Antibiotikaresistenta bakterier - i vår vardag

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
MRSA - zoonos Ny kunskap om spridning
Advertisements

GMP-rutiner för Transfusionsmedicin i Skåne Fokus Hygien och Rengöring
Hur begränsar vi smittspridning?
Tipspromenad Vårdhygien
Årsmöte undersköterskor hud
Vårdhygienisk standard i kommunerna
Socialstyrelsens tillsyn
Hur hantera resistenta bakterier i Primärvården?
Hur får vi goda idéer att smitta och bli resistenta?
spelar det någon roll för vårdrelaterade infektioner?
Epidemiologi, definition, detektionsmetoder
VRISS Vårdrelaterade infektioner ska stoppas
Hur hanterar vi dem i sjukvården?
Vårdrelaterade infektioner
Maria Arvastson Hygiensjuksköterska Vårdhygien
BHV dagen maj 2012 Smittskyddsenheten i Norrbotten Ann-Marie Cylvén
Bakgrund Hälso- och sjukvård skall bedrivas så att den uppfyller kraven på god vård. Det har förekommit brister i patientsäkerheten vid bedömning, i planeringen.
Antibiotikaresistenta bakterier Hur är läget? Vad kan vi göra?
ESBL (Extended Spectrum Betalactamase) producerande bakterier
Hur förvärvas resistensgener? Betydelse av resistensmekanism
Människa och mikrober Smitta Antibiotikaresistens
Multiresistenta bakterier
Aktuellt om multiresistenta bakterier i Östergötland
- en oundviklig konsekvens av antibiotikabehandling
Antalet smittade i samhället utomlands har ökat
Vårdhygienisk standard i kommunerna
Vårdhygienisk standard i kommunerna
ESBL Hur är läget? Vad görs?
Socialstyrelsens MRSA-workshop april 2005 Grupp 1 Anders Lindberg Barbro Olsson-Liljekvist Leif Larsson (Gunnar Kahlmeter) Lars G Burman Pasi Penttinen.
Vad lärde vi oss av Emma ? Tillämpa alltid basala hygienrutiner minskar problemen vid oväntade fynd ! -MRSA bara en indikator Tänk på överrapportering.
Den nya influensan H1N1 - Information för hälso- och sjukvårdspersonal.
Totalsammanställning LSV NSV FTV (94%) 217 (86%)
Hur begränsar vi smittspridning?
Kan kampen mot antibiotikaresistens vinnas?
Förslag till åtgärdsprogram Vårdhygieniska aspekter SMI, nov 2007 ESBL-bildande gramnegativa tarmbakterier Tinna Åhrén Infektionshygien Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
Basala hygienrutiner och klädregler
Nätverk Vårdhygien Nordöstra Skåne
Antibiotikaresistens och vårdrelaterade infektioner är en realitet överallt där äldre får vård och omsorg – inte bara på sjukhus De äldsta är högkonsumenter.
Antibiotikabehandling på MSE Hur gör vi? Hur borde vi göra? Göran Stenlund Inf klin 2010.
Smittvägar i sjukvården Hur kan vi förhindra smitta i sjukvården?
Förebygg smittspridning med basala hygienrutiner vid såromläggning
Sökning gjord
Tillhandahåller utföraren arbetskläder och/eller skyddskläder till personalen? Ja 95 Nej 4.
Basala hygienrutiner och klädregler. Skaraborgs Sjukhus Ökad smittspridningsrisk Mottagliga individer Hög antibiotikabelastning Sjukhus Mycket människor.
Basal hygien Allmänt SOSFS 2015:10 (Socialstyrelsens föreskrifter om basal hygien i vård och omsorg)  7 kap 4 § patientsäkerhetsförordningen.
Multiresistenta bakterier ESBL och MRSA Vad kan vi göra för att bromsa resistensutvecklingen ?
Handhygienens betydelse
Undervisningsmaterial inför delegering Allmän del Reviderat den 17 mars 2017 Materialet får användas fritt, men hänvisning ska ske till källan.
Sjuktimmar 1-14 dagar Borås Stads personal
MRB, CD, Calici och influensa
Förslag på vårdhygieniska frågor till diskussionsunderlag
Basal hygien – varför gör dom inte som vi säger!
MRB.
Basala hygienrutiner och klädregler
Förebyggande arbete för att minska risken för smittspridning
Basal hygien – Vad, hur och varför?!
Undervisningsmaterial inför delegering Allmän del Reviderat den 23 mars 2018 Materialet får användas fritt, men hänvisning ska ske till källan.
Bli en antibiotikasmart vårdcentral!
Esther vill inte bli sjuk…..

Juni Basala hygienrutiner.
Smittvägar och basala hygienrutiner
Juni Basala hygienrutiner.
November Basala hygienrutiner.
Andreas Lägermo, Strama-koordinator
Clostridium Difficile
Till dig som ska utföra arbetsuppgifter på delegering i kommunal hälso- och sjukvård
Vinterkräksjuka/calici
Presentationens avskrift:

Antibiotikaresistenta bakterier - i vår vardag Camilla Artinger Hygien- och smittskyddsjuksköterska

Bakgrund Ökad antibiotikaresistens i Sverige Lokala dokument revideras sällan Smittvägarna är oklara Basala hygienrutiner är oklara Mikroberna överlever Rengöring och desinfektion i pressade tider

Ökad antibiotikaresistens MRSA ESBL ESBLcarba VRE MRG MRB Största hotet mot modern sjukvård. Kan omöjliggöra protesoperation, transplantation, cancerbehandling, neonatalvård mfl. Ca 25 000 dödsfall/år i Europa.

Multiresistenta bakterier i Sverige 2005-2016 4

Stafylokock aureus Hudbakterie Sårinfektioner, bölder Infektion i skelett, leder 80% tillfällig bärare (näsa) 20% bärare (näsa)

MRSA Svårbehandlade infektioner Sprids från händer, kläder, föremål Sår/eksem - ökad smittrisk Utlandssmitta 49% Vårdsmitta Sverige 8% + Utland 34% Hund, gris, häst, får, getter Symtomfritt bärarskap Aktuella utbrott – neonatal Stockholm, BB/Gyn Linköping

MRSA i EUROPA 2015 (blododlingar) Källa: www.ecdc.com

MRSA i ny skepnad 2015 SVA studie på vilda igelkottar 55 kottar från Skåne, Gotland och Västra Götaland Två hade sårinfektion, övriga utan riskfaktorer Andelen MRSA var oväntat hög (35/55 dvs 64%) MRSA mecC-gen, tidigare påvisat hos nötboskap, katt och hund mecC är ovanligt hos människor (76 fall 2011-15) I allmänhet lätta att behandla - symtomfritt bärarskap Handhygien och handskar vid kontakt med igelkottar!

Escherichia coli - Klebsiella pneumoniae Tarmbakterier Urinvägsinfektion Blodförgiftning Sårinfektioner Bukinfektioner (tarm och galla) Lunginflammation

ESBL och ESBLcarba Enzym som fäster på tarmbakterier ESBL A/M och carba Escherichia coli vanligast ESBLcarba anmälnings- och smittspårningsplikt Svårbehandlade infektioner Kommer från händer, kläder, föremål, livsmedel (tarm till mun) Utlands- och vårdsmitta (livsmedel) Vanligare hos kvinnor Symtomfritt bärarskap Senast utbrott thoraxkirurgen KS Stockholm

ESBL K.pneumoniae i EUROPA 2015 Källa: www.ecdc.com

ESBLcarba K.pneumoniae i EUROPA 2015 Källa: www.ecdc.com

Enterokocker Grampositiv bakterie Normalt i tarmen, runt ändtarm och urinrör UVI, sårinfektion, blodförgiftning, endokardit Antibiotikaresistent God överlevnad i miljön - intorkning, 60°C ”Förekomsten av enterokocker är indikation på en förorenad miljö!”

Vancomycin Resistenta Enterokocker (VRE) Svårbehandlade infektioner (dödsfall) Kontakt med avföring, dålig handhygien, intag av livsmedel - ökad smittrisk Utlandssmitta Utbrott (Stockholm, Västmanland, Halland, Västernorrland, Gävleborg, Uppsala) Anmälnings- och smittspårningsplikt Symtomfritt bärarskap Aktuella utbrott infektion Karlstad, Stockholm

VRE i EUROPA 2015 (blododlingar) Källa: www.ecdc.com

Smittsamhetsbedömning MRSA - Socialstyrelsens rekommendationer - 3 omgångar negativa odlingar med minst 1 år från första till sista odlingen = 9 pinnar - läkare bedömer i samråd med smittskyddsläkaren ESBL och VRE – rekommendationer saknas, Folkhälsomyndigheten föreslår ”tillsvidare smittsam”

Lokala dokument Årlig uppdatering Författarens kunskaper Användarens tidigare kunskaper Lämplig grundnivå Fortbildning

”10 vanligaste smittvägarna” Kontaktsmitta Droppsmitta Luftburen smitta Tarmsmitta Blodburen smitta Vatten o livsmedel

Risk för smittspridning Diarré Infarter och dränage Sår Hosta Blod/vassa föremål Inflammerad, infekterad, fjällande eksem Oklara utslag Bristande personlig hygien (patient/anhörig) Bristande basal hygien

Basala hygienrutiner Handhygien Skyddshandskar Skydds- och arbetskläder SOSFS 2015:10 (gäller från jan 2016)

Berörda verksamheter 1-3§ Dessa föreskrifter ska tillämpas i verksamheter som omfattas av Hälso- och sjukvårdslagen Tandvårdslagen Lagen om omskärelse av pojkar Socialtjänstlagen (insatser som beviljats efter beslut; hemtjänst i ordinärt boende eller boende enligt 5+7§ SoL) Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS (insatsen bostad med särskild service enligt 8+9§ LSS)

Vårdsituationer med risk 5§ Den som är yrkesmässigt verksam eller under utbildning som innefattar arbetsmoment med fysisk kontakt med patient eller den som har beviljats insatsen (omsorg) ska i situationer där det finns risk för överföring av smittämnen iaktta följande: 23

Arbetskläder Får endast bäras i arbetet, eller vid färd mellan arbetsplatserna (ex. hembesök) Ska ha korta ärmar Ska bytas dagligen eller oftare Underlättar handdesinfektion Förorenas vid allt arbete i direkt kontakt med patienten

Skyddskläder – förkläde/rock Ska användas om det finns risk för att arbetskläderna kommer i kontakt med kroppsvätskor eller annat biologiskt material. Arbetskläder förorenas främst på bröst och mage

Skyddskläder i tandvården Stänkskydd?

Händer och underarmar Ska vara fria från armbandsur och smycken Ska vara fria från bandage/förband/stödskenor Naglarna ska vara korta/fria från konstgjort material

Dina händer Ska desinfekteras med ett alkoholbaserat handdesinfektionsmedel; - före och efter varje vårdmoment - före rent arbete och efter smutsigt arbete - omedelbart efter användning av handskar

Skyddshandskar Ska användas vid kontakt/risk för kontakt med kroppsvätskor och annat biologiskt material. Ska tas av direkt efter ett arbetsmoment och bytas ut mellan olika arbetsmoment. Undantag vård av Ebola patient Kan sprida smitta om de används fel! Skydd mot blodburen smitta

Bakterier lever länge i miljön Kramer et al, BMC Infectious Disease, 2006

Summering Vi ser en ökad antibiotikaresistens MRSA finns där, men ESBL ökar dramatiskt Resor till sydligare länder blir allt fler Vi blir bättre på att screena för dessa bakterier Våra djur blir smittade Lokala dokument hinner inte uppdateras i samma takt som detta sker Den anställdes kunskaper och erfarenhet finns kvar Patienter riskerar att stigmatiseras även om smittsamheten är låg ESBL sprids från tarm till mun – personal magsjuk efter utlandsresa, går till jobbet ändå! Nej, det krävs inget nytt – det krävs följsamhet till de vi haft sedan 2007! Basala hygienrutiner