Barnkonventionen blir svensk lag SOU 2016:19 = Barnrättighetsutredningens betänkande fick titeln ”Barnkonventionen blir svensk lag” och har nummer 2016:19. Av utredningen framgår att artikel 3.1 barnets bästa inte tillämpas i den utsträckning som borde vara. Mot den bakgrunden genomförde SKL en workshop med förtroendevalda som målgrupp för att just problematisera begreppet ”barnets bästa” och se på vilket sätt en prövning kan genomföras och vilket underlag som behövs. Syftet med den här presentationen är att öka kunskapen om vad som behöver efterfrågas för att ett beslut ska kunna fattas med utgångspunkt i principen om barnets bästa

Artikel 3.1 – Barnets bästa i främsta rummet Vid alla åtgärder som rör barn, vare sig de vidtas av offentliga eller privata sociala välfärdsinstitutioner, domstolar, administrativa myndigheter eller lagstiftande organ, skall barnets bästa komma i främsta rummet.  Alla beslut och alla barn Prövning ska göras Principen ska väga tungt Kan inte övertrumfa en annan rättighet Principen om barnets bästa gäller alla barn och alla beslut. Det kan gälla ett barn, en grupp barn eller barn generellt. Andra intressen kan komma att behöva övervägas, men barnets bästa ska väga tungt. Processen ska vara transparent så att det blir tydligt hur avvägningar och prioriteringar har gjorts. Principen om barnets bästa kan inte övertrumfa en annan rättighet, det är viktigt att känna till. Exempel på det är att det inte kan vara för en viss flickas bästa att bli könsstympad för att hon kommer från en kultur där det är vanligt. Det finns nämligen en annan rättighet, artikel 24.3, som slår fast att skadliga sedvänjor ska bekämpas. Könsstympning räknas som en skadlig sedvänja. 2

Barnets rätt att få sitt bästa satt i främsta rummet Generell kommentar 14 Barnets rätt att få sitt bästa satt i främsta rummet FN-kommittén för barnets rättigheter hjälper till att tolka de olika artiklarna i konventionen, de kallas Generella eller allmänna kommentarer (General Comments). För artikel 3.1 finns en Generell kommentar nummer 14: Barnets rätt att få sitt bästa satt i främsta rummet.

Barnets bästa – en rättighet, en princip och ett tillvägagångssätt Materiell rättighet. Grundläggande rättslig tolkningsprincip. Tillvägagångssätt i beslutsprocesser. Kommittén slår i den generella kommentaren fast att principen är en: Materiell rättighet – en garanti för att rättigheten alltid ska tillämpas när ett beslut ska fattas som rör ett barn, en specifik grupp barn eller barn som grupp i generell bemärkelse. En grundläggande rättslig tolkningsprincip – om det finns mer än en tolkning ska den tolkning väljas som bäst tillgodoser barnets bästa äga företräde. Och ett tillvägagångssätt – det måste finnas en process där olika konsekvenser för barn framgår, hur beslutsmotiveringen har tagit hänsyn till barnets bästa och hur olika intressen vägts mot varandra.

Att avgöra vad som är barnets bästa Barnets bästa är ett flexibelt begrepp vars innebörd måste avgöras från fall till fall. När ett beslut ska fattas om en åtgärd handlar det om att dels bedöma barnets bästa, dels fastställa barnets bästa i den specifika situationen. FN-kommittén för barnets rättigheter är tydliga med att barnets bästa ska utredas i varje fråga. Det får inte vara upp till en persons tyckande vad som är barnets bästa.

Att bedöma och fastställa barnets bästa - tillämpning Faktorer att ta hänsyn till vid bedömningen av barnets bästa: Barnets åsikter Barnets identitet Bevarandet av familjemiljön och upprätthållandet av relationer Omsorg om barnet och barnets skydd och säkerhet Utsatta situationer Barnets rätt till hälsa Barnets rätt till utbildning Av den 14 kommentaren framgår att följande aspekter ska tas hänsyn till vid en bedömning av barnets bästa, om det är relevant för den aktuella frågan.

Barnets bästa som ett tillväga-gångssätt i beslutsprocesser Barnets bästa är inte bara ett av flera överväganden utan har hög prioritet när olika intressen ska vägas mot varandra. Varje beslut som rör ett eller flera barn måste ha en motivering där det bl.a. framgår vilka aspekter som beslutsfattaren ansett varit relevanta i bedömningen av barnets bästa. Om beslutet inte stämmer överens med barnets åsikter bör orsaken till detta tydligt anges. I de undantagsfall där den valda lösningen inte överensstämmer med barnets bästa måste skälen till detta klargöras för att visa att barnets bästa satts i främsta rummet trots resultatet. En av de viktigaste delarna i en prövning av barnets bästa är att ta reda på barnets eller barnens synpunkter. I det fall beslutet inte stämmer med barnets, barnens synpunkter ska det tydligt framgå varför det är så. Det ska redovisas särskilt.

Prövning av barnets bästa Utvisning i förskoleklass Ett exempel Nu följer ett exempel på hur en prövning av barnets bästa kan gå till. Fallet är verkligt, men något omgjort. Det passar att göras tillsammans för det är inte så omständligt. Syftet är att på ett enkelt och något kortfattat sätt visa på hur en prövning kan göras. Sedan måste varje verksamhet eller organisation börja och pröva sig fram. På nästa blid kommer fallet att presenteras. Om prövningen görs i en större grupp kan det vara en vits att trycka ut det så att alla kan läsa själva.

Till barn- och utbildningsförvaltningen i en kommun har det inkommit förfrågningar om och klagomål från en av förskoleklasserna. Bakgrunden är att några av barnen berättat för sina föräldrar att de får gå in i ett rum och vara där själva om de bråkar och inte lyssnar på pedagogerna. Enligt barnen ska de sitta ensamma i rummet och tänka över vad de gjort innan de får komma ut igen. Barnen säger att de känner obehag över att sitta i ett rum själva och föräldrarna vill nu veta varför barnen ska sitta där.   Föräldrarna, som känner varandra väl sedan barnen gick i förskolan, har pratat med varandra och beslutat sig för att gå vidare med frågan. De som arbetar i förskoleklassen tycker att de gör rätt, barnen har börjat lyda på ett helt annat sätt, och det har blivit lugnare i gruppen. Alltså får föräldrarna inget gehör från pedagogerna. Ingen av de ansvariga på ledningsnivå har hört talas om något liknande, och de vänder sig till pedagogerna för att få veta vad som händer. Förklaringen som ges är, som ovan, att det är bra för barnen att få tänka över vad det gjort och att få lite lugn och ro kring sig. Dessutom har pedagogerna sett mer långsiktiga effekter som att barnen börjat lyda bättre och att gruppen som helhet blivit lugnare. Nu har frågan även lyfts av politikerna i den ansvariga nämnden och ordförande ber förvaltningsledningen att göra en prövning av barnets bästa för att få ett bredare diskussions- och beslutsunderlag. Här är fallet.

Vad ingår i en prövning av barnets bästa? Gällande lagstiftning Barnkonventionens bestämmelser Aktuell forskning och teori Synpunkter från den beprövade erfarenheten Synpunkter från det sociala nätverket Synpunkter från de barn det gäller I det här fallet ska vi göra en prövning av en grupp barns bästa och behöver därför inte förhålla oss till alla de frågor som togs upp på bild 6, från den generella kommentaren. Ovanstående punkter ska dock ingå i prövningen och blir därmed underlaget för beslut och prioritering.

Vilka frågor ska jag ställa mig? Vem är beställaren? Vilka ska ingå i gruppen som gör prövningen? Vem ska ha resultatet? Hur sker återkoppling till inblandade parter? Vilka barn rör det? I inledningen finns ett antal frågor som behöver besvaras innan själva underlaget tas fram. Vem är beställaren av prövningen? Det är viktigt att ta reda på vem som beställer prövningen och i det här fallet är det ordföranden i ansvarig nämnd som ber förvaltningsledningen att göra prövningen. Att göra en prövning är inte ett enmansarbete (kan vara det, är beroende av frågans karaktär). I det här fallet behövs olika kompletterande kompetenser. Det behövs någon som är kunnig om barnets rättigheter, svensk lagstiftning, hur forskning inom området ser ut och sedan behövs det någon som kan prata med människor som ska lämna sina synpunkter på den fråga fallet handlar om. Vem ska ha resultatet – ja, i detta fall är det nämndens ordförande, samma som beställaren. De förtroendevalda behöver underlaget för att kunna fatta beslut som visar om utvisning är en bra metod eller inte. I planeringen är det bra att ta upp frågan om hur de som deltagit med synpunkter ska få veta vad utredningen kom fram till och hur beslutet blev. En annan viktigt fråga att belysa är vilka barn den här prövningen gäller. I det här fallet rör det i första hand de barn som går i den här förskoleklassen. I andra hand kan det röra andra barn som går i kommunens förskoleklasser.

Lagstiftning Skollagen kapitel 5: Trygghet och studiero Disciplinära och andra särskilda åtgärder Utvisning ur undervisningslokalen 7 § I grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan får en lärare visa ut en elev från undervisningslokalen för högst återstoden av ett undervisningspass, om 1. eleven stör undervisningen eller på annat sätt uppträder olämpligt, och 2. eleven inte har ändrat sitt uppförande efter uppmaning från läraren. Kvarsittning 8 § Under samma förutsättningar som i 7 § får en lärare eller rektor i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan eller gymnasiesärskolan besluta att en elev ska stanna kvar i skolan under uppsikt högst en timme efter att skoldagens undervisning har avslutats eller infinna sig i skolan högst en timme innan undervisningen börjar. 9 § Om en elev i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan eller gymnasiesärskolan vid upprepade tillfällen stört ordningen eller uppträtt olämpligt eller om eleven gjort sig skyldig till en allvarligare förseelse, ska rektorn se till att saken utreds. Samråd ska ske med elevens vårdnadshavare. Följande bilder visar vad de olika delarna i prövningen visar. På den här bilden och de två följande redogörs för vad som sägs i den aktuella lagen, Skollagen. Här framgår att elever får visas ut ur undervisningslokalen under längst den tid som är kvar av lektionen.

Proposition 2009/10:165 Sid 325 : Regeringen föreslår därför att bestämmelserna om disciplinära åtgärder i den nya skollagen ska vara gemensamma för skolformerna. Med hänsyn till barnens och elevernas låga ålder anser regeringen dock inte att förskolan och förskoleklassen, med undantag för bestämmelserna om omplacering som ska gälla även elever i förskoleklassen, ska omfattas av de föreslagna bestämmelserna. Bestämmelserna bör inte heller vara tillämpliga för fritidshemmet. Av propositionen framgår att bestämmelsen om utvisning inte gäller barn i förskolan, förskoleklassen och fritisdhemmet.

Barnkonventionen Artikel 2 – inget barn får diskrimineras på någon grund Artikel 3.1 – principen om barnets bästa Artikel 6 – rätten till liv, överlevnad och utveckling Artikel 12 – rätten att få bli hörd och få sina synpunkter beaktade Artikel 28 – rätten till utbildning Artikel 28.2 – disciplinen i skolan När det gäller konventionens bestämmelser tittar vi först på artikel 28.2 som slår fast att disciplinen i skolan ska upprätthållas på ett sätt som är förenligt med barnets mänskliga värdighet och enligt konventionens övriga bestämmelser. Barnet har till exempel rätt till undervisning och ska delta, artikel 28. Barnet har rätt att komma till tals och ska få möjlighet att lämna synpunkter på det som händer i skolan, artikel 12. Barnet har rätt till utveckling inom en rad områden vilket kan vara svårt om barnet känner sig otryggt i förskoleklassen, artikel 6. Barnet har rätt att inte diskrimineras på någon grund, artikel 2, vilket det kan bli en risk för om det är samma barn som utvisas. Barnets bästa ska komma i främsta rummet, artikel 3.1, vilket är det som utreds här.

Forskning och teori För: till exempel Anglosaxisk forskning visar att metoderna har stora effekter på barn med allvarliga beteendestörningar. Emot: till exempel SBU (Statens beredning för medicinsk utvärdering) Programmen kan också behöva anpassas så att de överensstämmer med svenska värderingar och syn på barns rätt. Nästan alla program har anglosaxiskt ursprung och kan därför bygga på en syn på barn som delvis skiljer sig från den svenska. Lydnad mot vuxna betonas starkare och är ett mål i många program. Vissa inslag programmen kan innebära bristande respekt för barnet och dess behov. ”Timeout” som används i många familjestödsprogram är ett omdiskuterat exempel. Om det skulle användas på ett sätt som innebär att barnet 26 avskiljs från kontakt genom att stå i skamvrån eller att bli inlåst på sitt rum, kan det strida mot FN:s barnkonvention om barnets rättigheter. Anknytningsteori Som bland annat menar att avskiljning kan påverka barnets utveckling negativt. Med Anglosaxisk menas här engelskspråkig. SBU menar att utvisningsmetoderna har haft goda effekter för barn med allvarliga beteendestörningar, men att inslagen av time-out inte överensstämmer med den syn vi har på barn i Sverige. Det finns även teorier som rör barnets anknytning till vuxna som menar att avskiljning kan påverka barnets utveckling negativt.

Synpunkter från beprövad erfarenhet Synpunkter från det sociala nätverket Synpunkter från de berörda barnen Nu går vi vidare i den här utredningen och ska i det följande undersöka vilka synpunkter den beprövade erfarenheten, det sociala nätverket och barnen har. Synpunkter från den beprövade erfarenheten kan också vara av olika karaktär. Vilka metoder har prövats med lyckat resultat och vilka metoder har inte fallit väl ut. Det är ett viktigt underlag att de som arbetat med frågan och har erfarenheter får möjlighet att komma till tals. Det sociala nätverket är i detta fallet barnets vårdnadshavare som reagerat på barnens beskrivning av det som sker i förskoleklassen. I detta fall är det tydligt att vårdnadshavarna reagerat på utvisningarna och vill få till stånd en förändring. I andra fall kan synpunkterna skilja sig åt mellan olika individer och det är inte sällsynt att vuxna hänvisar till att de själva någon gång varit utvisade och att de inte dog av det. Viktigt att dokumentera vad som framkommer från dem som tillfrågats. När det gäller barnen i det här exemplet har de ännu inte kommit till tals, men de ska naturligtvis få möjlighet att beskriva den oro de uttryckt hemma även för den som gör prövningen. För att få ett bredare underlag är det bra om även andra barn får möjlighet att lämna synpunkter och komma med förslag på hur problemet kan lösas utan metoden time-out.

Vad stöder metoden eller inte? Emot: Lagen Konventionen Barnens synpunkter Både för och emot: Forskning Beprövad erfarenhet Socialt nätverk Nu har vi kommit fram till den punkt när avvägningen ska göras för och emot time-out. Vad talar för och vad talar emot? Tre tunga delar av prövningen talar emot time-out, lagen, mänskliga rättigheter och barnen själva. Vi valde ett enkelt exempel för att synliggöra själva processen. Här är det självklart att ingen ska syssla med lagbrott, därför det lätt att konstatera vad som är barnets bästa i frågan om att använda time-out som metod eller inte.

Vad är barnets bästa i detta fall Det är inte förenligt med barnets bästa att använda time – out-metoder som fallet beskriver Barnets bästa i frågan om time-out är alltså att time-out inte är förenligt med barnets bästa.

Diskussion i grupperna Vilka slutsatser drar ni för egen del av den här prövningen? Blev det tydligt hur tillvägagångssättet är? Vilken ytterligare hjälp anser ni skulle behövas i er organisation för att göra det möjligt att pröva barnets bästa? Den här presentationen är bra att avsluta med frågor att fundera på för att ringa in det problematiska med att göra prövningar på det sätt som FN-kommittén rekommenderar.