Aktuellt om kommunernas arbete med miljömål och Agenda 2030 Kerstin Blom Bokliden, SKL Nobelmötet 5 december 2017

Genomslag för miljömålen i konkret arbete Energieffektivisering 75% Miljötillsyn 71% Avfall 70% Naturvård 63% Vatten och avlopp 60% Fysisk planering - bostäder/lokaler 57% Fysisk planering – infrastruktur 53% Trafik och transporter 52% Energiproduktion och distribution 50 % Upphandling 47% Klimatanpassning 45% Förskola/skola 34% Folkhälsoarbete 21% Miljöledning 18% Miljöteknikutveckling 17% Näringslivsutveckling 17% Kultur och fritid 16%

Era önsketeman – enkätsvar Roller och styrning Miljöarbets-områden

Nätverk miljöstratger 2014-2018 2014 – Stöd i det lokala miljömåls- arbetet (Lnst), Hållbar stadsutveckling, (SKL/TS) 2015 - Styr- och ledningssystem (SKL/ES), Så här driver vi miljöarbetet (pol. Växjö) 2016 – Miljömål – Agenda 2030, (NV) Grön omställning (statlig utredning), Hållbar konsumtion 2017 – Agenda 2030– delegationen, Upphandling, SKL– Kommentus 2018 – 6-7 september på SKL

Har kommunfullmäktige fattat beslut om något ställningstagande gällande Agenda 2030?

I vilken/vilka av de tre dimensionerna har ansvaret sin tyngdpunkt?

Har kommunen utsett någon ansvarig funktion för arbetet med hållbar utveckling i enlighet med Agenda 2030?

Använder ni Agenda 2030 som ett verktyg i ert arbete med hållbar utveckling?

Utifrån ert pågående hållbarhetsarbete, vilka av de 17 målen i Agenda 2030 bedömer ni att er kommun särskilt behöver prioritera i det fortsatta arbetet?

Växjö kommun, nulägesanalys Växjö kommun har fått medel från Sida för kommunikationssatsning om Agenda 2030. Den 25 augusti har de en strategidag med Växjös kommunledning (politiker och tjänstemän) i Borgholm. Den dagen blir det fullt fokus på Agenda 2030. Den 6 december har de en utåtriktad eftermiddag om Agenda 2030 i Växjö, då ca 100 personer från samhället (företag, studenter, organisationer) bjuds in för att diskutera hur Växjö kan tänka globalt och agera lokalt för hållbar utveckling. De globala målen för hållbar utveckling blir dessutom en viktig arbetsuppgift att kommunicera kring för Växjö kommuns nya hållbarhetsgrupp sedan 1 maj. Organisationen omformades den 1 maj, nu har de hållbarhetsgrupp istället för en strategisk miljögrupp. Därmed har de fått in de sociala aspekterna också (de ekonomiska aspekterna ligger dock inte hos hållbarhetsgruppen). Miljöstrategen har gjort en genomgång av alla styrande dokument (eller i vart fall ett hundratal av dem) för att se om och hur de kopplar till de olika hållbarhetsmålen. En del dokument, såsom översiktsplaner och miljöprogram, knyter an till nästan alla hållbarhetsmål, medan andra styrdokument är betydligt smalare. De är inte klara med nästa steg ännu – om det blir att ta fram en egen strategi för Agenda 2030, eller om det istället blir att se vad som saknas och bygga upp det lite mer. Det kan också bli en utveckling som gör att kommande budget tar sitt avstamp i hållbarhetsmålen, vilket kanske är ett enklare och smidigare sätt att ta sig an det. De kommer stämma av nuvarande budgetdokument för att se om alla målen omfattas. De kommer också göra en inventering av de globala målens alla delmål för att se var Växjö ligger i förhållande till dem, och det är väl kanske när den är färdig de får fundera på hur de går vidare. Gap-analys – ett arbete som har målsättningen att vara färdigt efter sommaren.   Utgångspunkten har tagits i att vi först identifierade kopplingen mellan alla målen till våra olika styrande dokument. Gap-analysen gör sedan en nedbrytning av målen från delmål till delmål, och en beskrivning görs av kommunens arbete i detta, och en värdering av om det är tillräckligt, otillräckligt eller orelevant. Jag skickar med exempelt ”Ingen hunger” som är helt genomgången. Liknande kommer göras för de andra målen. Sedan kommer vi kunna göra en översiktlig bild över alla delmålen och se var vi har mest att göra (dvs delmål som har fått röda markeringar)

Tyresö kommun, översiktsplan Tyresö kommun har tagit hänsyn till de globala målen i översiktsplanens hållbarhetsbedömning (slutjustering av översiktsplanen och hållbarhetsbedömning pågår). Hållbarhetsbedömningen omsätter globala strategidokument till planeringsvägledning och praktisk handling på lokal nivå. Det ger översiktsplanen ett bredare perspektiv på hållbarhet och sätter den i en globala kontext. Tyresö är enligt egen utsago först i Sverige att göra så. Läs mer på www.tyreso.se/2035.

Åtvidabergs Hållbarhetsprogram I Åtvidabergs kommun har antagit ett hållbarhetsprogram som har sin utgångspunkt i de 17 globala utvecklingsmålen. Syftet med hållbarhetsprogrammet är att ge en samlad beskrivning av hur Åtvidabergs kommun som organisation ska bidra till att uppnå de globala, nationella och regionala målen som kopplar till hållbarhetsfrågor. Programmet kommer att gälla 2016-2020 och de börjar med att arbeta med frågorna internt under denna tidsperiod. Ambitionen är sedan att vidga perspektiven till att gälla hela kommunen som geografiskt område efter 2020, dvs även involvera näringslivet, föreningslivet osv i arbetet. Arbetsgruppen som arbetar med att ta fram hållbarhetsprogrammet består av miljöchef, miljöstrateg, energi- och klimatrådgivare samt folkhälso- och integrationssamordnare. Därav finns en tydlig koppling till de nationella miljömålen och folkhälsomålen. Ambitionen från kommunens sida är att göra de globala och nationella målen mer lättbegripliga och förklara vad de innebär på lokal nivå för Åtvidabergs kommun.

Har kommunen samarbeten med civilsamhället och/eller näringslivet kring Agenda 2030?

Är er kommun intresserad av att delta i ett kommunikationsprojekt med Svenska FN-förbundet och SKL?