborgare var en viktig markering för mig. Med en dotter som var svensk medborgare ville jag själv bli det, det kändes rätt. Solidaritet in action!” För att få bli svensk medborgare måste man uppfylla en rad villkor. Man måste kunna styrka sin identitet, ha permanent uppehållstillstånd, ha bott i Sverige en viss tid och levt ett skötsamt liv. På Migrationsverkets webbplats finns en medborgarskapsguide där man kan testa om man uppfyller villkoren. Man kan även göra en medborgarskapsansökan elektroniskt via webbplatsen. Sverige godtar dubbelt medborgarskap, om det andra landet tillåter det.

Medborgarskap De fem vanligaste nationaliteterna 2016 Totalt 47 308 personer 47 308 personer beviljades svenskt medborgarskap under 2016, cirka 11 000 fler än 2015. Somalia 7 988 personer Syrien 4 098 personer Statslösa 3 624 personer Irak 3 982 personer Thailand 2 180 personer Den som är bosatt i Sverige kan efter viss tid, vanligen efter fem år, ansöka om att bli svensk medborgare. Svensk medborgare kan man bli genom en ansökan eller en anmälan samt genom födelse, adoption eller förälders giftermål. På Migrationsverkets webbplats finns en medborgarskapsguide där man kan testa om man uppfyller villkoren.

Totalt antal beviljade uppehållstillstånd Grunderna för uppehållstillstånd De olika grunderna för uppehållstillstånd är: skyddsbehövande (asyl) anhörig gäststudent arbete

Uppehållstillstånd Totalt 50 525 personer 2016 2016: alla siffror är inklusive anhöriga till respektive grupp Arbetsmarknadsskäl 24 709 personer (inkl 8 628 anhöriga till arbetstagare) EU/EES 4 327 personer (* I maj 2014 slutade Migrationsverket att registrera EU-medborgare.) Familjeanknytning 39 032 personer (inklusive 7 283 barn födda i Sverige till föräldrar med PUT) Flykting- och asylskäl 69 682 personer Gäststudenter 10 896 personer (inklusive 1 425 anhöriga till studenter eller doktorander) Kvotuttagna 1 889 personer Totalt 150 535 personer 2015: Arbetsmarknadsskäl 16 975 personer EU/EES 2 791 personer (* I maj 2014 slutade Migrationsverket att registrera EU-medborgare.) Familjeanknytning 43 414 personer Flykting- och asylskäl 34 765 personer Gäststudenter 7 874 personer Kvotuttagna 1 880 personer Totalt 109 235 personer

www.migrationsverket.se LÄS MER PÅ Migrationsverkets roll – inom asyl rättens och den reglerade invandringens gränser Migrationsverket finns för människor som söker skydd i Sverige och för dem som vill arbeta, studera eller bo här. Migrationsverket tar emot ansökningar, prövar dem och fattar beslut om vilka som har rätt att komma hit, stanna här eller vilka som måste lämna landet. Läs mer på www.migrationsverket.se. Mer allmänt om migration finns på sidan www.migrationsverket.se/fakta.