Rasbiologi och tvångssteriliseringar i Sverige

Tänk om… Föreställ dig att svenska myndigheter om några år meddelar dig att ditt sätt att leva eller din kropps sätt att fungera gör dig olämplig som förälder och att du därför måste sterilisera dig. Hur skulle du reagera?

Gunnel Möt Ann Heberlein som berättar om sin faster Gunnel som tvångssteriliserades på oklara grunder på 1960-talet.

Fundera kring texten Vilka spontana tankar ger texten dig? Fanns det sakuppgifter i texten som du kände till sedan tidigare? Notera! Fanns det sakuppgifter i texten som var nya för dig? Notera!

Rasbiologi och tvångssteriliseringar i Sverige Lär er mer om hur rasbiologin växte fram i Sverige och vad som låg bakom att Gunnel och många andra tvångssteriliserades.

Diskutera Tvångssteriliseringar förbjöds i lag 1976. Vad har vi för metoder idag – till exempel juridiska eller medicinska – i behandlingen av personer som bryter mot olika normer kring vad som anses ”normalt”? Vad kan kommande generationer komma att ifrågasätta kring detta?

Är abort rasbiologi? Ur boken Att störa homogenitet: Hur skiljer sig aborter när fostret inte är fullt ”friskt” från gårdagens rasbiologi och tvångssteriliseringar? Den frågan belyser ordföranden för HAIKU, Birgitta Andersson, i sin livsberättelse på ”Livsbild”. Hon berättar om hur hon med dagens fosterdiagnostik förmodligen aldrig hade fötts och ser paralleller till nazismens människosyn. Vi hade ett mycket tydligt synsätt i Sverige under många årtionden som innebar att alla människor inte var tillräckligt bra. Ett rasbiologiskt institut instiftades och de omfattande tvångssteriliseringarna i vårt land riktades bland annat mot människor med funktionsnedsättningar. Det rådde i princip total politisk och vetenskaplig konsensus om detta. ”Människomaterialet skulle förädlas”, som folkhemsbyggarna makarna Myrdal uttryckte det. Idag … HAIKU är en förkortning för Handikapphistoria i kulturarvet.

Är abort rasbiologi? … Idag erbjuds fosterdiagnostik som leder tankarna tillbaka till den tiden. Varför pratar vi inte om det? Att medvetet föda ett barn med en funktionsnedsättning, blir det ”att störa homogenitet”? Vi har så lätt att förfasa oss över hur människor betedde sig tidigare. Men gör vi inte samma sak nu? Och betyder det att vi inom oss bär det synsätt som den svenska rasbiologin förmedlade? Inte medvetet förstås, utan omedvetet och ganska oreflekterat: ”Huvudsaken är att barnet är friskt och välskapt.” Varför då? Vem säger att man blir en lyckligare människa om man har fem tår och fingrar på händer och fötter? Vem säger att man ger och känner mindre kärlek om man har Downs syndrom? Vem säger att man skriver sämre böcker för att man inte kan se? Vem säger att man blir en sämre fysiker för att man har en cp-skada? Om mänskligheten nu börjar utsortera alla foster som inte verkar ”normala” så är jag övertygad om att vi skapar ett mindre dynamiskt, mindre humant, mindre solidariskt och mer ointressant samhälle.

Arbeta vidare Vill ni arbeta vidare med ämnet kan ni läsa Birgitta Anderssons livsberättelse i sin helhet, www.livsbild.se, sökord ”bortsortering”.