Den etiska plattformen: besvarade och obesvarade frågor Lars Sandman Prioriteringscentrum, Linköpings universitet Högskolan i Borås Västra Götalandsregionen NT-rådet
Bakgrund Prioriteringsutredningen 1995 Lagstiftning 1997 Lagstiftning för Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket 2002 Etisk plattform med tillhörande tolkningar och riktlinjer Hantera prioriteringar på alla nivåer inom hälso- och sjukvården I en verksamhet som vill bli mer öppen mot brukarna Ju närmare patienten ju svårare/ irrelevant att tänka gruppnivå Ju längre ifrån och med verksamhetsansvar desto mer relevant På politikernivå nödvändigt PRIORITERINGSCENTRUM
Människovärdesprincipen Alla människor har lika värde och samma rätt oberoende av personliga egenskaper och funktioner i samhället. Ger egentligen endast vägledning för vad vi inte får ta hänsyn till: Kön Social och ekonomisk ställning Kronologisk ålder Tidigare livsstil
Människovärdesprincipen Däremot sägs att vi får ta hänsyn till: Biologisk ålder Framtida livsstil Eftersom detta är kopplat till möjligheten till behandlingsnytta
Människovärdesprincipen Social situation Möjlighet till positiv diskriminering? Väga in stöd från och påverkan på närstående? Grupper som är viktiga för samhällsfunktioner? Ekonomisk situation Medfinansiering? Egenfinansiering? Kronologisk vs biologisk ålder Väga in varaktighet på ett kvantifierat sätt? Ta hänsyn till förlorad livslängd? Gränser för påverkan på nytta?
Människovärdesprincipen Tidigare och framtida livsstil Ansvar för tidigare val? Rökstopp och viktnedgång inför operation? Hepatit C-behandling och aktiva missbrukare Truvada och HIV-profylax
Behovs- och solidaritetsprincipen Resurserna bör satsas på den människa eller verksamhet som har de största behoven. Största behoven kopplas till de svåraste sjukdomarna och den sämsta livskvaliteten Solidaritetsaspekten är dels kopplad till: Utjämning i tillgänglighet och utfall Att svaga gruppers behov ska uppmärksammas och ges samma vikt som starka gruppers motsvarande behov
Behovs- och solidaritetsprincipen Endast ha behov av det man har nytta av Balansera svårighetsgrad mot nytta av åtgärd Bedömning av svårighetsgrad? Personcentrerad vård / delat beslutsfattande problematiserar behovssynen Tidigare: professionell bedömning – och detta betonas i plattformen Nu: patienten ha inverkan på bedömning och vårderbjudande
Kostnadseffektivitetsprincipen Vid val mellan olika verksamhetsområden eller åtgärder bör en rimlig relation mellan kostnader och effekt, mätt i förbättrad hälsa och höjd livskvalitet eftersträvas. Vid svårare tillstånd accepteras en lägre kostnadseffektivitet Diskussion om rangordningen mellan principerna Strikt lexikalitet? Något mindre skarp rangordning?
Kostnadseffektivitetsprincipen Vad är en rimlig relation? Idag informell gräns på lite drygt 1 miljon kronor per QALY – differentiering? Sällsynta tillstånd – acceptera högre gräns utifrån likabehandlingsskäl – idag 2 miljoner kronor / QALY? Hänsyn till indirekta kostnader / vinster? Produktivitet?
Principer som avvisas Självbestämmandeprincip / Efterfrågeprincip Personcenterad vård / större patientinflytande? Privata sjukförsäkringar? Nyttoprincip Folkhälsoarbete / smittskydd? Lotteriprincip Kösystem?