Regional årlig uppföljning av Hav i balans samt levande kust och skärgård Lyncmöte 6 september 2017

Förslag till dagordning Välkomna Syftet med mötet Kort redovisning av anvisningar/vägledningar Genomgång av underlag för bedömningarna På gång på nationell nivå På gång på regional nivå Egna frågor från länsstyrelserna (till målansvarig myndighet, till andra länsstyrelser) Övrigt

Vilka är vi

2. Syftet med mötet Stöd inför den årliga regionala uppföljningen av miljömålen. Främja kontakten mellan länsstyrelser och nationella myndigheter och mellan länsstyrelserna. Mötena ger oss möjlighet att: diskutera hur ”resultat” och ”analys och bedömning” samt bedömning av måluppfyllelse och utveckling i miljön ska tillämpas på det specifika miljökvalitetsmålet få stöd för hur målmanualerna kan och ska tillämpas på det specifika miljökvalitetsmålet diskutera målspecifika frågor med kollegor på andra länsstyrelser och nationellt ansvarig få information från ansvarig målmyndighet om vilka aspekter de önskar få särskilt belysta under årets uppföljning och bedömning lyfta fram bra exempel på ett eller några läns tidigare bedömningar som den nationella myndigheten har haft nytta av

3. Kort redovisning av NV:s anvisningar Syfte Länsstyrelsernas och Skogsstyrelsens regionala uppföljning syftar till att: ge underlag till den årliga miljömålsuppföljningen (nationellt och regionalt) förse regeringen och riksdagen med underlag till budgetpropositionen kommunicera kring miljömålen med aktörer i länet

3. Kort redovisning av NV:s anvisningar Innehåll – följer budgetpropositionens struktur Resultat Avser: miljötillstånd & förutsättningar att nå målet, dvs vilka styrmedel som använts och åtgärder som genomförts. Tydligt regionalt perspektiv Tidsperspektiv: det gångna året Har inget hänt det senaste året så ska det konstateras. Analys Avser: klargöra förutsättningarna för att nå målet (enklare analys av orsaker till situationen för miljömålet, effekter till följd av styrmedel och åtgärder samt behovet av ytterligare åtgärder) Inledning: bedömning av måluppfyllelse (ja, nära nej) och utvecklingen i miljön (trendpil) Använd texten från fjolårets uppföljning såvida det inte finns viktiga nyheter

3. Kort redovisning av NV:s anvisningar Rapporteringsform Länsstyrelserna lägger in bedömningstexterna i en inmatningsapplikation på miljömål.se senast 30 nov Samtliga texter skickas in som ett samlat word- dokument – efter beslut av Länsstyrelsen

3. Kort redovisning av NV:s anvisningar Skilj på redovisning av miljötillstånd respektive förutsättningar för att nå målet Fokusera på vad som hänt när det gäller förutsättningarna för att uppnå målet eller preciseringen, d.v.s. De mest centrala miljöåtgärder som har genomförts på regional nivå - myndigheter på kommunal nivå inom näringslivet – fokus på åtgärder som föranletts av styrmedel övriga åtgärder Eventuella övriga relevanta beslut som fattats på regional eller lokal nivå som motverkar måluppfyllelse. Utgå i hög grad från förra årets beskrivning av miljötillståndet. Enbart om något nytt framkommit sedan dess behöver texten justeras/kompletteras. Tanken med de fyra punkterna (regionalt, kommunalt, näringsliv övrigt) är att kort och tydligare lyfta fram sådan information som redan tidigare brukar finnas redovisad men som kanske inte alltid framgått på ett strukturerat/sorterat sätt. Tanken är att de ska in inledningsvis under resultat och inte under respektive precisering. De mest centrala åtgärderna är det vi är ute efter inte någon fullständig lista. Och rubrikerna behöver endast användas där det finns något relevant att ta upp. I annat fall kan en eller flera rubriker utgå. Så här har infon använts på http://www.miljomal.se/sv/Vad-gors/ Kommuner Många kommuner arbetar aktivt med miljöfrågorna. Här är ett axplock över aktuellt miljöarbete i kommunerna runt om i landet som är hämtat ur länsstyrelsernas årliga regionala uppföljning: Många kommuner i Dalarna arbetar med att skydda och tillgängliggöra tätortsnära skogar för rekreation samt ökar användande av hyggesfria skogsbruksmetoder. I Gävleborg har åtta av tio kommuner och vissa privata friskvårdsaktörer tagit bort solarierna på sina anläggningar för att på sikt kunna nå målet Säker strålmiljö. Östersunds kommun har tagit fram ett kulturmiljöprogram för Östersunds stad och arbetar med ett program för kulturmiljöer i resterande del av kommunen. Jönköpings kommun har genomfört en informationskampanj för att minska dubbdäcksanvändningen i kommunen. Ett exempel på ett lyckat restaureringsarbete är det projekt i Sollentuna kommun där Edsån grävts om och fått en vattenrenande funktion samtidigt som mångfalden består. Flera kommuner i Västra Götaland (bland annat Kungälv, Stenungsund och Tjörn) jobbar, enskilt eller tillsammans, med att ta fram oljeskyddsplaner. Degerfors kommun har utfört ett tillsynsprojekt riktat till lantbrukare som använder bekämpningsmedel och har varit med i Jordbruksverkets och Kemikalieinspektionens projekt om integrerat växtskydd. Örebro kommun anlägger fosfordammar och översilningsytor i anslutning till hästhagarna vid Karlslund för att minska närings- och bakteriebelastningen på Svartån.

Bedömning av miljökvalitetsmålet fortsättning JA. Miljökvalitetsmålet är uppnått eller kommer kunna nås. NÄRA. Miljökvalitetsmålet är delvis uppnått eller kommer delvis att kunna nås. NEJ. Miljökvalitetsmålet är inte uppnått och kommer inte kunna nås med befintliga och beslutade styrmedel och åtgärder

Bedömning av utveckling i miljön (används till tablå och analys) Bedömningen bör utgå från de senaste två-tre årens data och insatser Utvecklingen i miljön är POSITIV. Under de senaste åren har betydelsefulla insatser i samhället skett som bedöms gynna miljötillståndet och/eller det går att se en positiv utveckling i miljötillståndet nu och framåt de närmaste åren. NEUTRAL: Det går inte att se en tydlig riktning för utvecklingen i miljön. Under de senaste åren har inget av betydelse skett och/eller det går inte att se någon tydlig utveckling för miljötillståndet nu eller framåt de närmaste åren; alternativt positiva och negativa utvecklingsriktningar inom målet tar ut varandra. Utvecklingen i miljön är NEGATIV. Under de senaste åren har insatser i samhället skett som motverkar miljökvalitetsmålet och/eller det går att se en negativ utveckling i miljötillståndet nu och för de närmaste åren. OKLAR: Tillräckliga underlag för utvecklingen i miljön saknas, det är inte möjligt att ange utvecklingsriktning.

Redovisningens struktur ”Samordnare” 1a. Sammanfattning max 2 000 tecken 1.B Generationsmålet; nytt för i år! Målansvariga 2. Tablåtext max 300 tecken 3. Resultat max 3 000 tecken 4. Analys max 3 000 tecken Genusperspektiv; nytt för i år!

Genus- exempel från Gotland Hav i balans: ”Kvinnor och barn påverkas i högre utsträckning av miljögifter”. Ett rikt odlingslandskap: ”I primärproduktionen är kvinnor en underrepresenterad grupp, vilket Länsstyrelsen lyfter fram och tar hänsyn till vid prioriteringarna för vilka som ska få investeringsstöd.” God bebyggd miljö: ”Eftersom kvinnor och mäns resandemönster generellt skiljer sig åt är satsningar på cykel- och kollektivtrafik viktiga för att uppnå en mer jämställd transportinfrastruktur”. Ett rikt växt- och djurliv: ”Besökarundersökningen visade att 55 procent av de som deltar i naturums guidningar var kvinnor/flickor, och 45 procent män/pojkar”.

Länens bedömningar 2016 (inga större förändringar sedan 2013) 10 3 1 2013: Kalmar hade negativ trendpil Västernorrland hade tom cirkel 2013-2015: Halland hade negativ trendpil

4. Genomgång av underlag för bedömningarna Målmanualer http://extra.lansstyrelsen.se/rus/SiteCollectionDocuments/Uppföljning%20och%20utvärdering/Skypemo ten2017/Malmanual10HavIBalans.pdf FU2015 http://www.miljomal.se/fu & RUS vägledning för FU15 Nationell årlig uppföljning 2017 http://extra.lansstyrelsen.se/rus/Sv/kalender/2017/Pages/Webbmöte-inför-ÅU-2017---Hav-i-balans.aspx Regionala uppföljningar av HiB 2016 http://extra.lansstyrelsen.se/rus/Sv/kalender/2017/Pages/Webbmöte-inför-ÅU-2017---Hav-i- balans.aspx Kulturmiljö http://extra.lansstyrelsen.se/rus/SiteCollectionDocuments/Uppf%c3%b6ljning%20och%20utv%c3%a4rdering/ Uppfoljning2016/Kulturmiljostod-RUS-regionalAU2015-miljomal.pdf Länsstyrelsens egna rapporter, projekt och övrig ”vardagskunskap”

4. forts: RUS kulturmiljöstöd Tre argument för varför kulturmiljön ska inkluderas väl i årlig uppföljning Årlig uppföljning syftar till att förse regering och riksdag med underlag till budgetpropositionen. Kulturmiljöaspekter finns i minst 11 av de 16 miljömålen. Stora, obefogade variationer mellan länsstyrelser och mellan miljökvalitetsmål avseende i vilken utsträckning kulturmiljövärden har uppmärksammats/bedömts vad gäller såväl resultat som analyser. Om kulturmiljö inte inkluderas, tappar vi viktiga delar av miljömålen och kulturmiljövården/länsstyrelserna tappar en viktig kanal till regering och riksdag för att kommunicera behov och möjligheter.

4. forts: RUS kulturmiljöstöd RESULTAT Tillstånd Gör en expertbedömning av kulturmiljötillståndet! Åtgärder Vilka särskilda kulturmiljöinsatser har genomförts som bidrar till måluppfyllnad? Exempelvis: Kunskapsuppbyggnad/planeringsunderlag, Riksintresseöversyn, Information och dialog, Kulturmiljön som resurs i t.ex. regional utveckling, Skydd, t.ex. kulturreservat, skydd i dp/ob Vårdinsatser, Särskilda projekt av relevans för kulturmiljö, Tvärsektoriella insatser av betydelse för kulturmiljö Det saknas generellt övervakning av kulturmiljön. Det finns därför få data om tillståndet för kulturmiljön. Detta kan kompenseras genom att använda sig av expertkunskaper inom området (expertbedömningar).

4. RUS kulturmiljöstöd forts ANALYS Befintliga styrmedel och verktyg. Hur används dom och vilka blir konsekvenserna? Övergripande trender/strukturomvandlingar. Hur påverkas kulturmiljöns värden av, t.ex. glesbygdsproblematik eller högt exploateringstryck? Vad som behövs för att nå målen i form av styrmedel, åtgärder etc. Befintliga indikatorer. Obs indikatorer inom andra miljömål och sakområden, tex God bebyggd miljö, har relevans även här. (Obs att indikatorn ’Kulturspår i åkermark’ utgått, och att ’Yrkesfiske’ och ’Fiskefartyg’ för närvarande inte uppdateras.) Obs. Vi kan och bör göra expertbedömningar: vi har ofta inte hårddata för vår analys/bedömningar men länsstyrelsernas kulturmiljövårdare har ofta en slags generell kunskap, uppfattning och erfarenhet om hur det går för kulturmiljön, vilka problem och utmaningar som finns. Här finns ett gyllene tillfälle att förmedla detta! Om inget har hänt eller analys/bedömning inte kan göras, ange det samt orsakerna till varför så är fallet (ej data, ej tid, ej resurser, eller vad det nu kan handla om)

4. Särskilt OBS! från RUS kulturmiljöansvariga Precisering: Bevarade natur- och kulturmiljövärden Vad pågår på länsstyrelserna beträffande planeringsinstrument för havsmiljön? Terrestra värden i skärgårds- och kustlandskapet! På senare år har fokus varit på ”under-vatten-värden”

5. På gång på nationell nivå Uppdrag om indikatorer för miljökvalitetsmålen och generationsmålet (2016) https://www.havochvatten.se/hav/uppdrag--kontakt/vart- uppdrag/regeringsuppdrag/regeringsuppdrag/uppdrag-om- indikatorer-for-miljokvalitetsmalen-och-generationsmalet- 2016.html Målmanual Havsmiljödirektivet https://www.havochvatten.se/hav/samordning- -fakta/miljomal--direktiv/havsmiljodirektivet.html Havsplanering https://www.havochvatten.se/hav/samordning-- fakta/havsplanering.html FN:s havskonferens https://www.havochvatten.se/hav/samordning- -fakta/internationellt-arbete/internationellt-samarbete/fns- havskonferens.html

5. På gång på nationell nivå (forts) HaV:s länsturné Ny rapport: Social analys med inriktning mot hälso- och sysselsättningseffekter av att uppnå god miljöstatus samt analys av befintliga styrmedel inom den maritima sektorn https://www.havochvatten.se/hav/uppdrag-- kontakt/publikationer/publikationer/2017-06-29-social-analys- med-inriktning-mot-halso--och-sysselsattningseffekter-av-att- uppna-god-miljostatus-samt-analys-av-befintliga-styrmedel- inom-den-maritima-sektorn.html Fler publikationer från HaV: https://www.havochvatten.se/hav/uppdrag-- kontakt/publikationer.html

6. På gång på regional nivå (Kort info om viktigaste åtgärder, projekt, mm på gång i länet) Kalmar: SÅP-projekt genom 1:11, Västerbotten: Marint områdesskydd: 1 nytt område beslutas inom kort och fler på gång. Länsmodelleringprojekt ska bli klart under hösten, ska ge bättre kunskapsunderlag för marina områdesskydd. Sea-GIS 2.0, ska också ge bättre kunskapsunderlag (Helcom underwater biotopes, Natura 2000-typer, skyddat/oskyddat) Västernorrland: Fiberbankar har inventerats och riskklassats. Inventering av strandängar. Områdesskydd. Gävleborg: SÅP-projekt. Satsning på Marint områdesskydd. Kommunerna jobbar med Havsplanering, planeringsunderlag kopplat till friluftsliv. Västra Götaland: Åtgärdsprogram för miljömålen, åtgärder inom havsmiljö- och vattendirektiven inkluderade, på remiss t.o.m. september. Länsstyrelsen söker stöd från Havs- och fiskerifonden och HaV för restaurering av ålgräsängar tillsammans med Göteborgs universitet och kustkommunerna. Skolklasser i Orust, Stenungsund och Kungälv kommuner inventerat främmande arter under försommaren har uppmärksammats i media. Områdesskydd; O län har 30% skyddat hav, men många föreskrifter är gamla, en översyn sker. Halland: Fiskereglering vid Utsjöbankarna. Bottenkartering (video) i mellersta Kattegatt (SÅP). Marint områdesskydd (SÅP + Havs- och fiskefonden). Provfiske i södra o mellersta Halland, naturtypskartering, havsplaner, GI)

7. Egna frågor från länsstyrelserna (till målansvarig myndighet, till andra länsstyrelser) Har något län tagit fram en marin åtgärdsstrategi? Västra Götaland: I samband med arbetet till den nationella marina handlingsplanen för marina områdesskydd jobbade man med en gemensam strategi för hela Västerhavet tillsammans med Skåne och Halland. Inte fastställd, blir förhoppningsvis klar under vintern. Kvalitet på skydd, innehåll, konnektivitet. Skickas till kustlänen. Kalmar: Rita och Johnny Berglund (Västerbotten) har fått i uppdrag av HaV att samordna arbetet med en motsvarande sammanhållen strategi för marint områdesskyddför Östersjön. Hur kopplar de nya indikatorerna till de befintliga? Det kommer att finnas fler än de nya indikatorerna (5 indikatorer per mål), men det är inte klart vilka indikatorer som kommer att finnas och var de presenteras. Diskussioner pågår.

8. Övrigt HaV och RUS kompletterar med eventuell relevant information efter mötet i Målarbetsgruppen (målansvariga nationella myndigheter och RUS arbetsgrupp) den 7/9.