Vad slags forskare och forskning skapas med bibliometri som grund för utvärdering och resursfördelning? Lena Lindgren & Björn Rombach Att beskriva och utvärdera forskning med den norska modellen. Bibliometri i programteoriformat. Några reflektioner kring programteorins logik.

Bibliometri Bibliometri, en samling kvantitativa metoder för att beskriva och utvärdera forskningspublikationer med avseende på publicering och citering. Används i många länder och finns i olika varianter. I Sverige används bibliometriska mått som grund för fördelning av (del av) fasta forskningsmedel från regeringen till lärosäten. Flera svenska lärosäten (bl.a. GU) använder den s.k. norska modellen som grund för vidare fördelning av (del av) fasta forskningsmedel till fakulteter och institutioner. Även annan intern resursfördelning påverkas direkt eller indirekt.

Att mäta med norska modellen Mäter publiceringsaktivitet genom poängsättning av vetenskapliga publikationer utifrån deras kanal (förlag, tidskrift, serie, webbplats) och form (artikel, kapitel, monografi), enligt vissa kriterier. Detaljerad definition och argumentation för vad som räknas som vetenskaplig, kanal, form och deras poängsättning i ”Vekt på forskning”. Godkända publiceringskanaler delas in i nivå 1 (80%) och nivå 2 (20%). Bestäms av ”faggrupper”, men kan påverkas och omförhandlas årligen. ”Evaluation” 100 träffar, ingen nivå 2. Publikationsform Nivå 1 Nivå 2 Monografi 5 8 Artikel i periodika och serier 1 Artikel i antologi 0,7

Bibliometri/norska modellen i programteoriformat Forskning publiceras vanligen i internationella kanaler (förlag, tidskrifter) med redaktionella rutiner för kvalitetsgranskning (peer-review, etc.). Publikationer läses och citeras av andra forskare. Viktiga publikationer stimulerar reaktioner från andra forskare och citeras mer än oviktiga. Antal citeringar reflekterar en publikations inflytande och bidrag till kunskapsutveckling inom ett område. och om Bibliometriska mått används som underlag för resursfördelning på lednings- nivå mellan och inom lärosäten,. så Transparens, stat och lärosäten får bättre kontroll över vad som görs med forskningsmedel som fördelas. Konkurrens om forskningsmedel nationellt och lokalt skapar högre produktion, internationell betydelse och bidrag till kunskapsutveckling.

Bibliometri ger konsekvenser långt bortom de avsedda Rekrytering, befordran, lönesättning, excellens-satsningar, omfördelning av ”övriga” resurser, externa forskningsmedel, mm. Att publicera handlar inte bara om att kommunicera forskningsidéer och resultat, utan även - eller mer - om överlevnad i den akademiska världen. Massproduktion och trängsel av ett hav av (inte sällan olästa) publikationer som ingen längre kan ha översikt över, och allmänheten inte har tillgång till. (Jfr Beall’s lista över olämpliga tidskrifter och förlag). Substantiverat språk utan subjekt, ”minsta publicerbara enhet”, maximerat antal författare, (Billig 2013). Pegaser, pegasryktare och tornputsare som vänder blicken inåt, bort från samhället (Korpi 1990; Bennich-Björkman 2017; Alvesson m.fl. 2017).

Egna och andras funderingar Det som värderas är publikationskanaler och -former, inte enskilda publikationers kvalitet. En enstaka nivå-2 tidskrift kan ha stort inflytande. Enskilda publikationers kvalitet förutsätts vara säkrad via redaktionella rutiner hos tidskrifter och förlag som därmed fungerar som ”gate keepers” för forskares karriärmöjligheter. Bara forskning som publiceras i rätt kanaler och former betraktas som veten-skaplig. Monografiavhandlingar utgivna av universitet, populärvetenskapliga böcker och läroböcker ger 0 poäng. Principerna för listning och poängsättning av kanaler och former i ”Vekt på forskning” liknar detaljstyrning.

Mer funderingar Forskning som marknad, och konkurrens som huvudsaklig drivkraft. Finns öht en ”forskningsmarknad”, och varför måste vi tävla? Kan ett system för resursfördelning som baseras på mätning av produktivitet skapa incitament för kvalitet och generera ”ny innsikt”? Jfr produktivitet/anställd vid GU:s samfak.