Historia

Vems minnen bygger vi vår historia på? Historia kan berättas, på olika sätt, ur olika perspektiv, beroende på vems minnen man utgår ifrån. Fattig Rik Man Kvinna Barn…

Golvsliparna

Historiska begrepp

folk Ett folk är en stor grupp människor som upplever att de har något gemensamt. De kan tillexempel tala samma språk, bo på samma ställe, arbeta med samma sak eller ha samma religion.

nomadsamhälle Ett nomadsamhälle betyder att människor inte är bofasta. De flyttar mellan olika platser hela tiden. Idag är nomadsamhällen ovanliga men i forntiden levde nästan alla människor som nomader.

kultur Ordet kultur betyder människors olika sätt att leva. När man reser till ett annat land kan man ofta uppleva en kulturkrock, människorna beter sig inte på samma sätt i situationer som man är van vid hemifrån. Begreppen folk och kultur brukar hänga ihop.

civilisation Ett annat ord för civilisation är högkultur. En civilisation är ett ”välordnat samhälle”. Människor i en civilisation har ett skriftspråk, kan bygga stora hus, har olika yrken, avancerade kunskaper och makten i samhället är samlat på en plats, ofta i en huvudstad.

stadsstat En stadsstat består endast av en stad och landet runtomkring staden. Under antiken var Grekland inget land utan flera olika stadsstater.

land/rike/stat Ett land/rike/stat är ett stort område med gemensamma lagar. De flesta människor idag lever i ett land/rike/stat.

imperium Ett imperium är ett jättelikt landområde som ofta har erövrats genom krig. Ett exempel är perserriket och romarriket.

Från nomad till bonde För mer än tio tusen år sedan blev människor bofasta (bönder). Människor slutade vara nomader (jägare och samlare) och istället blev det bönder som bodde på samma plats hela livet.

Det antika Egypten ca 6000 år sedan Människorna som bodde längs med Nilen i Egypten visste att floden svämmade över varje år. Efter varje översvämning låg det ett lager med slam kvar på marken. Egyptierna upptäckte att det var lätt att odla i slammet. Det växte bra. Jorden blev bördig.

Bevattningssystem För att kunna dra bättre nytta av översvämningarna lärde sig människorna i Egypten att bygga kanaler och dammar. På så sätt hamnade större områden under vatten och berikades med slam. Skördarna blev stora.

En civilisation uppstår Skördarna från åkrarna gav ofta mer mat än vad bönderna kunde äta upp själva. Därför kunde en del av egyptierna ägna sig åt andra saker än att odla jorden. Vissa människor hade tid att bli experter på annat.

Skatt För att alla skulle få mat fick bönderna betala en del av det de odlade fram i skatt. Den maten kunde sedan gå till de som inte var bönder.

Exempel på yrken i en civilisation Några kanske handlade med saker (= köpmän) Några tillverkade saker – krukor till exempel (= hantverkare) Några försvarade området mot fiender (= soldater). Några samlade in skatt och räknade och skrev så att allt skulle gå rätt till (=skrivare) Några ritade hur husen, broarna, templen och dammarna skulle se ut (=arkitekter) Några berättade vad gudarna ville att man skulle göra och inte göra. Det var viktigt att hålla gudarna på gott humör och inte göra dem (= prästerna) Några räknade ut en kalender så man kunder förutse när floden skulle svämma över. (= prästerna)

Ett klassamhälle växer fram Genom att människor specialiserade sig på olika saker ökade skillnaden mellan människor. En del fick mer att säga till om och de som bestämde såg till att de själva blev rikare, och då blev andra fattigare. Allra sämst hade slavarna det. Dessa var ofta krigsfångar och ägde ingenting – inte ens sitt eget liv.

Flodkulturerna ca 6000 år sedan Egypten Mesopotamien Pakistan Kina

Studi.se (enskilt arbete) Titta på de fyra första filmerna under rubriken ”Foldkulturerna”. Gör quizen.

Medelhavets antika folk, civilisationer, riken och imperium Antika Egypten Mesopotamien Fenicierna Judarna Babylonien Assyrien Perserriket Folken i medelhavsvärlden kom ofta i kontakt med varandra när de flyttade, handlade eller hamnade i krig.

Medelhavet = handel med sjöfart

Grekerna var inte först med allt… Runt Medelhavet levde olika grupper av människor. De kom i kontakt med varandra genom handel. På Medelhavet kunde man färdas långa sträckor och handla med andra folk. Människorna bytte erfarenheter och lärde sig av varandra. Ex. Minoerna på Kreta har inspirerats av foldkulturen i Egypten

Kreta-Konossos under antiken

Kreta - Knossos idag

Den mörka tiden i antiken Någon gång mellan 1500 f.Kr och 1100 f.Kr drabbas Europas första civilisationer av katastrofer, kanske jordbävningar, vulkanutbrott eller krig. Palatsen övergavs och handeln mellan människorna runt Medelhavet upphörde. Människorna började leva ett ”enklare” liv igen. Som bönder, fiskare och boskapsskötare.

Grekiska stadsstater växer fram… Några hundra år efter katastroferna börjar människor handla med varandra igen och ekonomin förbättras. Grekerna odlade upp nya områden och en del byar och städer växte upp. De grekiska städerna utvecklades till stadsstater.

Överbefolkning och utvandring Det gick bra för grekernas nya stadsstater. Maten räckte till alla och många barn överlevde. Områdena hotades av överbefolkning och svält Utvandring blev lösningen på problemet vilket ledde till möten med nya folkgrupper och kulturer. Tillslut fanns det grekiska stadsstater över nästan hela medelhavsvärlden. (se bild sid 31 i läroboken)

Den klassiska grekiska kulturen

Atens demokrati Aten införde demokrati efter att ha varit både monarki, aristokrati och tyranni. Orsaker: Människorna hade fått det bättre ekonomiskt och vill vara med och bestämma mer. Få slut på motsättningarna mellan de fattiga och de rika.

Folkförsamlingen Folkförsamlingen fattade de viktigaste besluten. Medborgarna samlades var nionde dag vid kullen ”Pnyx”. Efter tal och diskussioner fattades beslut genom röstning /handuppräckning. Alla medborgare hade en röst var. Ingen skillnad mellan fattig och rik.

Var Aten en demokrati? För att räknas som medborgare var man tvungen att: Vara född i Aten och komma från en släkt som bott i Aten i generationer. Kunna delta i stadens försvar. Dessa grupper uppfyllde inte kraven för medborgarskap: Kvinnor (bara män fick vara soldater) Invandrare (var inte födda i Aten) Slavar (hade inget ”människovärde”)

Det antika Greklands många krig Det var vanligt att de grekiska stadsstaterna krigade med varandra under antiken. Stadsstaterna kunde också kriga mot dåtidens imperier tex perserriket och romarna.

Perserriket Stort imperium på 500-talet f.kr. Kungen Kyros II var härskare. Kyros krigade mot folkgruppen mederna och vann landområden. Kyros krigade mot Babylonierna och vann landområden. Kyros krigade mot grekiska stadsstater och vann landområden.

Perserkrigen Inom perserriket fick de besegrade folken behålla sina religioner och kulturer MEN de var tvungna att betala höga skatter och ställa upp med soldater. Missnöjet växte, några grekiska stadsstater gjorde uppror mot perserna. Kända slag: Marathon Thermopyle Salamis …vi läser tillsammans i läroboken sid 37.

Tiden efter perserkrigen Atenarna hade vunnit över perserna. De byggde upp sin nedbrända stad. Nytt Akropolis mm. Ville visa omvärlden att de hade mest makt i världen efter segern mot perserna. Missnöjet mot Aten i de andra stadsstaterna växte. De kände sig hotade av Aten. Sparta och Aten hamnade i flera stora krig

Alexander den store Norr om Grekland låg landet Makedonien. Kung Alexander härskade där i början av 300- talet f.kr. Alexander ville få mer makt och ett större land. Tvingade grekiska stadsstater in i ett förbund så de slutade kriga med varandra. Nu hade Alexander en stor armé, både grekiska och makedoniska soldater. Nu hade han en chans att erövra perserriket!

Legenden om Alexander den store Det finns många olika berättelser kring hur det gick till när Alexander erövrade sitt imperium och krigade mot perserna. Berättelserna skapade en legend – en berättelse som har berättats och byggts ut av människor under långtid. De äldsta texterna är nedskrivna flera hundra år efter Alexanders död. Är berättelserna om Alexander den store trovärdiga som historiska källor? Varför/varför inte?