Förändringsarbete Västerortspolisen Social oro Presentation: Bakgrund, utryckningspolis 9år, närpolisbefäl S.Järva 1 år, Yttre befäl utryckningen Västerort 6 år Varför är jag här? Tvärgruppen Järvapolicyn > kunskap om området och intresse för problematiken, arbetade kvällen natten då R-by akademien brann ner – framförde många åsikter erfarenheter från denna händelse inom organisationen. Husby maj 2013 – arbetade jag kväll då en av mina patruller hamnade i underläge > upploppen startade. Dag 2 > bitr insatschef i insatsen som distriktet ställde på fötter. Dag 3>7 bitr insatschef för den särskilda händelsen i Stockholms län då upploppen spred sig över länet. Idag kommer jag att presentera olika erfarenheter som Västerortspolisen tagit med sig från upploppen i Husby. Våldet mot polis i Järvaområdet uppfattar vi som är poliser på gatan har ökat gradvis över åren, från stenkastning mot fordon mkt sällan till att nu försöka träffa oskyddade poliser utanför fordonen. Vi kan inte ha all skyddsutrustning på jämnt

Arbetsmiljö Samverkan Styrdokument Tre huvudfaktorer i arbetet med social oro

Arbetsmiljö Inspektion av arbetsmiljöverket Intern utbildning i Västerort Utrustning, personlig och fordon Taktik Medvetenhet om risker Normaliseringens påverkan på poliserna på gatan Lägesbild Sedan många år påfrestande arbetsmiljö med högre risker än på andra ställen i Västerort. Polis på gatan kände rädsla för sin egen säkerhet och frustration över svårigheterna med att ingripa. En mängd arbetsskadeanmälningar samt tillbud 2§ skrevs under en tid för att lyfta problemet en gång för alla. Varför hade det inte anmälts tidigare >> normalisering – det är så det är i Rinkeby och Tensta. Innan inspektion hade beslut om intern utb fattats – detta var en viktig del i Arbetsmiljöverkets slutsats över polisens hantering av problemet Utb. Var 2 dagar – en teoretisk taktikdag som avslutades med grupparbete i olika situationer som hänt, dag 2 > mjukvara och normalisering samt frustration diskuterades i arbetslagen en hel dag för att lyfta ordentligt på locket. Alla polisbilars rutor laminerades för att sten inte skall komma in i bilen vid träff. Nya bussar beställdes med passagerardörrar på bägge sidor. Nyttjandet av de lättsäkrade fordonen.

Arbetsmiljöproblem? Det här är verklighet för poliserna på gatan och detta är inget bildmontage utan taget från en film på Youtube. Filmen är från Husbyupploppen.

Närpolisens samverkan i vardagen Goda krafter Projekt som polis deltar i Operativ samverkan Fotpatruller Mål: Genom sitt inflytande står med- borgarna själva för normen och åter- gång till stabilt läge Samverkan är helt central för att komma åt problembilden som vi har. Goda krafter exempel: stadsdelar, fastighetsägare, trossamfund, föreningar, medborgarvärdar, lokala väktare, utsättningsmöten. Lugna gatan, trygg i Tensta m.m. Projekt: MBU – människan bakom uniformen, SIG (sociala insatsgrupper – polis – skola – socialtjänst – föräldrar sekretessen bryts), vuxna avhoppare Operativ samverkan används som en taktisk metod – det ansvarig polis måste ha med sig när man nyttjar detta är den risk som kan finnas för de frivilliga medborgarna. Det är viktigt att lokal polis tillåts vara lokal polis även då det pågår våldsamma upplopp – detta för att kunna nyttja deras kunskaper om personer och som kontaktytor med goda krafter.

Styrdokumenten Social oro i Stockholms län Myndighetsnivå Arbete i Järva vid social oro och vardag Distriktsnivå Styrdokumenten ger ansvar för och förutsätter handling från, stab, chefer och individer. Genom styrdokumenten nyttjas uppdragstaktiken på ett effektivt sätt. De grova ramarna finns här. Situationen styr. Rättvisande lägesbild på alla nivåer kräver kunskap Komplex problembild som kräver kunskap av individen Beslut hamnar långt ner i organisationen då händelseutvecklingen är oerhört snabb – detta förankras i inriktningsbeslutet på distriktsnivå. Operativt/taktiskt förhållningssätt i Järvaområdet Individ och patrullnivå