Transkulturella aspekter på suicid Maria Sundvall, psykiater Transkulturellt centrum Flykt, exil, trauma 180220

Upplägg Vad har suicidalitet med kultur och med migrantens livssituation att göra? Särskilt asylsökande Särskilt när det gäller att identifiera suicidalitet

Kultur och suicid

Vad är kultur? Kunskap, begrepp, värderingar, regler som delas av människor i ett samhälle/en grupp. Överförs från en generation till en annan. Skapar mening(ar) i tillvaron. Skapar identitet. Vad kan kultur handla om? Till exempel: Religiösa föreställningar, politisk övertygelse. Hur en familj ska se ut. Hur man ska leva i olika åldrar. Vad som är rätt och fel. Vilka ord man använder för olika fenomen.

Viktigt att tänka på om kultur Då och nu – kulturer förändras Andra skillnader – klass, kön etc Viktigt att inte generalisera eller tillskriva någon en kulturell uppfattning Vår egen kultur svårast att se!

På vilket sätt skulle kulturella aspekter kunna påverka vår bedömning av om en patient är suicidal? Förslag?

På vilket sätt skulle kulturella aspekter kunna påverka vår bedömning av om en patient är suicidal? Psykiskt lidande kan yttra sig olika. Språkliga uttryck kan vara okända för patienten. Tolkningar av psykisk sjukdom kan variera och leda till att man söker hjälp på olika sätt. Stigma – men också okunskap, rädsla för diskriminering och konsekvenser – kan leda till att man inte söker hjälp. Skyddsfaktorer kan vara olika. KASAM. Resiliens. Ex religion.

- Jag kommer aldrig att ta livet av mig. Min religion förbjuder det. Religion och suicid Att vara religiös är ett skydd mot suicid. Fatumeh, 35 år, muslimsk kvinna från Irak: - Jag kommer aldrig att ta livet av mig. Min religion förbjuder det. Hur skulle du tänka om du mötte Fatumeh?

Religion och suicid Att vara religiös är ett skydd mot suicid. Fatumeh, 35 år, muslimsk kvinna från Irak: Jag kommer aldrig att ta livet av mig. Min religion förbjuder det. Men nu orkar jag inte längre. TILLSKRIV ALDRIG NÅGON EN UPPFATTNING PÅ GRUND AV RELIGION ELLER KULTUR

Suicid i migrations- situationen

Migration och suicid Migration tycks leda till ökad risk för självmord. Migranter tar ofta med sig den ursprungliga självmordsrisken och ökar den. Flyktingar och asylsökande ökad risk självmord och självmordsförsök. Stressfaktorer före, under och efter migration

Riskfaktorer för flyktingar Att bo på förläggning Lång asyltid Ensamstående, isolerad, ensam Manligt kön Låg socioekonomisk status Rädsla för framtiden Psykiatrisk sjukdomshistoria Diagnos PTSD eller depression Tidigare kontakt med vården Tidigare självskada Svåra förluster Problem att anpassa sig till den nya situationen

Att bedöma asylsökande

Exempel från en journalstudie Asylsökande kvinnor som kommit in till länsakuten efter självmordsförsök, 2005-2009. Läste journaler. Formulerade teman.

Outhärdliga verkligheter Asylsituationen: ”Ett nej på asylansökan är liktydigt med en dödsdom.” Situationen som kvinna: ”Våldtagna och ensamstående kvinnor saknar värde.” Traumatiserande upplevelser, ssk sexuella övergrepp. Förtryckande villkor för kvinnor. Att vara mamma och inte kunna skydda sitt barn. Även svårt att uthärda för personal.

Att tyda lidandespråk Vad är lidandespråk? I DSM-5 Kulturella syndrom Kulturellt färgat lidandespråk   Kulturella förklaringsmodeller

Att tyda lidandespråk: svårt med kontakt och verbal kommunikation ”Ligger på sängen, ingen blickkontakt. Talar ej, kommunicerar ej på annat sätt.” ”Bristfällig engelska, analfabet, vill ej alltid ha tolk pga känslighet i info.”

Att tyda lidandespråk: ovanliga beteenden och symtom Kvinnor som faller omkull på golvet, slår huvudet i väggen, ”stönar”, sitter och vaggar, växlar mellan mutism och intensiv motorisk oro, skriker okontrollerat. En kvinna med yrsel, dubbelseende, illamående och huvudvärk. Ändrade medvetandetillstånd, dramatiska förändringar i stämningsläge och minne, hotfulla syner, impulsivitet, kraftig huvudvärk.

Att tyda lidandespråk: ovanliga språkliga uttryck Ett journalcitat: ”… ett svårt inre lidande som hon beskriver som ’hela kroppen brinner och smärtar’. Kan inte verbalisera på annat sätt.” Exempel på kulturellt färgat lidandespråk.

Att tyda lidandespråk: ovanliga livsomständigheter En ung kvinna som hade varit utsatt för sexuella övergrepp och nu fått avslag på asylansökan gjorde upprepade självmordsförsök. Hon hävdade att hon skulle dödas om hon återvände till hemlandet och att familjen förskjutit henne. – Personalen övertalade henne till ett telefonmöte med fadern i hemlandet. Denne förklarade att hon var ”död” för honom och att alla som hade kontakt med henne skulle drabbas av social skam. – Kvinnan tappade tilltron till vården som utsatt henne för denna förödmjukelse.

Svårigheten att tyda lidandespråk För vårdpersonalen svårt att tolka. ”Samarbetar inte”? ”Utagerande”? ”Hysteri?” ”Protest”? Sällan kopplar uttrycken till traumatisering. Mycket sällan funderar över kulturella aspekter.

Hur suicidalitet kan uttryckas, exempel från syriska flyktingar - Jag önskar att jag kunde somna och inte vakna upp. Hen kan också uttrycka en önskan att Gud ska ta hens liv. Kliniker får rådet att först bygga upp en förtroendefull relation och närma sig ämnet med öppnare frågor: - Önskar du ibland att Gud skulle låta dig dö? I sådana situationer har det ibland hänt att människor tänker på att ta sitt eget liv – har det hänt dig? UNHCR, 2015

Hur påverkar det en yrkesperson att inte förstå patientens/elevens/klientens omständigheter? I vår studie temat Maktlöshet Yttrade sig ibland som distansering Motverkades genom starkt engagemang, särskilt när det fanns barn

Att utforska trauma och förstå vad det betyder En kvinnas beskrivning av vad som drev henne att göra självmordsförsök: ”Att bli av med giftet inombords.” Risk att trauma ”försvann” ur berättelsen när kvinnan blev inlagd. Trauma en känd riskfaktor för suicidalt beteende. Angeläget att fånga upp tidigt. Ändå fick inte traumat plats i suicidbedömningen. Omedelbara, traumarelaterade suicidala impulser – till skillnad från långsamt ackumulerad hopplöshet

Asylsituationen påverkar bedömningen ”Kris eller depression”? Bristande träning i att tänka kring samband mellan social situation och psykiskt mående. Kan leda till att asylsökandes självmordsförsök på något sätt betraktas som ”lättare”. WHO betecknar föreställningen om att bara den som är psykiskt sjuk begår självmord som en myt (2014)

Bemötande av personen med självmordsbeteende

När patienten kommer till vården – hur kan perspektiven mötas? Intryck från en pågående journalstudie Patientens Berättelse Livssituation, helt socialt sammanhang Väntar sig förståelse, stöd och hjälp med hela situationen Besvikelse och maktlöshet när situation inte förbättras Vårdpersonalens Checklista Symtom, diagnoskriterier Föreslår medicinska åtgärder Besvikelse och maktlöshet när åtgärder inte lyckas Kan vi få perspektiven att gå ihop bättre?

Vidga tunnelseendet Självmordsbenägenhet har beskrivits som en kognitiv inskränkning där synfältet blir snävare och snävare – ”oacceptabel plåga eller döden”. Att vidga tunnelseendet – hur? Bryta isolering – fysisk, personlig kontakt, samtal, samvaro, god relation. Att vara där. Uppgift från stund till stund. Att använda de sociala nätverk som finns. Att fånga ”inifrånperspektivet”

Ett stöd - kulturformuleringsintervjun (KFI) i DSM-5 16 frågor om beskrivning av problemet och syn på orsaker sammanhang, stressor och stöd, coping kulturell identitet tidigare hjälpsökande, hinder förväntningar, relationen yrkesperson-patient Finns på svenska på www.pilgrimpress.se Laddas ned gratis

Apropå den här föreläsningens tema: I vår – 23 maj - ordnar vi ett heldagsseminarium om att tala om religion i vårdmötet. www.transkulturelltcentrum.se