Till dig som är chef Materialet som ligger i ledningssystemet under verksamhetsplanering och uppföljning, jämställd och jämlik verksamhet, jämställdhet och jämlikhet, APT- material och har ett filnamn som inleds med APT har till syfte att underlätta för dig som chef som vill ta upp frågor om jämställdhet, jämlikhet, normer och diskriminering på era arbetsplatsträffar Materialet är varierande och du väljer det som passar dig och din arbetsgrupp bäst och/eller det som du känner dig mest bekväm med att börja med Varje presentation är max 5 sidor och innehåller bakgrund, korta fakta samt några diskussionsfrågor Hur lång tid presentationen tar beror på ämnet liksom gruppens intresse för dialog och diskussion Ett tips kan vara att börja med de presentationer som är av ”lärande karaktär” Målsättningen är att varje enhet ska använda APT-materialet vid minst tre APT:er per år för att få igång samtal och diskussioner kring jämställdhet, jämlikhet, normer och diskriminering på sin enhet eller i sin ledningsgrupp Behöver du stöd eller har frågor kring materialet kontakta Anna Ebenmark, mångfaldsstrateg, 2 76 32 OBS! JUST DENNA PRESENTATION ÄR 9 SIDOR LÅNG OCH BEHÖVER EN DEL TID I ANSPRÅK FÖR DISKUSSION OCH REFLEKTION. HUR LÅNG TID ÄR DOCK SVÅRT ATT BEDÖMA MEN LÄS NOGA IGENOM ÖVNINGARNA OCH HANDLEDARMATERIALET SÅ ATT DU KAN AVSÄTTA DEN TID SOM KRÄVS FÖR GRUPPEN
Åskådaren Till dig som chef: Att prata om åskådarrollen är viktigt men det kan också kännas svårt. Detta material är tänkt att vara en del i att börja prata om att börja agera när kränkningar upptäckts. Vi vet oftast om att vi bör agera men det är mycket svårare att faktiskt göra det när det väl gäller. Önskas hjälp eller stöd kring upplägg kontakta gärna Anna Ebenmark, jämställdhets- och jämlikhetsstrateg, 063-14 76 32 Inledning Om du ser att någon blir utsatt för ett övergrepp, blir mobbad eller misshandlad är det faktiskt mest troligt att du inte ingriper, utan i stället får en åskådarroll. Du kanske tror att du har civilkurage när det verkligen gäller, men tyvärr visar historien att varken du eller andra närvarande kommer att göra något åt händelsen. Faktum är att ju fler det är som ser på, desto mindre troligt är det att någon gör något. Sannolikheten att någon av åskådarna kliver in i situationen och hjälper till blir ännu mindre om offret antingen är en ung kille eller ser ut att vara född utomlands. Om det däremot är en hund som blir utsatt så agerar nästan alla. Vi är alla åskådare ibland och kan vara det i olika situationer. Det kan handla om att höra den grälande familjen i lägenheten bredvid eller se servitören som tyst genomlider sexuella trakasserier från en annan matgäst. Det kan handla om att du vet om ett barn som mobbas på skolan eller känner av att en läkare osynliggörs av sina arbetskamrater. Att vara åskådare är inte att vara neutral. Åskådaren är den som ser, hör eller förstår att något inte står rätt till men som väljer att inte göra något åt det. Att enbart sitta och titta på när ett sexistiskt eller homofobiskt skämt dras vid fikabordet är inte att ta ställning. Med din tystnad skickar du signaler till både offer och förövare. För genom att inte reagera kan du både öka offrets känsla av utsatthet samtidigt som din tystnad och passivitet kan tolkas som medgivande av förövaren. Vad är åskådareffekten? Åskådareffekten innebär att ju fler det är som ser en händelse desto mindre är chansen att någon av dem går in i situationen och försöker hjälpa till. Trots att händelsen inte är godtagbar går alltså ingen som ser händelsen in i situationen, vilket resulterar i att de blir passiva vittnen. Orsaker till denna åskådareffekt är bland annat att alla vittnen utgår ifrån att bara en person behöver ingripa. Vittnena förblir passiva eftersom alla förutsätter att det är någon annan som kommer att ingripa, och om ingen annan ingriper eller reagerar drar vi slutsatsen att offret inte behöver hjälp. Faktorer som psykologi, historia och samhällets normer är viktiga för att kunna förstå åskådareffekten. Exempelvis har det framkommit att de lagar och propaganda som fanns under andra världskriget bidrog till att normer förändrades så mycket att medborgarna till slut inte kände något ansvar för offrens lidande.
Att stå vid sidan om… Att vara åskådare är inte samma sak som att vara neutral. Med din tystnad skickar du signaler till både offer och förövare. Åskådaren kan öka offrets känsla av utsatthet. Samtidigt kan förövaren tolka åskådarens passivitet som ett tyst medgivande. Faktum är att ju fler som ser på, desto mindre troligt är det att du eller någon annan gör något. Sannolikheten blir ännu lägre om offret är född utomlands eller är en ung kille. Om offret däremot är en hund agerar nästan alla Forum för levande historia, Spelar roll
Om det sedan sker är sannolikheten ganska liten att vi ändå gör något Många gånger vet vi mycket väl hur vi vill agera om någon i vår närhet skulle bli kränkt eller trakasserad Om det sedan sker är sannolikheten ganska liten att vi ändå gör något Vi blir åskådare till en händelse som vi vill agera i men inte förmår oss till Låt gärna gruppen fundera kring detta. Tycker dem att det stämmer? Känner dem igen sig?
Obehagliga situationer Diskutera två och två Fundera över situationer som du tycker är obehagliga att agera i. Gärna kopplat till dig som medarbetare men det kan även vara privat. Där du vet att du borde agera men du drar dig för det. Notera dessa. Prata med kollegan bredvid. Vad har ni valt för situationer. Tycker ni lika eller olika? Hur kommer det sig i så fall? Vad skulle behövas för att du skulle agera? Vad skulle du behöva av dig själv eller din omgivning för att agera i en situation du tycker är obehaglig?
Obehagliga situationer Diskutera i storgrupp Obehagliga situationer? Vad gör situationen obehaglig? Vad behöver ni för att våga agera i en för er obehaglig situation? Diskutera i storgrupp utifrån föregående övning där det diskuterades två och två
Situation Det är sent i mars 2013 på en skolgård någonstans i Sverige. Johanna ser sin bästa vän Maria trakasseras för att hon är tjock. Flera andra står också och tittar på. Johanna gör ingenting. Vad beror det på? På vem Johanna är, hennes personlighet Att andra omkring henne inte gör något Hur samhället hon lever i ser ut och fungerar Diskutera följande frågor nedan I grupp: Fundera kring situationen på skolgården med Johanna och Maria. Vilket ansvar har Johanna för det som händer? Skulle ett annat agerande från henne ändra på förloppet? Är det lätt eller svårt att förstå Johannas beteende? Går det att förändra åskådarbeteendet och I så fall hur? Fråga gärna gruppen om de tror att chansen varit större att Johanna gjort något om hon hade varit den enda åskådaren? Forskningen säger: John Darley och Bibb Latané har i sin forskning visat att ju fler som är på plats och bevittnar något desto mindre är sannolikheten för att någon ingriper. Detta kallar de för åskådareffekten (Bystandereffect) och handlar om att individen för det första tänker att om ingen ingriper så kan det inte vara så farligt. Offret behöver ingen hjälp. För det andra så räcker det om en person ingriper och den personen måste ju inte vara jag.
Situation Det är lördag och du är på badhuset för att simma några längder. Det är lite folk, det är skönt att simma i lugn och ro utan att behöva trängas. Plötsligt hör du hur en man talar jättehögt så att alla hör: ”- Såna som du hör inte hemma i Sverige, jag fattar inte hur du har blitt insläppt i det här landet.” Varför säger han det här och vem pratar han med, undrar du. Då ser du att det i banan bredvid honom simmar en kvinna som ser utländsk ut, det henne han menar. Jag skulle: Säga åt mannen Göra ingenting Tala med kvinnan och trösta henne Eget förslag Låt var och en få fundera över vilket agerande de själva skulle vidta. Låt dem sedan diskutera i par eller grupper om tre. Ett eget förslag kan vara en kombination av något av de andra tre alternativen eller något helt annat. Be dem att fundera över VARFÖR de skulle agera på det sätt som de själva lyft som alternativ och varför de andra alternativen inte känns aktuella. Be dem gärna också fundera över hur de tror att det skulle kännas att agera så som de själva tänker att de skulle göra. Skulle det kännas obehagligt, tryggt, bekvämt, likgiltigt, skrämmande, skönt, ”rätt” eller på något annat sätt. Om det finns fråga gärna också om de skulle valt ett annat agerande om situationen hade utspelat sig: I väntan på bussen I en affär På bussen På en arbetsplats På krogen Detta behöver inte tas upp i storgrupp efteråt.
Vilka ingriper? Haft en trygg uppväxt Har ett bra självförtroende Har en stark självkänsla Har ett starkt rättspatos Har egna erfarenheter av att vara offer Har en personlig relation till offret Har positiva erfarenheter av att agera som ”räddare” vid andra tillfällen Lever efter strikta moraliska eller religiösa regler Strävar efter att bli omtyckt, vill bli en hjälte Är fysiskt stark De flesta av oss blir kvar i åskådarrollen men det finns de som ingriper och försöker hjälpa till. Har du själv varit med någon gång då detta hänt? Det kanske var du själv eller någon annan som ingrep. Om du skulle beskriva den som ingriper, vilken/a tror du är den personens viktigaste egenskap/er? Om du själv är en av dem som brukar agera kan du gärna utgå från dig själv (välj ut 2-3 faktorer) Diskutera i smågrupper (går utmärkt att vända sig till sin bordsgranne) först. Låt detta gärna få ta en liten stund. Det brukar märkas i gruppen när de flesta har diskuterat klart och är färdiga. När så skett ta upp frågorna i storgrupp. Låt varje grupp/par få redogöra för deras tankar och reflektioner utan att det blir en debatt eller diskussion. När rundan är klar diskutera gärna de olika grupperna/parens slutsatser. Diskutera likheter och skillnader. Går det att gemensamt landa i ett beslut om vilken av faktorerna som ni anser vara den absolut viktigaste? Finns det någon person som ni tycker uppfyller dessa kriterier? Det kan vara en samtida eller en historisk person. Finns det någon gemensamt bland de personerna som lyfts fram? Sammanställ.
Feghet ställer frågan: Är det tryggt? Bekvämlighet ställer frågan: Är det artigt? Fåfängan ställer frågan: Är det populärt? Men samvetet ställer frågan: Är det rätt? Och det kommer en punkt när man måste inta en position som varken är trygg, artig eller populär; man intar den för att ens samvete säger att det är rätt. Martin Luther King