Konstruktionsdokumentation

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
ByggaL – metod för byggande av lufttäta byggnader
Advertisements

När är inglasade balkonger/uteplatser enkla ärenden
Energi BIM SBUF-projekt för effektivisering av indata från A-modell till energiberäkningssystem Presentation för buildingSmart Energi BIM
SOLLENTUNA KOMMUN.
Beräkning och provning vid typkontroll av ställningar i Sverige
Tekniken, fördelar och nackdelar Av Elin och Johan Olofsson ht-07
Nyheter i BVF 923 version 4.0, gäller från
Beskriva den kommunala markanvisningsprocessen
Från utspridd till samlad myndighetsutövning i transportsektorn
TEMADAG STÄLLNINGAR.
Risk- och sårbarhetsanalyser Handlingsprogram
§ 41 Räddningstjänstlagen
Kompetensfrågorna en del av kvaliteten
Vägverkets nya regelverksstruktur
Strandskydd och miljöpolitik
Övergripande inriktning för samhällsskydd och beredskap
Arbetsberedning förebygger risker och fel
Stockholmsbörsens granskning av noteringsavtalets krav på information om bolagsstyrning Torsten Örtengren Chef notering och bolagsövervakning, Stockholmsbörsen.
Riskhantering Säkrare resultat genom systematisk riskhantering
Modell för Utveckling av ledningssystem
Från idé till projektplan
Säkerheten främst.
Tredje världskrig Hur kan ett tredje världskrig uppstå och vart kommer Sverige stå? Ellen, Julia, Leo och John.
INFORMATÖRENS ARBETSUPPGIFTER
Nya föreskrifter och allmänna råd
Aff, Avtal för fastighetsförvaltning
RÄDDNINGSTJÄNSTEN Boverkets konstruktionsregler Innehåller föreskrifter och allmänna råd om bärförmåga, stadga och beständighet i bärande konstruktioner.
Plan-, bygg- och bostadsdagarna Planbesked Meningen med planbeskedet är att alla som har för avsikt att genomföra en åtgärd ska kunna få ett.
Aff, Avtal för fastighetsförvaltning
1 Vindkraft och PBL Svårigheterna i de nya reglerna avseende detaljplan och bygglov.
Organisationsförändring -hur påverkas arbetet med intern kontroll
Form och funktion Designprojekt TK år 7.
SÄKERT BONDFÖRNUFT Minskar olyckorna inom lant- och skogsbruk Individuellt gårdsbesök Tre träffar till Säkert Bondförnuft Gårdsvandring i grupp Lars Lundmark.
FSB 2016 Yvonne Svensson Rättschef. Ändringar i Boverkets hissföreskrifter Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2011:12) om hissar och vissa motordrivna.
Regionala stödstrukturer för kunskapsutveckling inom socialtjänsten.
Nya EKS 10 - Vad beho ̈ ver vi kunna? Genomga ̊ ng av nyheterna i EKS 10. …och framfo ̈ rallt hur vi ska fo ̈ rha ̊ lla oss till kraven i EKS. Ma ̊ nga.
Byggsanktioner från och med den 1 juli 2013 Yvonne Svensson Rättschef.
9:1 Kopiering tillåten. M2000 Compact © Liber AB Marknadsplanens delar Nulägesanalys – Var står vi och vad innebär nuläget för oss? Mål – Vart vill vi?
Ny elsäkerhetslag den 1 juli 2017 – en sammanställning av innehållet i det nya elsäkerhetsregelverket.
UPPSATSPLAN HUR GÖR MAN EN SÅDAN?. UPPSATSPLAN Nytt steg i processen, PM godkänt PM är början på planen Handledartilldelning Samarbete med handledare.
Analyser och mallar. Innehåller Kravspecifikation 4P (marknadsmixen) Metod Mall Exempel Metod Mall Exempel Det finns inga rätt eller fel hur ni presenterar.
Metod för produktion av lufttäta byggnader
Om regler, ny vägledning och webbutbildning Yvonne Svensson, rättschef Cathrine Engström, projektledare.
VÄLKOMMEN TILL WSP SVERIGE
Vägledning 5 steg för att följa Dataskyddsförordningen
För enklare verksamhetsutveckling och samverkan mot en smartare välfärd SKL har, tillsammans med GR, tagit fram en digital samverkansplattform där man.
Brandskydd i lov- & byggprocessen
Presentation av ledningssystemet
Examensarbete för högskoleingenjörsexamen i maskinteknik (MSGC17) 22
Förtätning Furuvägen.
Lag samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård (2017:612) Träder i kraft 1 januari 2018 enligt beslut 15 juni 2017 och har bestämmelser.
Statusbedömning av byggnadsverk
Akustik i industriellt träbyggande MFB – MIKS
Samverkan vid utskrivning kort information om utskrivningsprocessen
Värmepump med grundvatten eller bergvärme ?
Elevernas antagningsbesked vid slutantagningen
Tillämpningsområde och definitioner
Registrering av valorganisation
Synliggör synsätt som styr och stör - Fördjupning
Ledningens genomgång: Informationssäkerhet Mall där allt underlag finns i denna presentation Datum 2018-XX-XX.
Elevernas antagningsbesked vid slutantagningen
Fuktsäkerhet Byggregler och fuktskador Olle Åberg.
Svetsning och PED.
Ibruktagande besiktning
E-identitet för offentlig sektor, Efos
Ledningens genomgång: Informationssäkerhet mall kortversion – underlag i annat underlag Datum 2018-XX-XX.
Strategi för kollektivtrafik på jämlika villkor
Logga in på din Nacka-sida. Sök på Varbi i sökrutan
Den här presentationen innehåller:
Ekonomi Vårdval fysioterapi
Presentationens avskrift:

Konstruktionsdokumentation Göteborg 2017-05-03 Det är inte alls ovanligt att fastighetsägare eller förvaltare ringer till oss för att fråga om det skulle vara möjligt att ställa en tung maskin på ett befintligt bjälklag. – Ja ritningsunderlag finns så det ska i alla fall inte vara något problem. – Visst svarar vi. Skicka över ritningarna så kan vi ta oss en titt. Nästan alltid saknas dock den viktigaste informationen för att kunna göra en sådan kontroll. Det kan vara hållfasthetsvärden för byggnadsmaterialet eller vilka laster som konstruktionen är dimensionerad för. Vårat arbete blir genast mycket svårare då vi måste göra antaganden, såklart på säkra sidan för att inte riskera att något händer med byggnaden. Av just den anledningen välkomnar jag införandet av konstruktionsdokumentationen i den nya EKS:en. Mitt namn är Hanna och jag är här idag för att berätta lite om vad en konstruktionsdokumentation är och vad den är bra för. Hanna Holmdahl Andersson Konstruktör WSP group

Vi är WSP Tillsammans är vi ett av världens ledande analys- och teknikkonsultbolag. Vi planerar, projekterar, designar och projektleder olika uppdrag inom Hus & Industri, Transport & infrastruktur och Miljö & Energi. Våra tjänster bidrar till ett hållbart samhällsbyggande. 3 700 medarbetare I Sverige 36 500 medarbetare i 40 länder Illustration: Fredrik Stenström, WSP … Jag arbetar som byggnadskonstruktör på WSP. WSP är ett av världens ledande analys- och teknikkonsultbolag. Vi planerar, projekterar, designar och projektleder uppdrag inom Hus & Industri, Transport & Infrastruktur och Miljö & Energi. Och såklart försöker vi bidra till ett hållbart samhällsbyggande.

Konstruktionsdokumentation 29 § En byggnads bärande konstruktion ska beskrivas i ett särskilt dokument (konstruktionsdokumentation). Beskrivningen ska redovisa förutsättningarna för dimensioneringen och utförandet. Den ska även beskriva den bärande konstruktionens verkningssätt. Även val av exponeringsklasser och val av korrosivitetsklasser ska anges. Dessutom ska beskrivningen innehålla uppgifter om vilket gällande regelverk som har tillämpats. I beskrivningen ska även finnas uppgifter om dimensioneringskontrollens omfattning och vem som har gjort kontrollen. (BFS 2015:6). Allmänt råd Förutsättningar för dimensionering och utförande som bör redovisas är exempel val av laster, lastkombinationer, säkerhetsklasser, statiska modeller, livslängd. Ett särskilt krav på dokumentation av verifieringen av bärförmåga i händelse av brand finns i avdelning C, kapitel 1.1.2, 4 §. (BFS 2015:6). EKS 10, Avdelning A - övergripande bestämmelser I den nya EKS, EKS 10 som trädde i kraft den 1 januari 2016 har kompletterats med en ny regel gällande konstruktionsdokumentation.

EKS är Boverkets konstruktionsregler EKS anger hur de för Europa gemensamma dimensioneringsreglerna, eurocoderna, ska tillämpas i Sverige. EKS och eurocoderna är tillämpningsföreskrifter till de krav på bärförmåga, stadga och beständighet som ställs i Plan- och bygglagen. EKS gäller för uppförande av nya byggnader samt vid ändring av befintliga byggnader. EKS ställer övergripande krav på säkerhet, kontroll, kompetens och dokumentation m.m Den nya regeln finns alltså i EKS 10. ….. Och det är där kraven för dokumentation som konstruktionsdokumentationen kommer in.

Syfte Konstruktionsdokumentationens syfte är att ge byggherre, förvaltare och byggnadsnämnd en samlad kunskap om förutsättningarna för byggnadsverkets bärförmåga, stadga och beständighet. Konstruktionsdokumentationens syfte är att ge byggherre, förvaltare och byggnadsnämnd en samlad kunskap om förutsättningarna för byggnadsverkets bärförmåga, stadga och beständighet.

Vad ska konstruktionsdokumentationen innehålla? Jag tänkte att vi kan bryta ner det som står i § 29 avdelning A.

29 § En byggnads bärande konstruktion ska beskrivas i ett särskilt dokument (konstruktionsdokumentation). Beskrivningen ska redovisa förutsättningarna för dimensioneringen och utförandet. Den ska även beskriva den bärande konstruktionens verkningssätt. Även val av exponeringsklasser och val av korrosivitetsklasser ska anges. Dessutom ska beskrivningen innehålla uppgifter om vilket gällande regelverk som har tillämpats. I beskrivningen ska även finnas uppgifter om dimensioneringskontrollens omfattning och vem som har gjort kontrollen (BFS 2015:6). Formen för dokumentet är för den som formulerar det att bestämma. EKS:en ger inga direkta ramar förutom att konstruktionen beskrivs i ett samlat dokument. En A:4 eller den mer traditionella formen av K:0a borde vara okej.

29 § En byggnads bärande konstruktion ska beskrivas i ett särskilt dokument (konstruktionsdokumentation). Beskrivningen ska redovisa förutsättningarna för dimensioneringen och utförandet. Den ska även beskriva den bärande konstruktionens verkningssätt. Även val av exponeringsklasser och val av korrosivitetsklasser ska anges. Dessutom ska beskrivningen innehålla uppgifter om vilket gällande regelverk som har tillämpats. I beskrivningen ska även finnas uppgifter om dimensioneringskontrollens omfattning och vem som har gjort kontrollen (BFS 2015:6). Allmänt råd Förutsättningar för dimensionering och utförande som bör redovisas är exempel val av laster, lastkombinationer, säkerhetsklasser, statiska modeller, livslängd. Ett särskilt krav på dokumentation av verifieringen av bärförmåga i händelse av brand finns i avdelning C, kapitel 1.1.2, 4§ (BFS 2015:6).

Exempel på förutsättningar: Laster Lastkombinationer Säkerhetsklass Konsekvensklass Klimatklass Korrosivitetsklass Exponeringsklass Livslängd Geoteknisk kategori Utförandeklass Laster – Nyttig last, snölast, vindlast, egenvikt av stomme och stomkomplettering, geotekniska laster, olyckslaster Lastkombinationer – Hur lasterna ska kombineras för att få fram en dimensionerande last Säkerhetsklass – Beaktar risk för att en allvarlig personskada uppstår Konsekvensklass – Inkluderar risk för skada på samhällsviktig funktion Klimatklass, Korrosivitetsklass, Exponeringsklass – Hur miljön påverkar konstruktionen Livslängd – Hur länge byggnaden förväntas stå där. Bör även inkludera vilka delar som behöver underhållas under byggnadsverkets livslängd för att dess bärförmåga ska vara tillräcklig. Geoteknisk kategori - kategorier som väljs av projektör och som styr omfattning av undersökning, dimensionering, kontroll och uppföljning, t.ex. GK1, GK2 och GK3 Utförandeklass – Styr kravnivån för utförande och kontroll

29 § En byggnads bärande konstruktion ska beskrivas i ett särskilt dokument (konstruktionsdokumentation). Beskrivningen ska redovisa förutsättningarna för dimensioneringen och utförandet. Den ska även beskriva den bärande konstruktionens verkningssätt. Även val av exponeringsklasser och val av korrosivitetsklasser ska anges. Dessutom ska beskrivningen innehålla uppgifter om vilket gällande regelverk som har tillämpats. I beskrivningen ska även finnas uppgifter om dimensioneringskontrollens omfattning och vem som har gjort kontrollen (BFS 2015:6). I bild och text på ett överskådligt vis beskriva byggnadens statiska system. Ange knutpunkternas randvillkor, om de är ledade eller fast inspända. Hur byggnaden stabiliseras. Med hjälp av strävor som i ett fackverk, Eller med momentstyva ramhörn. Eller genom skivverkan. Var är dom stabiliserande enheterna placerad`? Om samverkan mellan konstruktioner / konstruktionsdelar finns. Hur leds lasterna ner till grunden? Detta är viktigt för att få förståelse för hur byggnaden statisk fungerar så att man inte riskerar att ta bort viktiga konstruktionsdelar utan att tänka på hur dessa ska ersättas eller hur lasten ska omfördelas.

29 § En byggnads bärande konstruktion ska beskrivas i ett särskilt dokument (konstruktionsdokumentation). Beskrivningen ska redovisa förutsättningarna för dimensioneringen och utförandet. Den ska även beskriva den bärande konstruktionens verkningssätt. Även val av exponeringsklasser och val av korrosivitetsklasser ska anges. Dessutom ska beskrivningen innehålla uppgifter om vilket gällande regelverk som har tillämpats. I beskrivningen ska även finnas uppgifter om dimensioneringskontrollens omfattning och vem som har gjort kontrollen (BFS 2015:6). EKS 10. Kan även vara andra bestämmelser som byggherren eller verksamheten ställer som krav. Kan vara specifika regler för skyddsrum eller för strålsäkerhet.

29 § En byggnads bärande konstruktion ska beskrivas i ett särskilt dokument (konstruktionsdokumentation). Beskrivningen ska redovisa förutsättningarna för dimensioneringen och utförandet. Den ska även beskriva den bärande konstruktionens verkningssätt. Även val av exponeringsklasser och val av korrosivitetsklasser ska anges. Dessutom ska beskrivningen innehålla uppgifter om vilket gällande regelverk som har tillämpats. I beskrivningen ska även finnas uppgifter om dimensioneringskontrollens omfattning och vem som har gjort kontrollen (BFS 2015:6). I EKS 25 §, Avdelning A, finns ett allmänt råd om vad dimensioneringskontrollen normalt bör omfatta. Dimensioneringskontrollen syftar till att eliminera grova fel och bör utföras av en person som inte tidigare har deltagit i projektet. Dimensioneringskontrollen bör normalt omfatta: De antaganden som dimensioneringen baseras på överensstämmer med de krav som ställs för ifrågavarande byggnad Antaganden om egenskaper hos byggnadsmaterial samt jord och berg är tillämpliga Antaganden om laster och materialpåverkan är tillämpliga Valda beräkningsmodeller är lämpliga Valda beräkningsmetoder är lämpliga Grafiska och numeriska beräkningar är korrekt genomförda Valda provningsmetoder är lämpliga Beräkningsresultaten är korrekt överförda till bygghandling. Ju mer komplext projekt desto större är behovet av mer ingående granskning och bör resurssättas därefter. En byggnad i konsekvensklass 3 är ett exempel på ett projekt där mer ingående granskning är att föredra. Säkerhetsklass 2 och 3 förutsätter dimensioneringskontroll för att använda de enligt normen givna säkerhetsindex.

Allmänt råd Förutsättningar för dimensionering och utförande som bör redovisas är exempel val av laster, lastkombinationer, säkerhetsklasser, statiska modeller, livslängd. Ett särskilt krav på dokumentation av verifieringen av bärförmåga i händelse av brand finns i avdelning C, kapitel 1.1.2, 4 §. (BFS 2015:6). För byggnadens bärande konstruktion är det viktigt att byggnadens brandtekniska klass anges. Och hur brandskyddet är utformat. Kan tex vara överdimensionering, brandskyddsmålning eller inklädnad.

Ska en konstruktionsdokumentation alltid upprättas? I dom fall EKS ska tillämpas ska en konstruktionsdokumentation tas fram Enligt 2 §, avdelning A, gäller föreskrifterna vid uppförande av nya byggnader och vid ändring, ombyggnad och tillbyggnad, av befintliga byggnader.

Men… … Omfattningen av dokumentationen bör stå i proportion till byggnadsverkets komplexitet och till risken för personskador. Som ett exempel beskriver PBL kunskapsbanken att för exempelvis ett villagarage kan det räcka med uppgifter om tillämpade konstruktionsregler, snö- och vindlaster, nyttig last, antagande om markförhållanden, typ av grundläggning, stommens konstruktion, stabilitet och förankring av stommen till grunden.

I vilket skede ska konstruktionsdokumentationen tas fram? Den slutliga konstruktionsdokumentationen ska finnas klar innan slutbesked meddelas och byggnaden tas i bruk. Ett viktigt syfte är att den ska vara till nytta i förvaltningsskedet. Men det finns många fördelar med att den tas fram tidigt i ett projekt. Om projektörerna redan från början systematiskt noterar förutsättningar och antaganden i ett samlat dokument är risken mindre att information förloras längs med arbetets gång. Man kan även se den som en sorts checklista för att inte riskera att missa någon viktig information. I ett stort projekt med många inblandade projektörer kan den även vara bra att ha för att på ett tydligt vis styra så att alla räknar och ritar på samma sätt.

TACK! Läs mer på: www.wspgroup.se Hanna Holmdahl Andersson Hanna.holmdahl.andersson@wspgroup.se