Pedagogik & ledarskap Ann Hägg Martinell Högskoleadjunkt Leg.ssk. Med Dr. HT -17

Pedagogik Pedagogik i ett historiskt perspektiv Redan 350 år f.Kr. delade Aristoteles in begreppet kunskap i tre dimensioner: episteme, techne och fronesis. Episteme – teoretisk kunskap Techne – färdighet och förmåga Fronesis – praktisk klokskap James et al. 2009; Gustavsson 1999; Gustavsson 2004 Ann Hägg Martinell, HT 17

Vad säger lagen HSL (1982:763) påpekar att patienten ska ges individuellt anpassad information om sitt hälsotillstånd och om olika metoder för undersökning, vård och behandling. Ann Hägg Martinell, HT 17

Vad säger kompetensbeskrivningen En legitimerad sjuksköterska ska leda utbildnings- och handledningsaktiviteter på grupp- och individnivå riktade mot såväl patienter och närstående som studenter och medarbetare. Du som sjuksköterska ska ha en pedagogisk kompetens för att kunna möta patienter och närstående med skilda kunskaper och behov. Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska, SSF, 2017 Ann Hägg Martinell, HT 17

En legitimerad sjuksköterska ska kunna: Planera, genomföra och utvärdera information och utbildningsinsatser i dialog med patienter och närstående i syfte att främja hälsa och förebygga ohälsa. Initiera och leda utbildningsinsatser för studenter och medarbetares lärande såväl inom professionen som i interprofessionella team. Handleda studenter genom att planera, genomföra och utvärdera pedagogiska insatser som stödjer studenters förmåga att omsätta och använda teoretisk kunskap i mötet med patienter och närstående. Medverka i bedömning av studenter i verksamhetsförlagd utbildning. Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska, SSF, 2017 Ann Hägg Martinell, HT 17

Enligt Vygotskij (2005) behövs: En aktivt lärande person En aktiv lärare En aktiv miljö Den sociala miljön utvecklar den lärandes handlingar och sjuksköterskan har en betydelsefull roll att organisera denna miljö. Ann Hägg Martinell, HT 17

Vad som görs till innehåll Pedagogisk forskning Behandlar hur människor tar sig an ny kunskap och vad man ägnar sig åt under en lärprocess: Vad som görs till innehåll Hur man går tillväga för att skaffa sig kunskap Vad man har lärt sig Dahlgren, 2000 Ann Hägg Martinell, HT 17

Pedagogiska modeller/teorier Det finns många…..t.ex. Benner (1982) – Från novis till expert Kolb (1984) – Kolbs lärandecykel Kolb & Kolb (2005) - Holistisk modell av upplevelselärande Ann Hägg Martinell, HT 17

Benner, 1982 Novis – saknar erfarenhet av de situationer i vilka de förväntas prestera. Avancerad nybörjare – är de som kan uppvisa nätt och jämt godtagbara prestationer. Kompetent – den kompetenta sjuksköterskan har arbetat under samma eller liknande omständigheter i två till tre år.  Skicklig – den skickliga sjuksköterskan uppfattar situationer som helheter snarare än som aspekter. Expert – förlitar sig inte längre på analytiska principer (regler, riktlinjer) för att sammanbinda den egna förståelsen av situationen med en lämplig åtgärd. Ann Hägg Martinell, HT 17

Reflekterande observation Aktivt experimenterande Kolbs lärandecykel, 1984 Konkret erfarenhet Få sinnesintryck, förnimma och känna Något händer Reflekterande observation Eftertänksamt uppmärksammande Vad hände? Abstrakt begreppsbildning Begripa i tankarna Forma idéer Hur tänker man om detta? Aktivt experimenterande Pröva, testa, göra Hur göra nästa gång? Ann Hägg Martinell, HT 17

Kolb & Kolb, 2005 Den utvecklade teorin syftar till att utveckla en holistisk modell av upplevelselärande. Den ger en förståelse för gränsen mellan studenters lärandestilar och organisationen som lärandemiljö. Lärande kan bäst visualiseras som en process. Allt lärande är re-lärande. Lärande kräver konfliktlösning. Lärande är en holistisk process av anpassning till världen. Lärande resulterar från transaktioner mellan individen och miljön. Lärande är en process för att skapa kunskap. Ann Hägg Martinell, HT 17

Lärande organisationer Sjukvården är till sin grundkaraktär en lärande organisation eller måste sträva efter att bli det. Fransson Sellgren, 2014 Ann Hägg Martinell, HT 17

Enl Senge (1995) finns det fem komponenter som tillsammans bygger en lärande organisation: Helhetstänkande – chefer och medarbetare ska kunna förstå komplexa och dynamiska samband. Gemensam vision – chefer och medarbetare är engagerade kring en gemensam identitet och ett gemensamt framtida tillstånd. Personlig drivkraft – motiverar till individuell inlärning och personlig utveckling. Överge gamla förlegade föreställningar – t.ex. att överge gamla rutiner som levt kvar trots ny evidens. Gruppinlärning – t.ex. tillsammans nå ny insikt och bli klokare vilket inte kan göras individuellt. Ann Hägg Martinell, HT 17

Olika typer av sammanhang: Patientutbildning – patienten beskrivs som passiv, inkompetent och manipulerad utifrån en medicinsk agenda som inte tar hänsyn till patientens behov och prioriteringar. Patient empowerment – tar hänsyn till patientens föreställningar, behov och prioriteringar. Co-production – varje patient förväntas ha ett större egenansvar för sin hälsa och vård. I detta sammanhang beskrivs patienten som jämställd med sjuksköterskan. Dixon-Woods, 2001; Dunston et al., 2009 Ann Hägg Martinell, HT 17

Studentundervisning - en stimulerande lärandemiljö innebär: Möjlighet att skapa relationer med patienter Möjlighet att omvandla erfarenhet till kunskap Att studenterna får en aktiv roll Möjlighet till handledning och återkoppling Möjlighet till tid och plats för undervisning Ottenheijm et al. 2008

Sjuksköterskans arbete gentemot patienten För att sjuksköterskan ska kunna utföra ett bra och kvalitativt arbete gällande information, undervisning och planering behöver hen inventera och planera i samråd med patient och närstående. Genomförandet ska även följas upp och dokumenteras. Dahlgren, 2000 Ann Hägg Martinell, HT 17

Lärande i ett omvårdnadssammanhang Genom att tillsammans med patienten tillämpa omvårdnadsprocessen kan sjuksköterskan: Inventera Bedöma Planera Sätta mål Utvärdera patientens lärande och hantering av ohälsa. Kärner Köhler, 2014 Ann Hägg Martinell, HT 17

För patienten är det viktigt att sätta mål för lärandet: Huvudmål – t.ex. återgå i arbete inom en viss tid Delmål – t.ex. må bättre eller hantera smärta En förutsättning är dock att patienten får chans att identifiera och reflektera över vad som blivit annorlunda och nytt i relation till sjukdomen och vilka konsekvenser det kan få för det dagliga livet. Kärner et al., 2012 Ann Hägg Martinell, HT 17

Sjuksköterskans arbete gentemot studenter En värdefull lärandemiljö underlättas av en planering och organisation som är inriktade på och stödjer lärandet. Studenterna upplever en professionell utveckling när medarbetarna på VFU accepterar dem. Studenterna upplever en professionell utveckling när kompetenta och entusiastiska handledare ger dem möjligheter att interagera med patienterna och utveckla eget ansvar. Hägg Martinell et al. 2014

Nicol & Macfarlane-Dick (2006) menar att det finns sju principer för en god feedback: 1. hjälper till att klargöra vad bra resultat är (mål, kriterier, förväntade krav) 2. underlättar utvecklingen av egenkontroll (eftertanke) i lärandet 3. levererar högkvalitativ information till studenterna om deras lärande 4. uppmuntrar handledare och en gemensam dialog kring lärande 5. uppmuntrar till en positivt motiverande övertygelse och självkänsla 6. ger möjligheter att överbrygga gapet mellan nuvarande och önskat resultat 7. ger information till handledare som kan användas för att bidra till att forma/förbättra undervisningen

Ledarskap Historiskt perspektiv 1700-talet – statligt styrda sjukhus med få vårdplatser – leddes av en läkare och en sjuksköterska. 1860-talet – landstingsstyrda sjukhus – kliniker styrdes av överläkare. Översköterskan var arbetsledare för sjuksköterskorna. 1950-talet – sjukhusen styrdes av en läkare (med hjälp av en jurist, en ekonom och en sjuksköterska – husmor. Avdelningsföreståndaren ledde arbetet på avdelningen. 1990 – titeln avdelningsföreståndare byttes ut mot t.ex. enhetschef el. chefsjuksköterska. Hallin & Siverbo, 2003; Rickard, 1997; Kihlgren m.fl., 2000 Ann Hägg Martinell, HT 17

Definition Ledarskap är något som uppstår i interaktionen mellan människor och förutsätter att det finns följare. Ledarskapet är inriktat på att leda, inspirera och motivera mot en vision och mot bestämda mål. Fransson Sellgren, 2014 Ann Hägg Martinell, HT 17

Vad säger kompetensbeskrivningen En legitimerad sjuksköterskas ledarskap riktar sig främst mot det patientnära omvårdnadsarbetet och ska ge förutsättningar för god och säker vård. Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska, SSF, 2017 Ann Hägg Martinell, HT 17

En legitimerad sjuksköterska ska kunna: Leda, organisera, prioritera och samordna omvårdnadsarbetet. Motivera och leda medarbetare och ge konstruktiv återkoppling i omvårdnadsarbetet. Initiera och motivera etisk reflektion både kollegialt och i teamet. Identifiera och möjliggöra kompetensutveckling hos medarbetare. Utifrån gällande föreskrifter delegera och fördela arbetsuppgifter på ett patientssäkert sätt. Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska, SSF, 2017 Ann Hägg Martinell, HT 17

Det organisatoriska isberget Formella (kända) aspekter: Mål Teknologi Struktur Skicklighet och förmåga Finansiella resurser ********************************* Informella (dolda) aspekter: Attityder Värderingar Känslor (t.ex. vrede, rädsla, misströstan) Interaktion Gruppnormer French & Bell, 1990 Skicklighet och förmåga Kända aspekter Mål Teknologi Struktur Finansiella resurser Det här fotot av Okänd författare licensieras enligt CC BY-SA Ann Hägg Martinell, HT 17

Förvalta – bevara det som är bra och framgångsrikt. Att leda och utveckla En chef och ledare har två huvudstrategier för att anpassa sig till omvärldens tryck och förväntningar Förvalta – bevara det som är bra och framgångsrikt. Förändra – ta bort det som inte fungerar, utveckla nya metoder och arbetssätt. Fransson Sellgren, 2014 Ann Hägg Martinell, HT 17

Tre olika ledardimensioner: Produktionsinriktad Relationsinriktad Förändringsinriktad Detaljerad planering Tydliga instruktioner Kontrollerar att planerna följs Definierar behörigheter och krav Visar intresse för medarbetaren som individ Är omtänksam och hänsynsfull Litar på sina medarbetare Låter medarbetarna få vara med och ta beslut Provar nya sätt att arbeta Stimulerar tillväxt Initierar nya projekt Ger tankar om framtiden Diskuterar gärna nya idéer Ekvall & Arvonen 1991 Ann Hägg Martinell, HT 17

Sjuksköterskan som ledare Inom offentlig verksamhet organiseras arbetet allt oftare i team. Inom hälso- och sjukvården står sjuksköterskan ofta som ledare för ett sådant team eller arbetslag. Fransson Sellgren, 2014 Ann Hägg Martinell, HT 17

Drivs av en vilja att göra sitt bästa inom ett område. Bondas (2007) har sammanfattat fem viktiga förutsättningar när det gäller att leda utan att vara chef; Drivs av en vilja att göra sitt bästa inom ett område. En tydlig och förankrad värdegrund. Näring i form av handledning och fortbildning. En öppen, positiv och möjliggörande kultur. Vill se sina medarbetare växa och utvecklas. Ann Hägg Martinell, HT 17

Det kan underlätta att ibland fundera över sig själv vad gäller: Sjuksköterskans roll Enl. Rahm Sjögren & Sjögren (2002) är det viktigt att ha självkännedom för att kunna bli en kompetent och effektiv chef och ledare. Det kan underlätta att ibland fundera över sig själv vad gäller: Styrkor och svagheter Drivkrafter och behov Vad som provocerar och vad som imponerar Vad som sliter och vad som ger energi Ann Hägg Martinell, HT 17

Att leda det dagliga arbetet handlar mycket om att: Fördela Prioritera Delegera En ständig dialog med medarbetare eller det egna teamets medlemmar är en förutsättning för detta arbete. Fransson Sellgren, 2014 Ann Hägg Martinell, HT 17