Bedömning av individens kriminalitet

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
RFMA Preventionsarbete med tonårsföräldrar
Advertisements

ESTER ESTER En introduktion.
Om risk- och skyddsfaktorer
Varför ska vi mäta? Spridningsseminarium barn och unga
VÄSTBAS TIDIGT – TILLSAMMANS Ett sätt att samverka kring barn och unga
Utvärderingens resultat. Både förutsättningar och individuella aspekter har betydelse för hållbarhet • Förutsättningar i form av: • krav i arbetet • relation.
En integrerad strategi för kompetensutveckling Linköpings universitet
Riskbedömning vid ändring i verksamheten
Risk, skydd och strukturerad bedömning
Träff med fritidsgårdar i Örebro län
Så når du fram till lantbrukaren – “säljkurs”
Inlärningsmiljö för att öka motivation
Mental träning Mål & Motivation
EBP Barn o unga Kunskap till praktik Psykiatri Funktions hinder Bättre liv E-hälsa Regional stödstruktur Våld i nära relationer Koh I Noor Barn och unga.
Intressenter OL108A.
Niklas Långström, docent, leg läkare Centrum för Våldsprevention (CVP)
Forskarnas syn på normbrytande beteende Martin Karlberg Uppsala Universitet.
Behandling och självläkning
Riskgruppen kan karaktäriseras på följande sätt:
Date LEDARUTVECKLING Coachning Jan 2010.
Säkerheten främst.
En heldag om hälsa, lärande och prevention i skolan. Katrineholm 10 nov Aktuell forskning visar att elever som trivs och fungerar väl i skolan löper.
Överenskommelse om samordning kring barn
Hur går behandlingen till? Bedömning av barnläkare
Värdegrund och yrkesetiska aspekter
Mall för årsplaner i SSP VFA Mall för årsplaner i SSP Kartlägg Beskriv lokalområdet och de ungas levnadsvillkor i området. -det objektiva.
Hälsokällan startade som ett Interreg 3A-projekt 2003
Förebyggande arbete i Norrköping 23 november 2011.
Jag visar alla respekt, tar hänsyn och ansvar
Idrottspsykologi.
DIVISION Vuxenpsykiatri Stöd till barn och familjer Hospiteringsprojektet Maud Söderholm Häll.
Trivselregler Under revidering -gäller tillsvidare Jag visar alla respekt, tar hänsyn och ansvar Snöbollskastning är inte tillåtet på skolans.
Unga vuxna (18-24 år) Finansinspektionens studier och SCB data : Unga vuxna har begränsad egen ekonomi och erfarenhet.
PROJEKT Projektkurs - DA7075 VT04.
KONFLIKTER.
Regional årlig uppföljning av Hav i balans samt levande kust och skärgård Lyncmöte 2 september 2015.
MER ”EGENTID” – SÅ STÄRKER VI BARNENS MÖJLIGHET TILL SJÄLVBESTÄMMANDE OCH INTEGRITET Bambi Ekonomisk förening – Bambi Korttidshem, Matilda.
SET Social Emotionell Träning  Birgitta Kimber
Föräldrakraft oktober 2006 Föräldrakraft. ”Moderna familjen” – dagens föräldrar har sällan tillgång till andra vuxna.
Utredningen om tvångsvård för barn och unga Utredningen om tvångsvård för barn och unga (2013 – 2015) Håkan Ceder, särskild utredare Sekretariat: Pär Alexandersson.
RUTIN FÖR SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE (SAM)  RISKBEDÖMNING MED HANDLINGSPLAN SAMVERKAN  AVTAL  APT - ARBETSPLATSTRÄFFAR  SAMVERKANSGRUPPER.
Konfliktens ABC A Attityd C sakfrågor Motsättningar B Beteende.
Vad vi gör Vad vi vet Vad vi behöver veta mer om Vad vi kan göra
Programområde Spelberoende vid CPF
Vägledning för användning av Check: RBMK (Version 2.0)
“Counter-marketing” vad finns det för evidens
BARN I FARA ANMÄLNINGAR
ETT VIKTIGT MÖTE OM DITT BARNS IDROTTANDE
Riskbedömning vid förändring i verksamheten
Vad skiljer de bästa instruktörerna från de bra?
ETT VIKTIGT MÖTE OM DITT BARNS IDROTTANDE
Arriva Sverige AB Hantering av SMS Branschråd 10 dec 2015 Notes:
Riskbedömning vid förändring i verksamheten
Komvuxutredningen (U 2017:01)
INFOGA SIDFOT (PROJEKTNAMN, AVSÄNDARE, ÄMNE ...)
Våra relationer och folkbibliotek
Kan man förutsäga vem som blir brottsling?
Ungdomsenkäten Om mig hälsa och livsstil bland ungdomar i Östergötland
Träff 13 Välkomna!.
”Lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård”
Hur står det till med det sexuella välbefinnandet bland personer som lever med hiv? Lena Nilsson Schönnesson.
Ledningens genomgång: Informationssäkerhet Mall där allt underlag finns i denna presentation Datum 2018-XX-XX.
Ledningens genomgång: Informationssäkerhet mall kortversion – underlag i annat underlag Datum 2018-XX-XX.
ÅTGÄRDSPROGRAM.
Insatser i öppenvården för att förebygga ungdomars återfall i brott
Förbättra klubbkvalitet
OL108A // Introduktion till projektledning // Samhällsentreprenör
Resultat från deluppföljning av Dialog och samarbete
Vägledningsmodellen Utsikt-Insikt-Framsikt & Varför en modell?
Namn Presentation av er själva samt koppling till ABC. Datum.
Presentationens avskrift:

Bedömning av individens kriminalitet Check: RBMK En checklista för fokus på Risk-, Behov- och Mottaglighetsprinciperna hos ungdomar och vuxna som uppvisar Kriminellt beteende. Version 2.0 Syftet med Check: RBRK är att göra insatser mer effektiva genom att man med hjälp av checklistan får hjälp med att följa de evidensbaserade principerna Risk, Behov och Mottaglighet. Denna version av Check RBRK är gjord för användning på ungdomar och vuxna (från ca 13 år). Före användning, se “Vägledning för användning av Check: RBMK”. Senaste versionen och “Vägledning för användning av Check: RBMK” finns på www.oru.se/jps/checkRBMK Tilltalsnamn: Efternamn: Personnummer: Kontaktinformation : Namn på person och verksamhet som fyllt i denna checklista: Tidsram som denna checklista berör (t.ex. 1/1 2013 – 15/9 2013): Beskrivning av individens kriminalitet. Beskriv kort men specifikt. Om möjligt, använd ett strukturerat instrument eller frågeformulär för att få information om individens kriminalitet. Både lagförd och icke lagförd kriminalitet: Bedömning av individens kriminalitet Finns ej Problematiskt Starkt problematiskt Akut/extremt problematiskt  Risk – Hur hög är risken att individen fortsätter med kriminalitet? Ju högre riskbedömning desto högre prioritet för intensiva insatser. Om möjligt, använd någon form av strukturerat instrument, checklista eller frågeformulär för att få information om risk- och skyddsfaktorer för kriminalitet. Låg Medium Hög Mycket hög Riskbedömning- Risken att individen fortsätter med kriminalitet:  Anteckningar om Risk . Hur har riskbedömningen gjorts och argument för riskbedömningen:

Behov – Undersök: 1) I vilken utsträckning nedanstående potentiella behovsfaktorer är närvarande på ett positivt eller negativt sett. 2) Om behovsfaktorerna verkar motverka eller upprätthålla individens kriminalitet (t.ex: ställ frågor om de situationer i vilka individen begår brott och undersök vilka av faktorerna som verkar orsaka/upprätthålla kriminaliteten). Om möjligt, använd ett strukturerat instrument, checklista eller frågefomulär för att få information om nedanstående behovsfaktorer. Vet ej / Har ej bedömts Kan motverka individens kriminalitet (positiva aspekter finns och kan motverka risken för kriminalitet hos individen) Varken motverkar eller eller upprätthåller individens kriminalitet (kan vara närvarande men motverkar inte och upprätthåller inte individens kriminalitet) Upprätthåller sannolikt individens kriminalitet (negativa aspekter finns och upprätthåller sannolikt individens kriminalitet) Personlighetsdrag (välbalanserade personlighetsdrag eller impulsivitet, behov av omväxling/rastlöshet, aggressivitet, irritabilitet, lögnaktighet, empatibrist/känslokyla?). Beskriv:  Attityder och tankesätt (neutrala eller positiva attityder och värderingar eller attityder, värderingar, tankesätt som understödjer och/eller rättfärdigar kriminalitet eller annat socialt destruktivt beteende). Beskriv: Relationer (främst positiva umgängen/kontakter eller främst umgängen/kontakter med andra som begår eller attitydmässigt stödjer brott och/eller väldigt lite umgängen/kontakter med andra med positiva attityder och vanor). Beskriv: Alkohol eller andra droger (ingen eller väldigt begränsad konsumtion eller ett frekvent användande av alkohol eller andra droger). Beskriv: Familjerelationer (om ungdom: goda familjerelationer eller kunskapen om ungdomen hos vårdnadshavare är bristfällig, föräldrarna hårda/våldsamma mot ungdomen, konflikt mellan ungdomen och vårdnadshavare. Om vuxen: goda familjerelationer eller konfliktfull relation med partner eller egna barn och/eller har inga relationer alls med familj). Beskriv: Skola/Arbete (goda prestationer och/eller högt välbefinnande i skola/arbete eller bristfälliga prestationer, och/eller låg grad av anknytning eller låg grad av tillfredställelse i skola/arbete). Beskriv: Fritidsaktiviteter (regelbundet involverad i positiva intressen, fritidsaktiviteter eller brister i involverandet i regelbundna positiva intressen, fritidsaktiviteter). Beskriv: Övriga behov (t.ex: är inte motiverad till förändring eller har något problem (t.ex. ångest, depression, låg självkänsla, lågt självförtroende) som kan vara hinder för individen i att förändra något/några av ovanstående behovsfaktorer). Beskriv: Mottaglighet – Maximera individens/familjens förutsättningar att kunna ta till sig av insatser. För att insatser ska kunna bli effektiva måste de anpassas efter individens/familjens inläringsstil/förmåga, begränsningar, styrkor och motivation. – vilka insatser har hittills prövats? Vilka verkar ha fungerat och vilka verkar inte ha fungerat? Vad är viktigt att tänka på i insatser för just denna individ/familj för att insatser ska kunna bli effektiva?: Kriminogena faktorer/behov

Handlingsplan – Långsiktigt huvudmål: X ska helt upphöra med sitt kriminella beteende. Detta mål uppnås via att: 1) Motivationen hos den unge att upphöra med sitt kriminella beteende arbetas med under hela insatstiden. 2) Samtliga, hos just denna individ, kriminogena faktorer, arbetas med att reduceras och för att bli icke-kriminogena. Datum: Namn på ansvarig för upprättandet av denna handlingsplan: Tilltalsnamn: Efternamn: Personnummer: Insatser sätts in / fortsätter Beskrivning av insatser (vad som fokuseras på att förändras och hur): Omfattning och tidsplan för insatser (hur ofta och hur länge? Start när och slut när?): Ansvarig/a för genomförande av insatser: (personer/roller/instanser) Personlighetsdrag  Attityder och tankesätt Relationer Alkohol eller andra droger Familjerelationer Skola/Arbete Fritidsaktiviteter Övriga behov Planerad tidpunkt för uppföljning: Ansvarig person för att uppföljning sker: