Metodseminarium 1/2 2017 Frågeställning + Att strukturera en text (textens olika delar, disposition, och ”tjock” disposition) + att hitta litteratur

Idag… Uppdatering – vart är vi nu? Olika sorters uppsatser… och den ni ska skriva här! Textens upplägg. Den viktiga introduktionen. Huvudtexten. Avslutningen. Hitta litteratur: tips.

Vilken sorts uppsats? Artikel snarare än uppsats. Modell: Artikel av det slag du finner publicerad i en internationell filosofitidskrift. Exempel: Om du klickar på bilderna nedan kommer du till respektive tidskrifts hemsida.

Vilken sorts uppsats? Helst runt 8000 ord (inklusive referenser och fotnoter). Helst INTE mer än 10 000 ord. 8000 ord motsvarar ungefär 24-25 sidor text, i Word, 12 pt, dubbelt radavstånd, ’normala’ marginaler. Väl avgränsat ämne. Argumentdriven. Väl (men ’lagom’) grundad i aktuell litteratur. Klart och tydligt upplagd. ’Lättläst’ (mycket hjälp för läsaren att orientera sig i texten). Hjälp? Gå till tidskrifterna för goda exempel; se även kurslitteraturen.

Vilken sorts uppsats? Viktigast är… Att uppsatsen behandlar angivet ämne PÅ DJUPET. Hur stort område man behandlar måste alltid vägas mot hur mycket tid man har till sitt förfogande, samt vilken erfarenhet man har… GRUNDREGEL: Lite tid + lite erfarenhet = MYCKET väl avgränsat (”litet”) ämne att behandla.

Vad ska jag göra nu då? (kom ihåg att processen INTE är linjär) Välj (och avgränsa) ditt ämne/problemet du vill diskutera. Forska om ämnet: läs, skaffa litteratur, tala med din handledare. Gravitera mot ett fokus (en ”tes”): (otillfredsställande) snabbt beslut krävs! Skriv en tentativ introduktion – som ett sätt att i skrift pränta ned din tes/ditt problem, avgränsa det, precisera det, och motivera det. Formulera en disposition: första skiss relativt tidigt; revidera efterhand (skilj på ”tunn” & ”tjock” disposition). Skriv ett utkast (ofta något som görs sektion för sektion). Gå igenom och revidera ditt utkast. Gör om (6), gör om (6), gör om (6)…: ta hjälp av kommentarer från handledare, medstudenter, osv. Arbeta även med texten ”som text”. Skriv den slutgiltiga texten. Lägg fram texten på ett seminarium.

GRUNDLÄGGANDE UPPLÄGG… Mer eller mindre alla filosofitexter (tja, ALLA texter) har samma grundläggande upplägg. Titel/undertitel Introduktion/Bakgrund Huvudtext/Argumentation Sammanfattning/Slutsats Referenser Djävulen ligger dock – som bekant – i detaljerna…

Den viktiga introduktionen… KOM IHÅG: Introduktionen är läsarens guide till din text. Här talar du om VAD du ämnar göra, liksom VARFÖR. Här ger du läsaren en karta över resten av textens struktur. Här skapar du förväntningar som du senare (förhoppningsvis) ska infria. En bra introduktion bör innehålla: En problemformulering Den tes du ämnar argumentera för Ev förklaring/precisering av problemformulering/tes (nästan alltid nödvändigt) En presentation (och ev också ett kort försvar) av relevanta antaganden – med särskilt fokus på de som kan uppfattas som kontroversiella Ev definitioner av relevanta termer – i synnerhet om deras definition kan diskuteras (och spelar roll för dina resonemang) En kort motivering – varför finns den här texten? Motiveringen kan ofta inkludera bakgrund. En karta över den kommande textens struktur (vad kommer var och varför – hur stödjer allt detta slutsatsen – varför har du gjort det urval du har gjort) NOTERA: Huruvida något ska hamna i det vi kallar ”introduktionen” – eller redas ut i textens första därpå följande sektion(er) kan alltid diskuteras. Introduktionen bör vara matig, men samtidigt ’effektivt’ skriven.

dispositionen… Låt din problemformulering och din tes bestämma vad huvudtexten tar upp. Inse att även ”små” poänger är stora (i filosofi)! Inse att du inte kan ta upp varje argument för-/emot din tes. Välj noga. Rättfärdiga om nödvändigt dina val. Skriv en tunn disposition (ett skelett som enbart innehåller rubriker) Skriv sedan nästan med en gång en ”tjock” disposition. Under varje rubrik skriver du vad du ska skriva om där (meta-text – text om text). Skriv gärna ned varför det du ska skriva om passar just där och vilken roll det spelar för din övergripande diskussion. Kill your darlings! Sluta aldrig att tänka i termer av disposition – gå tillbaka och revidera ditt upplägg allt efterhand som saker förändras (det kommer de att göra).

FÖR ATT FORSKA BEHÖVER DU LÄSA… Hur hittar jag lämplig litteratur? Tala med din handledare! Utgå från 2-3 centrala texter – se vad dessa texter refererar till… (och så vidare) Googla (google scholar ger mer väl avgränsade resultat). Använd t ex: philpapers; oxfordbibliographies; stanford encyclopedia of philosophy Mängden litteratur bestäms av tiden du har till ditt förfogande/litteraturens svårighetsgrad. Texter kan ha olika funktion i en text (utgöra fokus för en diskussion; fungera som källor för även lite mer perifera uttalanden; visa på bakgrundskunskap; osv.) Referera endast till kvalitetssäkrade källor (inte Wiki: kan dock fungera som en bra utgångspunkt ibland (se det här t ex)).

Nästa gång… 8/2, 13-15 i sal T346 …pratar vi lite mer introduktion (till dess: var särskilt uppmärksamma på introduktionens upplägg och innehåll i texter ni läser, t ex för era valbara kurser!) …diskuterar vi era problemformuleringar/teser; hur det går med själva utforskandet; idéer för upplägg (förbered en kortare presentation, så går vi laget runt). …pratar vi om hur man kan/bör/måste använda sig av det andra sagt i den egna texten.