NAMN Vi vill börja med att tacka för att vill blev inbjudna till den här dagen, vi tackade direkt ja eftersom vi värkligen vill lyfta fram denna grupp. Vi kommer inte att gå in på djupet vad gäller ätstörningsdiagnoserna, eftersom det finns kunskap i rummet och siffror och diagnos beskrivning snabbt går att ta fram på nätet. Vi har istället valt att lyfta fram annat viktigt som vill skicka med er idag.

Psykiatrin i Norrbotten Gällivare sjukhus upptagningsområde Jokkmokk, Kiruna, Pajala Piteå sjukhus upptagningsområde Älvsbyn, Arjeplog, Arvidsjaur Sunderby sjukhus upptagningsområde Luleå, Boden, Haparanda, Kalix, Överkalix, Övertorneå

Psykiatrin i Norrbotten Gällivare sjukhus: psykiatrisk öppen- och slutenvård Piteå sjukhus: psykiatrisk öppen- och slutenvård Sunderby sjukhus: psykiatrisk öppen- och slutenvård, Beroendecentrum, närpsykiatrier i Luleå, Boden och Kalix samt Länsenheten för ätstörningar (öppenvård, dagvård)

Patienter över 18 år behandlar i första hand av vuxenpsykiatrin Patienter över 18 år behandlar i första hand av vuxenpsykiatrin. Patienter med ätstörningsproblematik under 18 år behandlas i första hand via BUP. Vi har idag inget uppdrag att ta patienter under 18-år, diskussioner har förts om vi skulle få uppdrag har ta emot patienter från 16-år, vi tror att våran verksamhet skulle kunna vara ett bra stöd. Det hade inneburit en del förändring, då man naturligtvis måste jobba tajtare genom familjen. Det finns en framarbetad rutin för överlämning/ möte mellan BUP familjen, patienten och oss när patienten fyllt 18 år.

Beslut om länsuppdrag Regionen har i flera år sett ett behov av egna vårdplatser för att den som är sjuk i ätstörning ska kunna få sin vård nära, vilket är i linje med närsjukvårdens uppdrag. Enheten fick uppdrag att verkställa politiskt beslut att ta hem utomlänsvården Länsuppdraget började gälla årsskiftet 2017

Länsuppdraget För uppdraget har vi fått utökad personalresurs. Vi har fått utökad lokalyta som inretts ändamålsenligt för verksamheten i våra befintliga lokaler. Dagvård som vi bedriver en vårdform som inte finns på andra ställen i Norrbottens län. Samarbete med patienthotellet i Sunderby sjukhus. 2020 Planeras flytt från nuvarande lokaler i Pelikanhuset till nya psykiatrihuset. Då kommer utökning ske med 4 stycken vårdplatser (dygnet runt)

Vad man kan göra i primärvård innan remiss... Upptäcka Diagnostisera Stödja Somatiska undersökningar/ kontroller Remittera Det är viktigt att upptäcka och behandla ätstörningar i ett tidigt skede, När det gäller ätstörningar så bör de skötas på ätstörningsenheter även i det tidiga skedet. det är viktigt bryta negativa somatiska symptom och fastlåsning i anorektisk bulemisk sjukdomsidantitet I vissa lättare fall kan det bli kortare insatser med exempelvis kostinformation. Samverka gärna via telefonkontakt.

Remiss till oss – lbpsym2le Aktuella ätstörningssymptom Kort kostanamnes När första ätstörningssymptomen började Längd/vikt Kompensatoriska beteenden (kräkning, svält, hetsätning, överträning) Psykisk status/psykiatriska symptom Annat Vi gör en omfattande utredning, vid behov av andra insatser i psykiatrin samverkar vi och hjälper patienten vidare. Vi klarar vårdgarantin

Möjlighet till telefonkonsultation Rådgivning - Telefon: 0920-713 41 Tisdag och torsdag kl.13-14 onsdag kl.8-9 Övrig tid lämna namn och telefonnummer så kontaktar vi dig.

LänsÄts samverkan All samverkan sker med patientens samtycke Öppen/Sluten psykiatrisk- Vård Gällivare sjukhus Piteå sjukhus Sunderby Sjukhus Öppen/Sluten Medicin-klinik Gällivare sjukhus Piteå sjukhus Sunderby sjukhus SV avd. 32 ÖV Pelikanhuset LänsÄts samverkan Försäkrings- kassan Länssjuk- vård Öppenvårds-mottagning Poliklinisk Dagvård 8v. Skolor i länet Länets Kommuner Länets HC Patientbrukarföringar Frisk & Fri Patient-hotellet Vistet Sunderby sjukhus All samverkan sker med patientens samtycke Skolan: Många patienter studerar på gymnasiet/LTU. Patienter kan behöva individanpassad studiegång.   Försäkringskassan: Om patienten behöver stöd i kontakten med handläggare från FK i olika ärenden ex. sjukskrivning, aktivitetsersättning (unga under 30 år), rehabiliteringsplaner,  finns även samverkan FK och AF då behov finns av att individanpassa arbete/sysselsättning. Kommunen: Ibland finns socialtjänsten redan i patientens prof nätverk, ibland kan man stödja patienten att ta kontakt med socialtjänst om man ser att behov finns. Det kan gälla ekonomi, stödinsatser i hemmet eller missbruksvård.

Flödet på LänsÄt Kontakt Remiss kod: lbpsym2le VAS brevlåda: svpäten Intern remiss Öppenvård Bedömning Egenvårds- begäran Dagvård Remiss Närpsykiatrin HC 1. Patienten kommer till oss antingen via interremiss från våran egen psykiatri, egenvårdsbegäran eller remiss. Remissen kan komma från Hc, skolhälsovård, 2.Teamet går igenom inkomande remisser 3. Patienten kallas alltid för en bedömning av någon av våra behandlare. 4. Bedömningen dras i teamet, gemensamt beslut om hur patienten bäst kan bli hjälp……

Aktuell statistik hos oss 53 patienter i pågående behandling 20 nya vårdåtaganden i år 7 patienter har avslutat sin behandling i år

Det tysta lidandet Ätstörningarna förstör utvecklingsmässigt viktiga ungdomsår och innebär stort lidande för många vuxna och äldre och är dessutom en av de psykiatriska diagnoser som är förknippad med högst överdödlighet. VARFÖR ÄR DET SÅ VIKTIGT ATT LYFTA FRAM DENNA GRUPP I SJUKVÅRDEN Kostnaderna för ätstörningar är stora, både i termer av personligt lidande och i hälsoekonomiska termer. Ungefär 50% men AN anses kunna bli återställda från de somatiska följderna av ätstörningen efter 5 år. I en studie då man följt upp patienter med BN var 67% diagnosfria efter 12 år. Behandlingsframgång är alltså svårt att uppnå, med komplett tillfrisknade i bara 50-70% av fallen, och med alldeles för många patienter vars problematik motstår alla tillgängliga behandlingar

Hur ser en ätstörningspatient ut Man kan inte se på en person om han/ eller hon har en ätstörning. Bulemiker är ofta normalviktiga, viktigt att ställa de rätta frågorna för att fånga detta. De som har bulimia skattar oftas sitt välmående sämre än anorektiker p.ga. att de har tappat kontrollen och misslyckas med målet att bli smal.

Vad kännetecknar våra patienter Mycket negativ självbild, självförakt och stark självkontroll Svårigheter att sätta ord på sina känslor (alexitymi) Stänger inte bara av kroppens hungersignaler, ”stänger av frånn halsen och neråt. Bildterapi, Basalkroppkännedom. Det krävs stort mod att lämna sin livsstils strategi, de vet inte vad som väntar när de inte längre har ”kontroll” De har ambivalens och låg motivation till förändring, förutsättningen för att kunna nå patienten är en förtroendefull relation.

Samsjukligheten är hög Främst avseende depression, ångesttillstånd och tvångssyndrom. Dessa tillstånd kan hänga ihop med ätstörningen, ofta är det egna tillstånd som kräver specifik behandling. Neuropsykiatriska tillstånd, missbruk, personlighetsstörningar. Det är inget ovanligt att våra patienter behöver andra insatser inom psykiatrin, vi ser en ökad komplexitet, förr var det mer ”renodlade ätstörningar” utan samsjuklighet. Detta ställer högre krav på kompetens att patienterna får rätt insats av rätt profession. Vi behöver också ta hänsyn till i vilken ordning insatserna behöver vara, vissa kan löpa parallellt men inte alla. Vi har en psykolog i teamet som är en viktig resurs när det gäller att bedöma när neuropsykiatrisk samsjuklighet föreligger.

Att motiverar en patient att ta emot hjälp? Eftersom motståndet är stort, ambivalens, rädsla för förändring krävs ett ständigt pågående motivationsarbete tex MI. Behandlingsallians är en förutsättning för ett förändringsarbete. Genom kännedom av våran verksamhet är det lättare att motivera att ta emot hjälp. Att belysa att LänsÄt erbjuder många olika behandlingsalternativ, att vi har fokus på både det kroppsliga och mentala Muktidiciplinärt team, att behandlingen individanpassas och är på frivillig basis.

Positiva erfarenheter och kommentarer från patienter Att konkret få se hur en normal portion ser ut Att bli lyssnad på, om inte ni funnits vem hade hjälp mig då? Äta i grupp var jobbigt men väldigt lärorikt Aktiviteter som avslappning, mindfulness, Basal kroppskännedom, Medi Yoga har hjälp vid ångest och insikt Bra med samtal både i grupp och egen terapi Ofta kan det ta fler år innan våra patienter blir friska och det kan dröja länge innan de själv kan se vad som varit positivt i behandlingen.

LänsÄt Multidisciplinärt team Kurator Psykolog Fysioterapeut Sjuksköterskor Läkare Skötare/ KBT terapeut Arbetsterapeut/ KBT terapeut Arbetsterapeut/ Magister i bildterapi Enhetschef Vid bedömning och utredning tas ställning till både det somatiska och psykiska tillståndet. Det multidisciplinära arbetssätet blir en resurs. Om misstankar om bakomliggande neuropsykiatrisk problematik kan patienten få kompletterande neuropsykiatrisk utredning.

Öppenvård/Dagvård Bedömning och behandling riktar sig till både kroppsliga och psykiska tillstånd Rådgivning Konsultation Vårdplan Kostinformation Samtalsterapeutisk - behandling Psykolog utredning Fysioterapibehandling Social träning MediYoga Mindfulness Basal- kroppskännedom Taktil massage Bildterapi Behandlingsalternativen är många, man använder kombinationer av terapiformer utifrån individuella behov. Självhjälp, psykopedagogik, nutritionsbehandling, farmakologisk psykoterapeutisk beh. Fysioterapeutisk behandling, arbetsterapi (bild) Psykoterapi som fokuserar på symtom, tankar, känslor och attityder kring ätstörningsproblem även interpersonella relationer.

frukost, mellanmål, lunch och mellanmål. Dagvårdskonceptet 8v. Måltidsstöd frukost, mellanmål, lunch och mellanmål. Praktisk matstöd fortsätter, parallellt med samtalskontakt som löper parallellt hela tiden. Matdagbok används ofta som stöd/ självhjälp Anhörig och familjesamtal erbjuds.

Kvalitetssäkring Registrering och uppföljning via kvalitetsregister Stepwise/RiksÄt Länsgemensamt Vårdprogram för ätstörningar Kliniska riktlinjer för utredning och behandling Vi använder Stepwise som är ett bedömningsinstrument Och RiksÄt som är ett kvalitetsregister. Och de Kliniska riktlinjer för ätstörningar och ett Länsgemensamt vårdprogram som utgår från de nationella riktlinjerna, detta utgör basen för våran verksamhet. (Det länsgemensamma vårdprogrammet har utformats efter de nationella kliniska riktlinjerna för utredning och behandling av ätstörningar, utifrån regionalt vårdprogram för ätstörningar inom Stockholms läns landsting. Ett samarbete mellan representanter för den specialiserade ätstörningsvården, psykiatriska vårdenheten, medicin- och rehab kliniken, dietister samt tandläkare inom Region Norrbotten. )

Vårdprogrammet delas in behandlingsinsatserna för anorexia nervosa i tre olika nivåer

Medicinska indikationer för slutenvård BMI < 14, puls < 45, bltr < 90/60, allvarliga elektrolytrubbningar, temp < 35,5, patienter med snabb viktnedgång och total matvägran, patienter som helt saknar sjukdomsinsikt och som inte är samarbetsvilliga (LPT). Se Länsgemensamt Vårdprogram för ätstörningar OBSERVERA ATT DET ÄR DET SAMLADE BILDEN INTE ENSKILDA VÄRDEN Bedömningen görs utifrån den totala bilden, dvs patienten läggs inte in enbart om de har ex BMI under 14.

Anorexia nervosa Behandlingen av patienter med anorexia nervosa ska ske med hög prioritet och tidiga insatser. Nivå 1 Patientens viktkurva är nedgående, BMI < 15. - Bryta svälten och normalisera ätmönstret. Fokus på behandlingen är stöd i maten, vila, ångesthantering och bryta eventuellt kompensatoriskt beteende (kräkning, laxering överdriven träning) Dessa är mer kognitivt påverkade än bulemikerna På denna nivå kan patienten behöva ligga inne eller så kan den vårdas hos oss på länsät. Det kan också vara en kombination att med att patienten är inneliggande men befinner sig hos på dagtid.

Bolltäcke, Vila Avspänning Taktil stimulering Värme Ångest Bolltäcke, Vila Avspänning Taktil stimulering Värme Förutom att det somatiska tillståndet som bevakas regelbundet jobbar man med ångesten. Konkret stöd vid måltider handlar bla. att man sitter med patienten och äter tillsammans, att lära sig igen hur en normal måltid ser ut, Ångesten är stark i nivå 1 därför erbjuds bolltäcke I detta skede är patient inte mottaglig för samtalsbehandling Berätta av vi brukar åka till avdelningen under vårdtiden för samverkan, handlar om att stödja som konsult, att lyfta fram den vårdplanen som man påbörjat och att tillsammans planera för fortsättningen. Oftast tar vi vid efter utskrivning.

Anorexia nervosa Nivå 2 Viktkurvan börjar att stabiliseras BMI 15-17 Patienten kan nu ta en normal portion Ångesten är lindrigare än under nivå 1 Vila och avspänning är fortfarande nödvändig Här är börjar man kunna nå patienten, med andra terapeutiska behandling, ex fysioterapi, BK, taktilstimulering, bassäng, samtalskontakt, närståendestöd erbjuds.

Anorexia nervosa Nivå 3 Viktkurvan börjar normaliseras BMI > 17. Patienten erbjuds viss gruppbehandling även på denna nivå efter behov. Den individuella samtalskontakten är stödjande, pedagogisk. Först i denna fas går det att göra en rättvis psykologutredning, då patienten är med kognitivt. Det är viktigt att komma ihåg att även om patienten återfått normalvikt så har man fordrande sällan tillfrisknat mentalt, man kan likna med en nykter alkoholist. Här ökas fokus på sysselsättning, fritid, boende.

Bulimia nervosa Ofta en dold sjukdom Ofta normal vikt, med rädsla för viktuppgång Tappat kontroll, ökad depressiv och ångestfylld sjukdomsbild. Vid självdestruktivitet och självmordstankar kan det vara motiverat med behandling i slutenvård. Ofta har patienten haft sjukdomen många år innan de söker hjälp

Övriga ätstörningar UNS (ätstörning utan närmare specifikation) Överdrivet ätande i samband med andra psykiska störningar De flesta av anorektiker o bulemiker som inte uppfyller alla kriterier hamnar under UNS. Skriv mitt fokus vid träning dvs stärka tilltro till förmåga, utslussning till träningsgrupper i samhället.

Tack för uppmärksamheten!