Finskt förvaltningsområde - Vad innebär det?

Europarådets ramkonvention I december 1999 beslutade riksdagen att Sverige skulle ansluta sig till Europarådets ramkonvention om skydd för nationella minoriteter och den europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk. Riksdagen fattade också beslut om en minoritetspolitik och ett erkännande av fem nationella minoriteter och deras språk (alla varieteter). Lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk trädde i kraft den 1 januari 2010.

Europarådet Europarådet (Council of Europe) är en mellanstatlig europeisk samarbetsorganisation med 47 medlemsstater som bildades 1949. Organisationen arbetar i huvudsak med att främja demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatsutveckling. Europarådets ramkonvention om skydd för nationella minoriteter, liksom stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk, utvecklar skyddet för personer som tillhör nationella minoriteter och syftar till att skydda nationella minoriteters och nationella minoritets-språks fortlevnad.

Nationella minoriteter och minoritetsspråk De fem erkända nationella minoriteterna i Sverige är judar, romer, samer (som även är ett urfolk), sverigefinländare (sverigefinnar) och tornedalingar. De historiska minoritetsspråken är jiddisch, romani chib, samiska, finska och meänkieli. Gemensamt för minoritetsgrupperna är att de har befolkat Sverige under lång tid, samt att de utgör grupper med en uttalad samhörighet. De har även en egen språklig, kulturell och/eller religiös tillhörighet och en vilja att behålla sin identitet.

Regeringens minoritetspolitik Minoritetspolitiken omfattar frågor om skydd och stöd för de nationella minoriteterna och de historiska minoritetsspråken. Att stärka skyddet av de nationella minoriteterna är en del av Sveriges arbete med att värna om de mänskliga rättigheterna.

En minoritetspolitisk strategi Målsättningar enligt regeringens minoritetspolitiska strategi: säkerställa en bättre efterlevnad av Europarådets minoritetskonventioner och uppföljning av vidtagna åtgärder motverka diskriminering och utsatthet av de nationella minoriteterna stärka de nationella minoriteternas egenmakt och inflytande främja bevarandet av de nationella minoritetsspråken

Grundskyddet Det så kallade grundskyddet enligt lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk (2009:724) innebär bland annat att: förvaltningsmyndigheter ska informera de nationella minoriteterna på lämpligt sätt om deras rättigheter när det behövs, det allmänna har ett särskilt ansvar för att skydda och främja de nationella minoritetsspråken och ska även främja de nationella minoriteternas möjligheter att behålla och utveckla sin kultur i Sverige, barns utveckling av en kulturell identitet och användning av det egna minoritetsspråket ska främjas särskilt, förvaltningsmyndigheter ska ge de nationella minoriteterna möjlighet till inflytande i frågor som berör dem och så långt det är möjligt samråda med representanter för minoriteterna i sådana frågor.

Särskilda rättigheter Särskilda rättigheter för finsk- samisk- och meänkieli talande inom respektive förvaltningsområde: enskilda har rätt att använda språken vid muntliga och skriftliga kontakter med myndigheter i enskilt ärende där myndigheten är beslutsfattare, myndigheten är skyldig att ge muntligt svar på samma språk samt att på begäran ge en skriftlig översättning av beslut och motivering. Myndigheten kan bestämma särskild tid och plats där servicen ges på minoritetsspråk, förvaltningsmyndigheter ska verka för att det finns tillgång till personal med kunskaper i minoritetsspråken, kommunerna har särskilda skyldigheter att anordna äldre- och barnomsorg, helt eller delvis på minoritetsspråken om någon i förvaltningsområdet önskar detta.

Skövde kommun är en förvaltningskommun Sedan januari 2012 är Skövde kommun en del av finskt förvaltningsområde. Detta innebär att kommunen får statsbidrag från Länsstyrelsen i Stockholm för att skydda och främja det finska språket och den finska kulturen i kommunen. Detta statsbidrag är 990 000 kr per år och ska gå till merkostnader för att kommunen är en del av förvaltningsområdet.

Kommunens skyldigheter Skövde kommun ska enligt lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk: informera sverigefinländare om deras rättigheter i enlighet med minoritetslagen skydda och främja det finska språket främja sverigefinländares möjligheter att behålla och utveckla sin kultur i kommunen främja barns utveckling av en kulturell identitet främja användningen av det finska språket ge sverigefinländare möjlighet till inflytande i frågor som berör dem genom samråd ge den enskilde rätt att använda finska språket skriftligt och muntligt i kontakter med kommunen (finskspråkig personal måste finnas tillgänglig) ge enskilda rätt att få tillgång till äldreomsorg och förskola helt eller delvis på finska.

Varför just finska? Nationell minoritet kallas de etniska minoriteter som har en långvarig språk- och kulturgemenskap innanför den nationella gemenskapen. Finland var en del av Sveriges rike i nära 600 år, 1249-1809. Finländare var bosatta i Sverige långt tidigare. Precis som finska har talats under i Sverige under en lång tid, har svenskan haft en naturlig roll i det finska samhället.

Sverigefinska referensgruppen I Skövde kommun finns en sverigefinsk referensgrupp, där det finns representanter från olika finska föreningar och intressegrupper i Skövde. Antalet invalda i referensgruppen är c:a 15 personer. Referensgruppen samlas 4-6 gånger om året för att diskutera saker som rör finskt förvaltningsområde. Enligt lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk (2009:724) är kommunen skyldig att ha samråd med de nationella minoriteterna i frågor som berör dem.

Styrgrupp Det finns en styrgrupp för finskt förvaltningsområde i Skövde kommun, vars ordförande under denna mandatperiod är kommunalråd Leif Walterum. Majoriteten i styrgruppen är sverigefinländare. Styrgruppen samlas 4-6 gånger om året för samråd och styrgruppen fattar beslut om hur stadsbidraget för finskt förvaltningsområde ska användas. 5 § Förvaltningsmyndigheter ska ge de nationella minoriteterna möjlighet till inflytande i frågor som berör dem och så långt det är möjligt samråda med representanter för minoriteterna i sådana frågor. Lag (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk

Sverigefinländare i Skövde Sverigefinländare är ett samlingsbegrepp för alla personer i Sverige som härstammar från Finland (både ”sverigefinnar” och sverigefinlandssvenskar). Räknar man in den tredje generationen (med minst en mor- eller farförälder född i Finland) är antalet sverigefinländare 712 000, enligt SCB:s befolkningsstatistik 2013. I Skövde finns drygt 4000 sverigefinländare om man räknar första, andra och tredje generationen, det vill säga c:a 8 % av befolk-ningen. Vem som är sverigefinländare är inte alltid så lätt att se eller höra på namnet. Den är den enskilde som själv avgör vilken identitet hen har. På bilden syns Sara Kardirsson, en av Skövdes c:a 4000 sverigefinländare.