Sveriges flyktingkvot 2017

Flyktingsituationen i världen 65 miljoner är på flykt 1.2 miljoner 200 000 3 400 behöver vidarebosättning får en vidarebosättningsplats Fler människor än någonsin är på flykt undan krig, konflikter och förföljelse. I slutet av 2016 fanns det över 65 miljoner flyktingar i världen. Av dem var hälften barn. Globalt sett innebär det att var 113:e person är på flykt. Behoven av vidarebosättning är större än någonsin. Enligt UNHCR skulle nästan 1,2 miljoner flyktingar behöva denna form av skydd. Det är en ökning med 72 procent sedan 2014. Konflikten i Syrien bidrar starkt till att behovet av skydd har ökat. Idag får ungefär 200 000 flyktingar en vidarebosättningsplats. Under 2017 ska Migrationsverket ta emot 3 400 kvotflyktingar kommer som kvotflytkingar till Sverige

Flyktingsituationen i världen av världens flyktingar från tre länder 2 500 000 1 600 000 1 100 000 979 400 53 % av alla världens flyktingar kommer från Somali, Afghanistan och Syrien. Idag är Turkiet det största värdlandet för flyktingar och hyser 2.5 miljoner flyktingar, följt av Pakistan, Libanon och Iran. 736 100 Somalia 1.1 m Afghanistan 2.7 m Syrien 4.9 m 664 100

Sveriges flyktingkvot Den svenska flyktingkvoten skapades efter andra världskriget och ska bidra till att lösa utdragna flyktingsituationer som riskerar att bli permanenta. Varje år gör UNHCR en global analys av behovet av vidarebosättning. Migrationsverkets generaldirektör beslutar om fördelningen. UNHCR presenterar individer i behov av skydd för Migrationsverket som prövar deras ärenden. Under 2017 ska 3 400 människor vidarebosättas till Sverige. 2016 var siffran 1900. Den svenska flyktingkvoten skapades efter andra världskriget för att ge skydd till dem som inte hade möjlighet att söka det själva. Varje år ger regering och riksdag Migrationsverket resurser för att kunna överföra ett visst antal kvotflyktingar till Sverige. Migrationsverkets arbete med vidarebosättning ger stöd till både utsatta individer och värdländer med stora flyktinggrupper. Den svenska flyktingkvoten ska bidra till att lösa utdragna flyktingsituationer som riskerar att bli permanenta. Systemet ska kunna fungera snabbt för att kunna ge skydd i akuta lägen. Varje år gör UNHCR en global analys av behovet av vidarebosättning och presenterar detta på en vidarebosättningskonferens i Géneve. Den utgör grunden när Sverige planerar varifrån kvotflyktingarna ska tas ut. Sedan samråder Migrationsverket med Regeringskansliet om hur flyktingkvoten ska fördelas. Efter detta samråd beslutar Migrationsverkets generaldirektör om fördelningen. UNHCR presenterar sedan individer i behov av skydd för Migrationsverket som prövar deras ärenden. Under 2017 ska 3 400 människor vidarebosättas till Sverige, vilket är en ökning i förhållande till de 1 900 platser som fanns under 2016.

Prioriteringar bakom 2017 år flyktingkvot UNHCR Global Resettlement Needs Uttagningar som kan skapa strategiska effekter Utdragna flyktingssituationer En stor och snabb akutkvot Den svenska flyktingkvoten utgör både ett direkt skyddsinstrument och ett verk-tyg som, om det brukas strategiskt, kan ge effekter för fler än de individer som tas ut. Migrationsverkets arbete med vidarebosättning ger stöd till såväl utsatta individer som värd-länder med stora flyktingpopulationer. Programmet ska bidra till att finna lösningar på utdragna flyktingsituationer som riskerar att bli permanenta, samtidigt som systemet ska kunna fungera snabbt för att möta brådskande skyddsbehov.

Årets uttagningar Uttagningsområde Antal Mellanöstern inkl. Turkiet och Nordafrika (främst syrier) 1 770 Östra Afrika och Afrikas horn (främst somalier, eritreaner, kongoleser och etiopier) 830 Sydvästra Asien (afghaner) 200 Akuta och prioriterade ärenden globalt (olika medborgarskap) 600 Totalt 3 400 Den migrationspolitiska uppgörelsen från 23 oktober 2015 innehöll bland annat målet att Sverige successivt ska öka antalet kvotflyktingar till 5 000 under regeringens mandatperiod. I Migrationsverkets regleringsbrev för 2017 finns det första steget mot detta mål – medel för 3 400 platser, en ökning med 1 500 platser jämfört med 2016

Uttagningsområde Antal Mellanöstern inkl. Turkiet och Nordafrika (främst syrier) 1 770 Kriget i Syrien startade med oroligheter våren 2011 och har resulterat i vår tids största humanitära katastrof. Sedan konflikten bröt ut har medellivslängden för syrier sjunkit med 25 år. Till följd av konflikten är halva den syriska befolkningen, tolv miljoner människor, på flykt. Av dem har över fyra miljoner sökt skydd i Syriens grannländer. Konflikten har därigenom fått stora konsekvenser för de länder som har en gräns till Syrien, framförallt Libanon, Jordanien och Turkiet. Även Irak påverkas, men där utgör även nationella stridigheter en stor utmaning. De flesta syriska flyktingarna bor i vanliga samhällen i grannländerna, inte sällan i områden med stor fattigdom. Ökad konkurrens om arbetstillfällen, lägre löner och höjda bostadskostnader har lett till spänningar mellan flyktingarna och lokalbefolkningen. Det politiska klimatet i regionen har hårdnat och minskat flyktingarnas möjligheter till rörlighet, boende och arbete. Minoriteter samt utsatta kvinnor och barn har det särskilt svårt i dessa desperata miljöer. Det gör att somliga beslutar sig för att göra den farliga resan över Medelhavet för att söka skydd i Europa. UNHCR bedömer att syrier utgör 40 procent av de flyktingar i världen som behöver vidarebosättning. UNHCR har föreslagit att Sverige under 2017 främst ska fokusera på att ta ut syrier i Syriens närområde. Det avspeglar sig nu i fördelningen av de svenska platserna för kvotflyktingar. Bland de flyktingar som kommer att tas ut på den svenska kvoten förväntas bland annat finnas mycket utsatta personer, till exempel minoriteter, kvinnor, barn och anhöriga till personer som redan finns i Sverige.

Uttagningsområde Antal Östra Afrika och Afrikas horn (främst somalier, eritreaner, kongoleser och etiopier) 830 Vid sidan av länderna i Mellanöstern och Nordafrika finns de största behoven av vidarebosättning i Afrika. Majoriteten gällde flyktingar från Demokratiska republiken Kongo, Somalia, Eritrea och Sudan. Flera av länderna på Afrikas horn, i Östafrika och runt de stora sjöarna lider av långa konflikter som tvingat generationer av människor att lämna sina hem. Det gäller framför allt Somalia, Eritrea och Demokratiska republiken Kongo. Många människor har tagit sin tillflykt till grannländerna Kenya, Sudan och Uganda. Bara Kenya har tagit emot över en halv miljon somaliska flyktingar sedan 1990-talet. Majoriteten av dem har bott i lägren Kakuma och Dadaab, som hotas av stängning. I Sudan finns det cirka 242 000 flyktingar, majoriteten är eritreaner och etiopier som bor i läger nära den eritreanska gränsen. Rörelsefriheten är mycket begränsad och även om flyktingarna kan få arbete, vård och utbildning har många inte råd att skaffa de tillstånd som krävs för att i praktiken kunna nyttja sina rättigheter. I Sudan är integration ett känsligt ämne och flera av de flyktingar som kommit de senaste åren passar inte in i det jordbrukssamhälle där de skulle kunna bosätta sig. Många försöker därför ta sig vidare norrut mot Europa. I området kring de stora sjöarna präglas flyktingsituationen framförallt av våldet i Demokratiska republiken Kongo. Hälften av de 400 000 flyktingar som finns i grannlandet Uganda kommer därifrån, majoriteten är barn. Konflikten i Kongo har skapat en av Afrikas mest långdragna flyktingsituationer. I Uganda får flyktingarna vissa rättigheter, som utbildning, arbete och sjukvård. Men många har svårt att nyttja dessa på grund av långa avstånd eller svårigheter att bekosta avgifter och material. I Uganda lever cirka 340 000 personer i särskilda bosättningar som liknar flyktingläger. Där kan de bruka jorden och försörja sig någorlunda, men skolorna är överfulla och många barn tvingas till arbete i stället för skolgång.

Uttagningsområde Antal Sydvästra Asien (afghaner) 1 770 Behovet av vidarebosättning i sydvästra Asien är stort, framför allt på grund av flykten från Afghanistan som pågått under många år. UNHCR lyfter fram Iran som det land där det är viktigast för Sverige att ta ut afghanska kvotflyktingar, även om Pakistan också hyser många afghanska flyktingar. Afghanska flyktingar har sökt sig till Iran ända sedan 1979 och det finns idag cirka en miljon i landet. De är tydligt påverkade av den ekonomiska utvecklingen, med stor inflation och dramatiskt höjda levnadskostnader som följd. UNHCR bedömer att 82 000 afghanska flyktingar i Iran är i behov av vidarebosättning. I brist på andra möjligheter ser organisationen det som en viktig hållbar lösning. De individer som är aktuella är nästan uteslutande födda och uppvuxna i Iran och har liten eller ingen kännedom om sitt hemland.

Så fungerar vidarebosättningsprocessen

Presentation & prövning Presentationer från UNHCR UL 4 kap.1-2§§ Flyktingar Skyddsbehövande i övrigt Alternativt skyddsbehövande (Tribunalvittnen) Dossierprövning från Sverige Delegationsuttagningar i värdländer Säkerhetsprövning i varje enskilt ärende Migrationsverket bedömer behovet av skydd i varje ärende som UNHCR presen-terar. Endast personer som är flyktingar eller i övrigt skyddsbehövande enligt utlänningslagen får uppehålls-tillstånd. Cirka 95 procent av dem som utreds får permanent uppehållstillstånd. En uttagning av kvotflyktingar kan ske antingen genom en dossieruttagning eller en delegationsuttagning. Ärenden som är mindre komplicerade kan avgöras med hjälp av skriftligt material från UNHCR och det kallas dossier-uttagning. Ärenden som är mer komplicerade utreds av en delegation från Migrationsverket där flyktingarna befinner sig och det kallas delegationsuttagning. Då intervjuas flyktingarna och får information om Sverige. Normalt beslutar delegationen om uppehållstillstånd i samband med intervjuerna. Svårbedömda ärenden kan ibland behöva utredas mer och kan få vänta på beslut tills delegationen har återvänt till Sverige. På grund av säkerhetsläget i Jemen och Somalia har Migrationsverket under senare år prövat ärenden som gäller flyktingar som vistas där med hjälp av dossierer. Dossieruttagningar har också skett av personer i mer stabila länder, till exempel eritreanska flyktingar i Sudan och kongolesiska flyktingar i Uganda. Då har denna form av uttagning valts av effektivitetsskäl. Alla ärenden som presenteras för Sverige skickas på remiss till Säkerhetspolisen innan något beslut om uppehållstillstånd fattas. Vid delegationsuttagningar gör Migrationsverket en första genomgång av ärendena innan delegationen lämnar landet. Sedan sker en kontinuerlig uppföljning. Även vid dossierprövning inväntar Migrationsverket svar från Säkerhetspolisen innan något beslut fattas. Om Säkerhetspolisen har invändningar mot att en person ska beviljas uppehållstillstånd av skäl som rör rikets säkerhet, är personen inte längre aktuell för vidarebosättning i Sverige.

Kontakt bosättningsenheten Ny bosättningslag 2016 Sedan mars 2016 är det obligatoriskt för alla kommuner att ta emot nyanlända personer Har ökat Migrationsverkets möjligheter att anvisa kvotflyktingar i varje kommun Planering tillsammans med Arbetsförmedlingen Den 1 januari 2017 tog Migrationsverket över bosättningsuppdraget för alla Kvotflyktingar ingår i kommunernas mottagande, efter anvisning från Migrationsverket Kontakt bosättningsenheten Telefontid 09.30-12.00 samt 13.00-15.00 010-203 42 29 Bosattningsenheten@migrationsverket.se Bosättningslagen* trädde i kraft den 1 mars 2016. Den innebär att det nu är obligatoriskt för alla kommuner att ta emot nyanlända personer som har fått uppehållstillstånd, inklusive kvotflyktingar. Regeringen anger i en förordning hur många personer ett län ska ta emot från Migrationsverkets anläggningsboenden och genom vidarebosättning. Lagen har ökat Migrationsverkets möjligheter att anvisa kvotflyktingar och har på så sätt underlättat verkets planering av överföringar. Arbetet under 2016 genomfördes utifrån en detaljerad planering av mottagandet i varje kommun som togs fram tillsammans med Arbetsförmedlingen. Den 1 januari 2017 tog Migrationsverket över hela bosättningsuppdraget. Det innebär att anvisningar av kvotflyktingar nu är en del av arbetet på Migrationsverkets centrala bosättningsenhet. Kvotflyktingar kommer även fortsättningsvis att ingå i det totala antal nyanlända som kommunerna ska ta emot efter anvisning av Migrationsverket. * Lag 2016:38 om mottagande av vissa nyanlända invandrare för bosättning.

Återsökning i samband med mottagande av kvotflyktingar Hyreskostnader (tomhyra) - ej begränsad summa Transportkostnader till och från flygplatsen (hyrbil, bensin) Tolkkostnader upp till fyra månader Vinterkläder Akututrustning för möblering av hemmet Kost under första dygnet Personalkostnader vid mottagande utöver ordinarie arbetstid Kostnader för transport/resa för UT-kort och ID-kort ( allmänna kommunikationer, hyrbil, bensin etc) ”Försörjningsstöd” från andra månaden efter mottagande till att UT-kort finns (avser de som inte har UT-kort vid ankomst ) ersättning för insatser för personer eller familjer med särskilda behov i syfte att underlätta anvisning av plats för bosättning i en kommun. Denna ersättning betalas ut om kommunen i samband med anvisningen har fått ett så kallat förhandsbeslut. Statliga ersättningar statsbidragsfunktionen@migrationsverket.se Frågetelefon 010-485 55 84 telefontid 9-12

Förberedande insatser Utvecklingsarbete sedan 2008 Sverigeprogram i värdländer Samarbete mellan Migrationsverket, kommuner och Arbetsförmedlingen Realistiska förväntningar, trygghet och grundkunskap Bilder, film, interaktiva övningen –tidslinjen och diskussioner Ca 20 Sverigeprogram och 6 workshops har gjorts sedan 2009 Ca 45 representanter från kommuner och Arbetsförmedlingen

Förberedande insatser Migrationsverkets delegation på plats Sverigeprogram förbereder flyktingarna Svensk ambassad ordnar uppehållstillstånds-kort, visum och resedokument Samarbete mellan Migrationsverket, kommuner och Arbetsförmedlingen Vid flera tillfällen har uttagningar av större grupper kombinerats med att Migrationsverket skickat ut en delegation som på plats har informerat de uttagna flyktingarna om resan till Sverige och livet här. Detta sker genom så kallade Sverigeprogram, som ska förbereda kvotflyktingarna inför resan till Sverige. Då har också de uttagna flyktingarna kunnat besöka en svensk ambassad för att fotograferas och lämna fingeravtryck till ett uppehållstillståndskort och vid behov även till visum och resedokument. Utvecklingsprojekt 2008-2009 samt bakgrund.

Mer information om vidarebosättning Verksnätet, vy om kvotfrågor: Länk Intresseanmälan delegationsuppdrag: Länk Migrationsverket.se/kvot: Migrationsverket.se/resettlement