Att tänka på: En koncentrerad sammanfattning En utvecklad sammanfattning En tydlig struktur Ett varierat och precist ordval Inledning och avslut som hänger ihop

En koncentrerad sammanfattning tar inte upp allt – men det viktiga/det centrala Ett återkommande tema i ”Spegel, spegel på väggen där” (Skolverket, 2013) är hur vi i samhället på olika sätt förhåller oss till skönhetsideal och könsnormer, men även hur det hör ihop mer vår identitet. Olika vinklar och sätt att bemöta ämnet presenteras i textsamlingen, det kompletteras även av illustrationer som gestaltar fenomenen. …Till skillnad från ”Jag ville sticka ut, våga synas” (Nordgren, 2011) så handlar Jonas Karlssons ”Den perfekte vännen” (2009) om hur en pojke istället vill vara en i mängden. …En manlig man ska inte skicka en ros den 14:e februari till en vän som också ska framstå som en potent man. I Nina Hemmingssons illustration ”Välkomna till dagens seminarium” (2006) framställer hon det ironiska i hur potenta män får och ska ta mer utrymme, som om det var en del av att ha en penis.

En utvecklad sammanfattning ger förklaringar och beskriver sammanhanget. Till skillnad från ”Jag ville sticka ut, våga synas” (Nordgren, 2011) så handlar Jonas Karlssons ”Den perfekte vännen” (2009) om hur en pojke istället vill vara en i mängden. Skildringen utspelas på alla hjärtans dag i en skolmiljö, där allt kretsar kring att få rosor. Får en inte någon, då är en värdelös. Samtidigt är det bara tjejer som ger till killar och vice versa, annat är otänkbart. För huvudkaraktären är det otänkbart att hans anonyma ros kunde ha kommit ifrån hans bästa vän, en annan kille. När det sedan kommer fram vem den var ifrån så finner vännen det nödvändigt att påpeka att ”Alltså, inte för att jag är bög eller så.” Jag tolkar det som att det i deras värld är på det viset, p.g.a. könsnormer. Potenta män ska inte visa så mycket känslor, de ska vara ”manliga.”

En tydlig struktur innehåller en enhetlig styckeindelning, sambandsord, en tydlig inledning och ett avslut som knyter ihop säcken. Ett återkommande tema i ”Spegel, spegel på väggen där” (Skolverket, 2013) är hur vi i samhället på olika sätt förhåller oss till skönhetsideal och könsnormer, men även hur det hör ihop mer vår identitet. Olika vinklar och sätt att bemöta ämnet presenteras i textsamlingen, det kompletteras även av illustrationer som gestaltar fenomenen. …Till skillnad från ”Jag ville sticka ut, våga synas” (Nordgren, 2011) så handlar Jonas Karlssons ”Den perfekte vännen” (2009) om hur en pojke istället vill vara en i mängden. …En manlig man ska inte skicka en ros den 14:e februari till en vän som också ska framstå som en potent man. I Nina Hemmingssons illustration ”Välkomna till dagens seminarium” (2006) framställer hon det ironiska i hur potenta män får och ska ta mer utrymme, som om det var en del av att ha en penis.

Ett varierat och precist ordval – men krångla inte till det! Pablo Picasso har målat en tavla (Femme á la mantra) av en tjej som kollar sig i spegeln och enligt mig, så ser hon ganska bekymrad och sorgsen ut av det hon får se. Jag skulle säga att det är ganska många nuförtiden som är missnöjda med sitt utseende och det finns tusentals skönhetsideal som man ”ska” följa och anpassa sig efter. Skönhetsideal har alltid funnits, bara att de förändras från år till år. Detta kan man se i Anna Bergmans (2011) illustration ur boken ”Krinoliner, korsetter och möss i peruken” där hon har illustrerat en tidslinje över skönhetsideal genom tiderna.

Inledning och avslut som hänger ihop. Kom ihåg den röda tråden Inledning och avslut som hänger ihop. Kom ihåg den röda tråden. ”vad ska du säga? – säg det – vad har du sagt?” I dagens samhälle, och speciellt för oss ungdomar, råder ständig utseendehets. Samtidigt i detta ska en hitta sin egen identitet och ”att vara sig själv” är lika viktigt. Men vem är jag? Och vad händer om en inte vågar stå ut? Vad händer om en gör det? Kalle och Robin är två exempel på folk som vågar stå ut. Min reaktion när jag har sett alla dessa exempel är ändå att det viktigaste är att lita på sig själv, och om en vill förändra något måste en veta att en gör det för sin egen lycka och ingen annans. Den bästa du känner är ändå dig själv.

Att tänka på Referatmarkörer Källhänvisningar Citat Källförteckning

Referatmarkeringar – visar tydligt och tidigt varifrån din information kommer I ”Roligare att vara prinsessa, tycker Kalle” (Letmark, 2011) berättas det om en pojke som tycker om klänningar. Kampen kring att alltid våga vara sig själv beskriver även Robin Järpemark , som medverkar i Malin Nordgrens artikel i DN (2011). Till skillnad från ”Jag ville sticka ut, våga synas” (Nordgren, 2011) så handlar Jonas Karlssons ”Den perfekte vännen” (2009) om …

Källhänvisningar berättar, tillsammans med referatmarkeringen, varifrån diin information kommer och var det refererade börjar och slutar. Robin Jäpenmark (I Nordgren,2011) växte upp i Säffle, Värmland. Robin skaffade sig en personligstil tidigt i uppväxten och blev liksom sin mor frisör. Robin blev mobbad under sin uppväxt på grund av hans annorlunda kläder såsom skjorta och slips samt hans färgade hår och smink. Nu bor Robin i Stockholm. ” I storstaden höjer ingen på ögonbrynen åt hans smink och tatueringar.” Säger Robin i en intervju av Malin Nordgren.(2011)

Citat – ska alltid följas av källhänvisning Citat – ska alltid följas av källhänvisning. Ett citat används för att exemplifiera och framhäva/underbygga resonemanget. Ej ett idag och ett igår, eller något annat om ett år. Allt vad du är, var fullt och helt, inte styckevis och delt” (Henrik Ibsen, 1866). Citatet syftar enligt min tolkning på att aldrig ursäkta för att vara sig själv och inte hålla tillbaka någon del av en, vare sig det är genom kläder, åsikter, personlighet eller estetisk kommunikation.

Källförteckningen är en lista över samtliga källor som du har använt dig av och som du refererar till i din text.

Läs igenom din text, din matris och mina kommentarer noga. Har du med allt det som vi har gått igenom? Vad skulle du kunna utveckla till nästa gång? FRÅGA mig om det är någonting som är oklart.